SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "Östersjön "

Sökning: Östersjön

  • Resultat 1-10 av 1035
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Florin, Ann-Britt, et al. (författare)
  • Sik i Östersjön : en kunskapssammanställning
  • 2019
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Rapporten "Sik i Östersjön – en kunskapssammanställning" innehåller en kortfattad översikt över beståndets ekologi, status och utbredning. I sammanställningen ges förslag på metoder och ansatser, som ett led i arbetet med att förbättra beståndets status och utöka kunskapen om siken i Östersjön.Sik är en laxfisk som förekommer längs kusterna i Bottniska viken, Ålands hav och Egentliga Östersjön, men kan även påträffas i anslutning till sötvatten längs västkusten. I Östersjön delas siken in efter lekbeteende i de två formerna älvlekande sik (även kallad vandringssik) och havslekande sik (även kallad havssik). De skiljer sig åt med avseende på födoval, tillväxthastighet, lekbeteenden och morfologiska egenskaper. Genetiskt är dock skillnaden större mellan olika populationer än mellan olika former.Sik har traditionellt varit viktig både för yrkes- och fritidsfisket och fångas främst med bottensatta fällor och nät. Yrkesfiskets landningar av sik har mer än halverats i Östersjön sedan mitten av 1990-talet och är nu runt 100 ton årligen. Tydligast är denna minskning i Bottniska viken där merparten av sikfisket bedrivs. Skattningar av fritidsfiskets fångster är osäkra, men uppgifterna tyder på att omfattningen är betydande, motsvarande hälften upp till två gånger så stora som yrkesfiskets.Det finns ingen riktad regelbunden övervakning av sik i Östersjön och sik fångas enbart sparsamt i den reguljära kustfiskövervakningen. De data som finns från yrkesfisket och nätprovfisken visar att fångst per ansträngning har minskat i Bottniska viken sedan 1990-talet.De senaste åren är dock utvecklingen positiv i Bottenviken.Orsakerna till sikens tillbakagång är inte klarlagda men högt fisketryck, vattenkraftsutbyggnad, ökande vattentemperatur, minskande isutbredning, förändrat ekosystem, ökande säl- och skarvbestånd, eutrofiering och lågt pH kan ha bidragit till den negativa utvecklingen.Lekfredning och fiskefritt område i Södra Bottenhavet har visat sig ge goda effekter på sikbeståndet. I Finland sker stora utsättningar som är effektiva för att upprätthålla ett fiske.I denna sammanställning har vi identifierat följande kunskapsuppbyggande åtgärder för sik i Östersjön:Långsiktig, standardiserad övervakning av beståndens utvecklingUndersökning av påverkan av predation från säl och skarvUndersökning av påverkan av fiskeUtveckling av metoder för identifiering och kartläggning av ekotypernas förekomstKartläggning av viktiga lek- och uppväxtmiljöerAnalys av effekter av utsättningar av yngel och juvenil sik
  •  
3.
  • Modellsystem för Östersjön : Ett nätverk för att utveckla samverkan och gemensam användning av ekosystemmodeller i Östersjöförvaltningen
  • 2009
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Ett flertal initiativ pågår för är att minska belastningen av närsalter till Östersjön. På ett nationellt plan anger de nationella miljömålen och delmålen inriktningen av miljöförvaltningarnas insatser för att minska övergödningen i havet. Det stora ex-ploateringstrycket på fiskbestånden och den ökande konflikten mellan yrkesfisket och det växande beståndet av främst gråsäl längs Östersjökusten ökar behoven av en aktiv förvaltningen av de biologiska resurserna. Detta ställer höga krav på bästa tillgängliga kunskapsunderlag både när det gäller eutrofieringseffekter, popula-tionseffekter och på sikt också inverkan av ett förändrat klimat på Östersjöns eko-system. För att nå miljökvalitetsmålen Ingen övergödning och Hav i balans gäller det att förstå hur de biologiska systemen i ett långsiktigt perspektiv kan komma att utvecklas under en sill-baserad eller torskbaserad regim och hur livskraftiga sälpo-pulationer ska kunna existera vid sidan av ett uthålligt kustfiske. Modeller utgör viktiga verktyg för att öka den grundläggande förståelsen av de biogeokemiska processerna i havet. Modeller är också attraktiva då de möjliggör utvärderingar av alternativa förvaltningsåtgärder. Naturvårdsverket har ett verksamhetsmål att stödja utvecklingen av modellsystem för att understödja bedömningar av de biologiska effekterna av förändrade närsalts-regimer i främst Östersjön. Det primära syftet är att ge berörda myndigheter över-blick över, god kännedom om och tillgång till relevanta verktyg för konsekvensbe-dömningar av biologiska effekter inklusive ramarna för nyttjandet av de levande resurserna i Östersjön och dess kustområden under olika näringsförhållanden. Må-let utgör en del av en process där befintliga modellsystem ställs i relation till de krav på beslutsunderlag som krävs i samband med uppföljningen av de nationella miljömålen och vid genomförandet av åtaganden i EU-direktiv och marina miljö-skyddskonventioner. En konceptuell processbild har tagits fram för att länka förvaltningarnas behov av beslutsstöd i olika skalor till de befintliga modellsystemen och att identifiera vilka beslutsunderlag som krävs i åtgärdsarbetet samt vilka ytterligare forskningsinsatser som behöver göras. De myndigheter som närmast berörs är Naturvårdsverket, Fis-keriverket, Sveriges hydrologiska och Meteorologiska institut, Baltic Nest Institute vid Stockholms universitet, Naturhistoriska Riksmuseet samt vattenmyndigheter och kustlänsstyrelser. Utvecklingen av modellsystem bör ske inom ramen för de berörda myndigheterna respektive uppgifter. Etableringen av ett nätverk och modellsystem för Östersjöförvaltning fokuserar på användning av modeller som syftar till att (1) tydliggöra förvaltningens behov av ekosystemmodeller, (2) identifiera kunskapsläge, utvecklingsbehov och tillgång till ekosystemmodell i rätt geografisk skala, (3) generera resultat som redovisar effek-terna av olika åtgärdsscenarier. En organisationsstruktur och ett nätverk krävs för att hålla igång arbetet i form av regelbundna möten mellan forskar-, förvaltnings- och policynivåerna och få en effektiv kommunikation mellan de analysverktyg som används. Dessutom behövs vetenskaplig och politisk acceptans av analysverktygen, ett politiskt stöd i förhand-lingsarbetet om åtgärder och bördefördelning samt tydliga och kommunicerbara resultat/underlag till olika aktörer. Ett nationellt nätverk bestående av centrala fackmyndigheter föreslås bli ansvarigt för utvecklingen av modellstöd avpassat för miljöförvaltningarnas behov. Den primära inriktningen är att utveckla och anpassa analysredskap för att utvärdera de biologiska effekterna av olika strategier att reducera näringsbelastningen till Öster-sjön på olika geografiska skalor. En förvaltningsgrupp inom nätverket bestående av Naturvårdsverket, Fiskeriverket och Vattenmyndigheterna identifierar befintliga användargrupper inom miljöförvaltningen och inventerar deras behov och krav på modellstöd. Förvaltningsgruppen utarbetar en plan över vilken rådgivning och vilka produkter som behöver tas fram, för vem de är avsedda och när de ska vara tillgängliga. Behovsanalysen baseras på nationella och internationella mål, åtagan-den och tidsplaner. För att kunna svara på förvaltningens frågor behövs kontakter med expertorganisa-tioner med väl utbyggda kontakter inom forskarsamhället. I Sverige utgör SMHI och BNI två naturliga kandidater som har möjlighet att själva initiera forskning och att hålla kontakt med berörda intressenter. En expertgrupp inom nätverket etableras med fokus på ekosystemmodeller med inriktning på näringsförhållanden och bio-logiska interaktioner. Expertgruppen har kontakt med den internationella forsk-ningen och identifierar de forskningsbehov som behöver realiseras för att verksam-hetsmålet ska kunna nås. Förvaltnings- och expertgruppen inom det nationella nätverket identifierar också gemensamt vilka forsknings- och övervakningsunderlag som behövs för att utveck-la förvaltningsmodeller och hur de marina övervaknings- och undersökningsverk-samheterna kan anpassas till modellernas behov. En viktig del av målsättningen är att underlätta informationsspridning och kommu-nikation mellan olika aktörer på internationell, nationell och regional nivå. BNI förslås bli ansvarig för att utveckla utveckla en internetportal som kan presentera grundläggande information om tillgängliga modeller och deras användningsområ-den i Östersjön.
  •  
4.
  •  
5.
  • Strandexploatering i Stockholms län : Mälaren och Östersjön
  • 2004
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I den här rapporten sammanfattar vi exploateringen längs med Mälarens och Östersjöns stränder i Stockholms län. Vi har använt oss av en metod där vi karterat vissa företeelser i strandområdet. Dessa har sedan fått fungera som indikatorer på exploatering. Vi har tittat på två typer av företeelser. Med hjälp av Bryggindikatorn har vi tagit fram kartor över hur exploaterad stranden är med avseende på båtrelaterade aktiviteter. Med hjälp av Husindikatornhar vi tagit fram kartor över hur exploaterad stranden är med avseende på bebyggelse. Både Bryggindikatorn och Husindikatorn presenterar exploateringstrycket i fem klasser som sträcker sig från ingen exploatering tillmycket kraftig exploatering.Nästan hälften av Mälarens stränder är påverkade av antingen båt- eller bebyggelserelaterad exploatering. Cirka 20 procent av stränderna ligger inom klassen mycket kraftigt exploaterade. Den kraftigaste exploateringenfinns i strandområden i Stockholms stad samt i närliggande kommuner. Över en tredjedel av alla stränder i innerskärgården är mycket kraftigt exploateradebåde enligt Bryggindikatorn och enligt Husindikatorn. I mellanskärgården är omkring hälften av alla stränder exploaterade på något sätt enligt respektive indikator. Cirka 75 procent av alla stränder i ytterskärgårdenhar inga hus eller bryggor enligt vår kartläggning. Resultaten presenteras kommunvis.
  •  
6.
  •  
7.
  • Papush, Liana (författare)
  • Silicon cycling in the Baltic Sea : Trends and budget of dissolved silica
  • 2011
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The dissolved silicon (DSi) has a crucial role for growth of a large group of primary producers – diatoms and, hence, impact on functioning of the aquatic food web. This thesis contributes to an increased understanding of the modifications of the DSi cycling in the Baltic Sea. The results provide new information about spatial and temporal changes in DSi concentrations and nutrient ratios for the period 1970-2001 as well as during the 20th century.For the period 1970-2001, the declining DSi trends were found at the majority of monitoring stations all over the Baltic Sea. This decrease is assumed to be mainly due to the ongoing eutrophication. It is supported by the increasing trends of inorganic nitrogen and phosphorus. The trends have implications for the nutrient ratios, DSi:DIN and DSi:DIP, which are important indicators of the state of an ecosystem. The long-term retrospective DSi budget has shown that the DSi concentrations before major hydrological alterations and eutrophication were about twice the present ones. This decrease is related to both eutrophication and anthropogenic perturbations in the catchment.The occurrence of DSi concentrations close to the potentially limiting levels has been also analysed. While DSi concentrations are still high in the northern regions of the Baltic, other areas may be at risk of developing Si limitation if the decrease in DSi concentrations persists. The results depict the Baltic Sea journey from being water body with DSi levels sufficient to support diatom production to one that may experience Si limitation and its adverse ecological consequences.
  •  
8.
  • Höglander, Helena, et al. (författare)
  • Årsrapport 2005 : Informationscentralen för Egentliga Östersjön
  • 2006
  • Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Blomningen av cyanobakterier i Egentliga Östersjön under år 2005 blev en av de kraftigaste som förekommit på senare år. Orsaken var ett strålande sommarväder med lugnt, soligt och varmt väder i kombination med höga fosforhalter i ytvattnet.Ärtsoppe-tjocka ansamlingar av den giftiga arten Nodularia spumigena täckte under första halvan av juli stora delar av öppna Egentliga Östersjön. Som mest täcktes ca 130 000 km2 av havsytan av ansamlingarna. De svaga ostliga vindarna under juli gjorde att blomningarna drev in i de östra delarna av fastlandskusten, på östra Öland och Gotland och uppfattades därför som mer omfattande än tidigare år.Syresituationen i Östersjöns bottenvatten försämrades under året eftersom få större inflöden av syrerikt västerhavsvatten ägde rum under året. I början avseptember uppmättes i Bornholmsbassängen det högsta värdet av svavelväte som man funnit i området, 70 μmol/l.Under några hektiska veckor under juli blev Informationscentralens enda tjänsteman nerringd av samtal från allmänhet och media. För att kunna uppdatera hemsida med mera fick andra kollegor på Länsstyrelsen bistå ochsvara på en del samtal. Kontakterna med media och allmänhet var mer än dubbelt så många som tidigare år. Det varken fanns eller finns några möjligheter för Informationscentralen att ge den detaljerade regionala information som många gånger efterfrågas. Ett utökat samarbete med övriga aktörer skulle emellertid kunna förbättra informationsflödet.Tillsammans med Informationscentralen för Bottniska viken och SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt) tog Informationscentralen fram en ny algblomningsbroschyr till sommaren, som förutom att vara tillgänglig för beställning även fanns att ladda ner från hemsidan. Den 22 september lanserade de tre Informationscentralerna (EgentligaÖstersjön, Bottniska viken och Västerhavet) samt forskningsprogrammet AquAliens och Naturvårdsverket i samarbete en ny webbplats om ”Främmande arter i svenska hav” med adressen www.frammandearter.se.
  •  
9.
  •  
10.
  • Hållbarhetsbeskrivning av förslag till havsplaner för Sverige : Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet
  • 2019
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Denna rapport redovisar resultaten av en hållbarhetsbedömning av granskningsförslag till havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet.Havsplanernas syfte är att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Havsplanering är till för att planera för hur havet ska användas hållbart och effektivt.Denna rapport redovisar resultaten av en hållbarhetsbedömning av granskningsförslag till havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. I rapporten beskrivs konsekvenser ur de tre hållbarhetsperspektiven ekonomi, ekologi och social, utifrån ett urval av kriterier.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 1035
Typ av publikation
rapport (623)
tidskriftsartikel (93)
annan publikation (85)
doktorsavhandling (81)
bokkapitel (77)
samlingsverk (redaktörskap) (18)
visa fler...
bok (17)
konferensbidrag (14)
recension (12)
licentiatavhandling (9)
forskningsöversikt (5)
konstnärligt arbete (1)
visa färre...
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (840)
populärvet., debatt m.m. (144)
refereegranskat (49)
Författare/redaktör
Olsson, Jens (52)
Mustamäki, Noora (34)
Franzén, Fredrik (28)
Faxneld, Suzanne (26)
Eriksson, Niklas, 19 ... (22)
Nyberg, Elisabeth (21)
visa fler...
Bignert, Anders (20)
Cederwall, Hans (19)
Danielsson, Sara (18)
Bergström, Lena (17)
Karlsson, Martin (17)
Ericson, Ylva (17)
Larsson, Åke (17)
Gunnarsson, Jonas (16)
Andersson, Jan (15)
Förlin, Lars (15)
Bergström, Ulf (14)
Sjöblom, Ylva (14)
Parkkonen, Jari (14)
Raymond, Caroline (13)
Karlsson, Magnus (12)
Larsson, Kjell (11)
Malmaeus, Mikael (11)
Förlin, Lars, 1950 (10)
Ek, Caroline (10)
Lingman, Anna (10)
Grimvall, Anders (10)
Hellsten, Sofie (10)
Svensson, Ola (10)
Lindehoff, Elin (10)
Blass, Martina (10)
Parkkonen, Jari, 195 ... (10)
Flink, Henrik (10)
Hanson, Niklas (10)
Bryhn, Andreas (9)
Akselsson, Cecilia (9)
Omstedt, Anders, 194 ... (9)
Wiberg, Karin (9)
Karlsson, Per Erik (9)
Pihl-Karlsson, Gunil ... (9)
Håkanson, Lars (8)
Landfors, Fredrik (8)
Holliland, Per (8)
Josefsson, Sarah (8)
Svedäng, Henrik (8)
Yngwe, Rickard (8)
Olshammar, Mikael (8)
Ejhed, Heléne (8)
Sjöstrand, B. (8)
Lilja, Sven, 1947- (8)
visa färre...
Lärosäte
Naturvårdsverket (323)
Sveriges Lantbruksuniversitet (136)
Havs- och vattenmyndigheten (128)
Stockholms universitet (89)
Lunds universitet (65)
Göteborgs universitet (50)
visa fler...
Södertörns högskola (47)
Uppsala universitet (39)
Linnéuniversitetet (36)
IVL Svenska Miljöinstitutet (36)
Umeå universitet (29)
Linköpings universitet (15)
Naturhistoriska riksmuseet (15)
Kungliga Tekniska Högskolan (13)
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (12)
Försvarshögskolan (11)
Riksantikvarieämbetet (8)
Chalmers tekniska högskola (6)
Högskolan Kristianstad (5)
RISE (5)
Örebro universitet (4)
Malmö universitet (4)
Högskolan i Borås (3)
Blekinge Tekniska Högskola (3)
Luleå tekniska universitet (2)
Jönköping University (2)
Mittuniversitetet (2)
Högskolan Väst (1)
Högskolan i Skövde (1)
Karlstads universitet (1)
Högskolan Dalarna (1)
Institutet för språk och folkminnen (1)
visa färre...
Språk
Svenska (814)
Engelska (215)
Tyska (2)
Franska (1)
Danska (1)
Italienska (1)
visa fler...
Finska (1)
visa färre...
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Naturvetenskap (748)
Humaniora (125)
Lantbruksvetenskap (90)
Samhällsvetenskap (72)
Teknik (35)
Medicin och hälsovetenskap (4)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy