| 1. |
-
Ängs- och hagmarker i Västmanlands län. Del 6, Kungsörs kommun
- 1992
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under sommaren år 1989 har Pekka Hedin inventerat ängs- och hagmarker i Kungsörs kommun. Syftet med inventeringen är att ge ett bra kunskapsunderlag i arbetet med att bevara markslag som idag är starkt hotade.Under inventeringen besöktes sammanlagt 53 objekt. Av dessa är 14 av klass I, 14 av klass II, 25 av klass III och 0 tillhör klass Ö (övriga). Objektens storlek varierar stort, det minsta objektet är 1 ha och det största har en areal på 34 ha. Medelytan är ca 10 ha. Totalt utgör de inventerade ängs- och hagmarkerna en areal på 563 ha.
|
|
| 2. |
- Westling, Olle, et al.
(författare)
-
Deposition och effekter av luftföroreningar i södra och mellersta Sverige
- 1992
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den regionala (länsvisa) övervakningen av främst försurande luftföroreningar, svavel och kväve, i 12 län i södra och mellersta Sverige har utvärderats av IVL. Undersökningarna är initierade av luftvårdsförbund, länsstyrelser och andra länsindelade organisationer. De 12 länen arbetar med ett gemensamt basprogram som omfattar nedfallsmätningar på öppet fält och i skog (krondroppsundersökningar) på totalt 91 lokaler med gran-, tall- och lövskog. Målet med de regionala miljöövervakningsprogrammen är att beskriva tillståndet, regionala skillnader och utvecklingen i tiden. Resultaten är underlag för miljömål, främst kritiska belastningsgränser, samt regional åtgärdsplanering. Effekterna av nedfallet beskrivs med hjälp av undersökningar av markvatten under skogens rotzon. Från flertalet skogsytor finns även data på skogens tillväxt och barrutglesning framtagna av Skogsvårdsstyrelserna, samt markkemiska undersökningar. I sydvästra Sverige finns även uppgifter om barrkemi från skogsytorna. Alla mätvärden samlades i en databas för bearbetning och utvärdering. Syftet var att ge svar på om undersökningsresultaten motsvarar behovet av miljödata med regional upplösning. Undersökningsresultaten har visat nedfallets regionala variation samt effekterna på markens försurnings- och kvävestatus. Utvärderingen redovisar exempel på statistiska metoder för utvärdering av samband mellan alla de data som producerats genom regionala undersökningar av skogsytor, samt rekommendationer för framtida regionala mätprogram med syfte att övervaka främst långdistanstransporterade luftföroreningar.
|
|
| 3. |
-
Ängar och hagar i Olofström
- 1994
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ängar och hagar i Karlshamn innehåller beskrivningar av samtliga inventerade områden i kommunen. Redovisningen utgör därför ett värdefullt komplement till den länsrapport, Ängar och hagar i Blekinge, som tidigare presenterats och i vilken endast de högst klassade områdena beskrivits.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
-
3 inventeringar i naturreservatet Hjälstaviken i Håbo och Enköpings kommuner
- 1991
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- VegetationsunderökningHjälstaviken är en grund slättlandssjö och den är omtalad som en mycket fin fågelsjö. Äldre beskrivningar anger att den centrala sjön täcktes av undervattens- och flytbladsvegetation. En inventering av vegetationen i sjön år 1978 visade att nästan all vegetation i centrala sjön försvunnit. År 1984 gjordes en del rensningar ± sjöns södra del. Sjön inventerades på nytt år 1988.Hjälstaviken är artfattig beträffande undervattens- och flytbladsväxter. Vid inventeringen 1978 påträffades 7 arter och vid den nya inventeringen 12 stycken. Borstnate (Potamogeton pectinatus) var en av de nypåträffade arterna i sjön och den förekom över ett ganska stort område, men vegetationen var gles, se Fig.1.Övervattensvegetationen hade dött inom ett stort område i sjöns norra del. Den kvarstående döda rotfiltmattan flöt i vattenytan och området luktade svavelväte. I det fria vattnet utanför detta område och in mot centrala sjön var botten täckt av tät algmatta (Spirogyra).
|
|
| 6. |
- Ahlfeld, Marianne
(författare)
-
En vattenkemisk jämförande studie av Igelbäcken och Bällstaån
- 1991
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Våren 1991 undersöktes de två parallella vattendragen Bällstaån och lgelbäcken med avseende på vattenkemin. Naturhistoriska Riksmuseet har ansökt hos Länsstyrelsen i Stockholms län om att göra lgelbäcken till naturreservat. De har där bl a funnit den sällsynta fisken grönling. Samtliga berörda kommuner är positiva till att skydda lgelbäcken och förslag är lagt om att göra den och. dess närmiljö till naturvårdsområde. Bällstaåns avrinningsområde är mer bebyggt än lgelbäckens och åvattnet har vid tidigare undersökningar visat sig starkt förorenat. Åtgärder har vidtagits men Bällstaån är alltjämt kraftigt. förorenad. Resultatet av denna undersökning visade att båda områdena var näringsrika. lgelbäcken hade förutom högre färgtal och COD än Bällstaån, lägre syrgashalt, pH och alkalinitet, alla tecken på att bäcken innehåller en hög halt organiskt material. lgelbäckens avrinningsområde består till största delen av skog, vilket tillför sura humusämnen som sänker pH. Denna tillförsel visades även genom hög färg och högt värde på COD (ett mått på totalhalten oxiderbart organiskt material). Bällstaån hade grumligare vatten och högre konduktivitet vilket visar transport av partiklar och salter. Bällstaån hade även högre halt kväve och fosfor (alla fraktioner). Av detta kan man dra slutsatsen att Bällstaån är klart påverkad.
|
|
| 7. |
- Alexandersson, Solbritt
(författare)
-
Miljötillståndet i länets kustvatten
- 1994
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna sammanställningsrapport bygger till största delen på resultat från 1990-1993.Under den tiden visade de delar av kustvttnet som ligger nära tätorter och större industrier en tydlig påverkan av de verksamheter som pågår där.Situationen är emellertid inom flera områden bättre idag än vad den har varit.Det beror främst på en minskning av utsläpp från industrier och kommunala reningsverk, men även på att enheter inom skogindustrin har lagts ner.Bottenfauna-undersökningar har gjorts i närheten av de större industrierna samt i Söderhamnsfjärden.Dessa undersökningar har visat på att bottenfaunan är störd. På vissa provtagningspunkter nära utsläppskällor saknades bottenfauna helt.På andra ställen bestod den endast av föroreningståliga djur såsom vissa fjädermygglarver och glattmaskar.På större avstånd från föroreningskällorna var bottenfaunan mer mångformig och även känsliga djur förekom.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Andersson, Ingemar
(författare)
-
Inventering av flodpärlmusslan i Silletorpsån
- 1990
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sommaren 1990 utförde jag en inventering, rörande förekomsten av flodpärlmusslor, i Silletorpsån. Målsättningen med undersökningen var främst att inventera kända muyssellokaler och jämföra resultaten med två tidigare utförda undersökningar (Björk 1962 och Persson 1981), för att därigenom försöka utröna i vilken utsträckning flodpärlmusslebeståndet påverkats de senaste 30 åren.
|
|
| 10. |
|
|
