| 1. |
- Hallgren, Hanna, 1972, et al.
(författare)
-
Välfärdsstaten
- 2016
-
Ingår i: I utställningen Struktur vid Verket, Avesta Art, maj-september 2016. Sviten “Välfärdsstaten” ingår i Hallgrens diktsamling Roslära (2012). I Hendersons och Hallgrens verk läser en skådespelare delar ur sviten som strömmar, i olika sekvenser, från fyra olika högtalare..
-
Konstnärligt arbete (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Verket Välfärdsstaten, som visades sommaren 2016 på uställningen Struktur, Avesta Art, är ett text/ljud/bild-samarbete mellan poteten Hanna Hallgren och konstnären Melissa Henderson som undersöker vithet och rasism.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Edling, Nils, 1961-
(författare)
-
Varifrån kommer välfärdsstaten? : Om ett modernt nyckelbegrepps långa historia
- 2018
-
Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift. - 1104-1420 .- 2003-5624. ; 25:2, s. 115-139
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Where does the welfare state come from? On the long history of a modern key conceptThisarticle charts the history of the term the welfare state in Germany and the United States, the two countries where it was formed. It starts from the premise that political key concepts, such as the welfare state, have multiple meanings and are open to contestation. This means that the objective is to study the different and changing usages and meanings of the term from the 1860s to the 1940s.In the oldest of the four usages, der Wohlfahrtsstaat referred to pre-1789 authoritarian regimes where the welfare of the people constituted the objective and rationale of the state. Gradually during the latter half of the nineteenth century, an alternative understanding emerged in Germany where the culture and welfare state connoted a responsible state, which regulated the modernizing economy. In the early twentieth century, many texts mentioned this new Kultur- und Wohlfahrtsstaat as a fitting label for contemporary Germany. At the same time, this new regulating welfare state became a topic in the United States as well.In the Weimar Republic 1919–33, the idea of the social welfare state was highly contested from the start. This understanding centred on social policy, on the state as the driving force in social reform. Fourthly, the democratic welfare state, a state that catered for the common good and respected civil liberties, was contrasted to authoritarian power states. These four usages should not be seen as separate stages in an orderly historical sequence of conceptual development, but as co-existing layers of meaning that could be mixed in multiple and changing ways. Depending on ideological and political point of view, the modern welfare state, which emerged after 1945, could incorporate one or several of the historical layers (the authoritarian-paternalistic, the regulating, the social and the democratic welfare state). This new idea of the welfare state was a product of the Depression and the War with expanding state activity and ideological mobilization. The United States’ acquired position as global military and moral superpower constituted one prerequisite. The welfare state was in this sense part of the democratic restart after 1945. Two considerations were important for this conception: the state’s responsibility for promoting economic growth and combating unemployment and the emergence of human rights that include social security.
|
|
| 4. |
- Hallgren, Hanna, 1972-
(författare)
-
Ur Välfärdsstaten
- 2011
-
Ingår i: Salongsberusat. - Göteborg : Kabusa böcker. - 9789197928458 - 978 91 979284 5 8 ; , s. 54-60
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Bergh, Andreas, et al.
(författare)
-
Tål den svenska modellen att jämföras? : om utlandssvenskars attityder till välfärdsstaten
- 2016
-
Ingår i: Svenska utlandsröster. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789189673342 ; , s. 211-232
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Frågan om välfärdsmissnöje driver utvandring från Sverige är en av frågorna i Andreas Berghs, Henrik Jordahls och Richard Öhrvalls kapitel Tål den svenska modellen att jämföras? Utlandssvenskars attityder till välfärdsstaten. Mer specifikt undersöks utlandssvenskarnas åsikter om välfärdssystem, skatter, skola och sjukvård i det land de flyttat till och hur synen på den svenska välfärdsstaten skiljer sig åt beroende på till vilken typ av välfärdsystem man flyttat. Resultaten visar att utlandssvenskar generellt sett är mer nöjda med sjukvården och skolan i det nya landet än i Sverige. Sammanfattningsvis tycks utlandssvenskar samtidigt föredra det svenska välfärdssystemet, men (den oftast lägre) skattenivån i andra typer av välfärdsstater vilket inte är en förenlig ståndpunkt. Författarna finner inte stöd för att välfärdsmissnöje driver utvandring, men det förekommer negativa bedömningar av den svenska sjukvården och svenska skatter bland utlandssvenskar i välfärdssystem som skiljer sig från det svenska. Resultaten tyder på att flera åsikter om Sverige omvärderas i ljuset av nya erfarenheter. Ju rikare land man flyttat till, desto mindre nöjd är man med den svenska sjukvården och med välfärdssystemet som helhet. Den som flyttat till ett land med bra skola enligt Pisa-mätningarna har också en mer negativ bild av den svenska skolan. Utlandssvenskar som flyttat till en annan typ av välfärdsstat är mer nöjda med det nya landets skattenivå, men mindre nöjda med välfärdssystemet som helhet. Viktigt att poängtera är att den negativa uppfattningen om den svenska skattenivån uppvisar stora skillnader mellan män och kvinnor; män är negativa till skattenivån i Sverige, vilket kvinnor inte är, medan kvinnor är mer negativa till skattenivån i boendelandet.
|
|
| 9. |
- Songur, Welat
(författare)
-
Välfärdsstaten, sociala rättigheter och invandrarnas maktresurser : en jämförande studie om äldre invandrare från Mellanöstern i Stockholm, London och Berlin
- 2002
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The subject of the dissertation is formal and substantive rights. It focuses on the question of the role of different types of welfare states in the social rights of elderly immigrants and their power resources. Despite changes that have occurred during the post-war period, the situation of immigrants can nonetheless be problematic. They can still be excluded from or included in welfare in various ways. On the basis of questionnaires and deep interviews, the significance of the Swedish, British and German welfare states for elderly immigrants from the Middle East residing in Stockholm, London and Berlin is studied. The dissertation can be situated within two important, but previously separate, research fields. The theoretical point of departure for the discussion is Esping-Andersen´s research, which is based primarily on work-related social insurance for persons who are gainfully employed. Generous welfare states, according to him, have a high degree of decommodification, i.e. provide the possibility of living independently of the market. He starts with citizens from the working class, which means that immigrants fall outside of his analytic framework. For this reason, his theory supplemented by research on immigration and immigrant policy. In this dissertation Esping-Andersen´s historical class perspective is supplemented by considerations of state membership and immigrant policy in Sweden, the United Kingdom and Germany. Beyond the conditions that apply to the majority population, welfare states stratify immigrants through immigrant policy. In addition to work-related social insurance, the study includes health care, elderly care and social welfare allowances, which have a more subordinate role in Esping-Andersen´s research. In contrast to Esping-Andersen´s results, the dissertation demonstrates that the possibility for immigrants to live independently of the market is greater in the United Kingdom than in Germany. In this respect, the United Kingdom is comparable to Sweden. The results indicate that in addition to conditions placed specifically on immigrants, substantive rights can also be problematic. Despite the existence of formal rights, the substantive rights of elderly immigrants run up against problems in relation to public authorities and access to information. Elderly immigrants have very limited social and political resources to bring to bear. These problems can be found in all three countries, even though there is some variation.
|
|
| 10. |
|
|
