SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "tolvhed ;mspu:(review)"

Sökning: tolvhed > Recension

  • Resultat 1-10 av 12
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Tolvhed, Helena (författare)
  • Idrottshistoria och politik mellan minne och glömska
  • 2010
  • Ingår i: idrottsforum.org. - : Malmö högskola, Idrottsvetenskap. - 1652-7224. ; :100331
  • Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Så här lagom till den stora idrottskonferensen Centers and Peripheries in Sport, som arrangeras vid Malmö högskola av dess idrottsvetenskapliga institution efter påsk, kan vi presentera en bok som diskuterar just frågor kring centrum och periferi inom idrotten, vem, vilka och vad i det som hänt och händer hamnar i centrum, i den meningen att de införlivas i det kollektiva minnet och därmed för alltid blir en referenspunkt gentemot vilken alla nya händelser och idrottsstjärnor relateras, och vem vilka och vad glöms bort, och varför. Vem blir ”legendar” och vem blir ”loser”? Vad betyder idrottshistorikernas kontextlöshet för valet av vad som ska betraktas som värt att minnas? Den som reser dessa centrala frågor rörande identitetsskapande processer och nationalitetstänkande ur ett idrottsligt perspektiv är Tara Brabazon, australiensisk kulturforskare, för närvarande professor i medievetenskap vid University of Brighton, och hon gör det i boken Playing on the Periphery: Sport, Identity and Memory (Routledge). Brabazon tar sin utgångspunkt i tre sporter och tre länder, fotboll i England, cricket i Australien och rugby i Nya Zeeland, och hennes analys inbegriper dessa tre länders och sporters inblandning – på ganska olika sätt – i imperiebyggande och kolonisering och de – också ganska olika – postkoloniala konsekvenserna. I en recension som i teoretisk och språklig skärpa knappast står boken efter diskuterar Helena Tolvhed Brabazons angreppssätt, hennes analyser och resultat, och hon är i huvudsak mycket nöjd med vad hon läst. Men, med intersektionalitetsglasögonen på tvingas vår recensent ändå konstatera att den här gången har genusperspektivet fått stå tillbaka till förmån för en större tyngd lagd vid klass, nation och ras/etnicitet.
  •  
2.
  • Tolvhed, Helena (författare)
  • Mediesport och genusteori
  • 2010
  • Ingår i: idrottsforum.org. - : Malmö högskola, Idrottsvetenskap. - 1652-7224. ; :100922
  • Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Antologin Olympic Women and the Media, med Pirkko Markula som redaktör, samlar bidrag från tio olika nationella sammanhang. Tyvärr behandlar endast två av delstudierna länder utanför västvärlden – Kina och Korea – medan övriga åtta fokuserar Kanada, Finland, USA, Storbritannien, Holland, Nya Zeeland, Spanien och Schweiz. Det är här inte i första hand fråga om kvantitativa komparationer av varierande spaltutrymme för män och kvinnor i olika länder, utan om kritiska och dekonstruerande läsningar av pressmaterial från OS.Utöver de tio delstudierna rymmer antologin två inledande kapitel. Markulas inledning ger en ram som placerar in bidragen i en tradition av feministisk teoribildning. Tre övergripande feministiska medieteoretiska perspektiv presenteras: det liberala med inriktning på lika rättigheter, den Gramsciinpirerade ideologikritiken som fokuserar hur patriarkala hegemonirelationer och ideologisystem exkluderar och marginaliserar kvinnor även då formella rättigheter föreligger, och slutligen den poststrukturalistiska feminismen i vilken identiteter som t ex genus betraktas som ”flytande” och kontextuella, och dessutom sammanflätade med andra sociala maktdimensioner som klass, nation, etnicitet och sexualitet. Med poststrukturalistiska utgångspunkter är uppgiften för den feministiska forskning som har sportjournalistik som studieobjekt inte längre någonting så rättframt som att exponera sportens patriarkala, manipulativa ideologi och frigöra en förtryckt, tydligt avgränsad grupp (”kvinnor”). Här behövs istället en belysning av medieframställningar som del av de komplexa maktförhållanden som också formar människors identiteter.
  •  
3.
  •  
4.
  •  
5.
  • Tolvhed, Helena, 1974- (författare)
  • Kvinnor som lyfter : om skrot och självkänsla
  • 2021
  • Ingår i: Idrottsforum.org/Nordic sport science forum. - 1652-7224.
  • Recension (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Med titeln Knäböj tar Sara Martinssons Augustpris-nominerade essäbok ett fyndigt avstamp i Sven Lindqvists Bänkpress, utgiven 1988. Lindqvists bok är en associativ reflektion om betydelsen av kroppslig styrka som kombineras med berättelsen om hur författaren själv kliver in i källargymmets gemenskap. Sara Martinssons bok har ett liknande upplägg, men mot bänkpressen som emblematisk värdemätare för manlig styrka ställer hon en annan av styrketräningens grundövningar med skivstång: knäböjen. Denna övning är, menar hon, ”det optimala kvinnliga styrkeprovet”, väl lämpad för kroppar med låg tyngdpunkt och hög andel av musklerna på underkroppen.
  •  
6.
  • Tolvhed, Helena, 1974- (författare)
  • Norsk avhandling : Kvinnor och idrott mellan världskrigen – en nedslående historia
  • 2013
  • Ingår i: Idrott, historia & samhälle. - 0280-2775.
  • Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Kerstin Bornholdts avhandling i historia inleds med en skildring av historiens första olympiska 800-meterslopp för kvinnor, genomfört i Amsterdam 1928. Spännvidden i vittnesuppgifterna är påfallande: där någon skakas av åsynen av kvinnor som utmattade kollapsar efter att ha passerat mållinjen, ser andra en helt normal trötthet efter genomförd tävling. Den förhärskande bilden kom dock bli den att ett flertal av deltagarna var utpumpade intill medvetslöshet. Föga hjälpte det att en kvinnlig läkare, Hede Bergmann, efter ett möte med de kanadensiskor som orsakat allra mest upprörda känslor kunde förmedla att de hade kastat sig till marken inte av utmattning, utan i besvikelse och frustration över den egna otillräckliga tävlingsinsatsen. Inte heller det faktum att samma kanadensiskor dagen därpå erövrade guldet i 100-meterstafetten tycks ha haft någon betydelse. Skandalen var ett faktum och skräckbilden ”Amsterdam 1928” etablerad för lång tid framöver. Det skulle dröja ända till 1960 innan kvinnor återigen tilläts springa så långt som 800 meter i olympiska sammanhang.
  •  
7.
  •  
8.
  •  
9.
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 12

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy