SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "lärosäte:mah institution:("school of teacher education") ;access:(free)"

Sökning: lärosäte:mah institution:("school of teacher education") > Fritt online

  • Resultat 1-10 av 470
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Ackesjö, Helena, 1973-, et al. (författare)
  • Skolförberedelse i förskoleklass. Att vara lärare-i-relation i gränslandet.
  • 2010
  • Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - 1401-6788. ; 15:2/3, s. 142-163
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • I föreliggande studie förstås förskoleklassen teoretiskt som ett gränsland mellan förskola och skola, ett gränsland som man kan anta existerar på grunderna av verksamheternas skilda traditioner och positioner i utbildningssystemet. I detta gränsland skapas och konstrueras en institutionell identitet genom pedagogisk praktik och lärarnas berättelser om denna praktik. Denna studie utgår från hur lärarna talar om sitt arbete i dialogseminarier. Lärarna talar om det skolförberedande arbetet i förskoleklassen utifrån två förhållningssätt, dels som en tillvaroorienterad pedagogik och dels som en framtidsorienterad. För att lösa den inbyggda konflikten mellan tillvaro- och framtidsorientering framställer lärarna sig som att vara lärare-i-relation. Att beskriva sig som lärare-i-relation tolkas som en gränsmarkering gentemot andra lärares förhållningssätt och de kunskapsfokuserade verksamheterna i förskola och grundskola.
2.
  • Adelmann, Kent (författare)
  • Att lyssna till röster. Ett vidgat lyssnandebegrepp i ett didaktiskt perspektiv.
  • 2002
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Popular Abstract in Swedish Detta är en avhandling om hur en del av vårt meningsskapande går till, sedd genom åtta studenters användning av sina kontextuella resurser. Den handlar om hur vi lyssnar till auditiva, visuella och upplevda röster, och hur vi talar med stöd av dessa röster när vi skapar och utvecklar vår egen röst. Detta kallar jag för rapporterat lyssnande, d.v.s. dessa yttranden visar att ett tidigare lyssnande ägt rum. I den empiriska undersökningen använder jag två metoder för att besvara klassrumsfrågan och visa vilka kontextuella resurser som utnyttjas och vilken funktion de får i den nya kontexten. När det gäller de rapporterade rösternas förekomst använder jag manifest intertextualitet som metod och redovisar resultaten i form av en lyssnarrepertoar och olika lyssnartyper. När det gäller de rapporterade rösternas funktion använder jag retorik som metod och redovisar resultaten i form av en lyssnarprofil och olika lyssnarpositioner. I det förra fallet pekar responsen bakåt och synliggör studenternas röstrespons, alltså med vilka röster de för en dialog. I det senare fallet pekar responsen framåt och synliggör studenternas röstanvändning, alltså för vilka syften de för dialogen vidare. Med ett vidgat lyssnandebegrepp och Bakhtins röstbegrepp syftar jag till en integrerande och helhetsorienterande ansats som gestaltar undervisningsdiskursens mångstämmighet och där studenternas samspel med olika slags röster i tid och rum hörs i den aktuella interaktionen. I avhandlingstexten lyssnar läsaren på samma sätt till många andra röster än författarens (framvuxna) stämma. En del röster citeras eller refereras uttryckligen, i enlighet med den skriftliga genren och vetenskapliga traditionen, medan andra röster mera står att läsa mellan raderna eller ekar från en fond av gemensamma kulturerfarenheter. Oavsett vilket gestaltar denna polyfoni av röster för ett ögonblick ett nätverk av ständigt pågående röstmöten och röstsamspel som väntar på sin röstrespons, vars röstanvändare rekontextualiserar yttrandet och använder det för nya ändamål i nya sammanhang i talkommunikationens språkliga och kontextuella rymd. Men den här avhandlingen handlar inte om ett etablerat svenskt forskningsfält med en bekant forskningsbakgrund, kända definitioner och välbeprövade teorier och metoder. Genom undersökningen av aspekten Lyssna i modersmålets utbildningsdokument och introduktionen av det internationella lyssnarfältet har jag istället pekat på ”en nästan vit fläck på kartan”. Vidare har jag försökt fylla denna tomhet med en begreppsutredning som visar på en vid begreppsdomän för begreppet ’lyssna’ i svenska språket, där begreppsbestämningen innehåller såväl en social och dynamisk som holistisk dimension. När det gäller synen på såväl det snävare perspektivet med aspekten Lyssna som det vidare perspektivet med det vidgade lyssnandebegreppet, blir konsekvenserna av avhandlingen en strävan efter ett helhetsperspektiv som pekar på upplösningen av traditionella gränser. För aspekten Lyssna handlar det om upplösningen av uppdelningen mellan reception och expression, där de traditionella in- och uttrycksformerna i svenskämnet kompletteras, likställs och dialogiseras med en alternativ aspektmodell i en språklig rymd som omfattar olika former för språklig mediering inom alla ämnesområden. För det vidgade lyssnandebegreppet gäller upplösningen synen på innehållet och den betydelse som traditionellt tillmäts olika ämnen och medium, vilka istället likställs genom att olika ämnesstoff får kvalificera sig och att alla erfarenheter, oavsett hur de medieras, ges en röst i rapporterat lyssnande. Den här avhandlingen handlar främst om lyssnande i ett didaktiskt perspektiv. Undersökningen synliggör undervisningsdiskursens polyfona karaktär, uppmärksammar det dialogiska samspelet mellan olika kontextuella resurser, och understryker betydelsen av att de studerande aktiverar dessa kontextuella resurser i ett språkutvecklande syfte. Rapporterat lyssnande beskriver klassrummets mångstämmighet ur ett lyssnarperspektiv. Av lyssnarrepertoaren framgår till vilka erfarenheter i tid och rum som de studerande riktar sin uppmärksamhet under handledningsprocessen. Lyssnarprofilen visar hur de använder dessa röster under gruppinteraktionen. Detta pekar på såväl lyssnandets betydelse i läroprocessen som responsens betydelse för förståelse och gruppens betydelse för lärande. Rapporterat lyssnande är slutligen också en didaktisk ingång till ett språkutvecklande arbete med utgångspunkt i den studerandes individuella rösterfarenheter och röstupplevelser. Att lyssna till röster kan då vara att utvecklas språkligt tillsammans genom att lyssna uppmärksamt till andras röster på olika sätt, att rikta sitt lyssnande i tid och rum via olika former av språklig mediering, och att vara lyhörd för såväl den egna inre rösten som hur den egna skapade och skapande rösten växer och utvecklas som en konstant röstförändring. Att lyssna till röster kan vara att lyssna till det totala röstsamspelet i den lyssnande människans dialogiska existens.
3.
  • Adelmann, Kent (författare)
  • Listening and referring to voices : students' repertory in educational settings
  • 2001
  • Ingår i: International Journal of Listening. - Taylor & Francis. - 1090-4018. ; 15:1, s. 38-67
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • When we construct our knowledge in educational settings we usually listen to many different voices, mediated through teachers, classmates, books, films, and so on. Eight students in teacher training were videotaped for 12 hours of group talks with a tutor over a six-month period. The overall purpose of the study was to describe the polyphonic nature of the discursive field of education and the interplay between various contexts and contextual resources in that social interaction. The concept of intertextuality is adopted as a method to identify the polyphony of different voices. The explicit reported long-term listening is called the student's voice response, showing the repertory of contextual resources in use. Results from the study indicate that some of the students have a broad and some a narrow listening repertory when it comes to reported listening. The implications of these findings are discussed.
4.
  • Adelmann, Kent (författare)
  • Lyssnandets århundrade? Att lyssna på den talande boken
  • 2011
  • Ingår i: Educare. - Lärarutbildningen, Malmö högskola. - 1653-1868. ; :1, s. 43-64
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The purpose of this study is to contribute to the knowledge about the importance of listening in modern sound technology and the importance of tradition in reception analysis of literary conversations. The object of inquiry is The poetics of the talking book, a dissertation about how different groups of listeners understand the reception of audio books in literary conversations. The problem explored is: What is the significance of listening in this dissertation? This text analysis has two points of departure. The first point of departure concerns the language used in the dissertation. Results from the study show that the language used is mainly influenced by literary reception and reader response theory, and is therefore misleading to the reader when it comes to listening reception of the talking book. The second point of departure concerns the analytical conceptions used in the dissertation. Results from the study show that the conceptions used comes solely from literary reception and reader response theory, which means that the authors twelve references from listening reception and listening theory are never used in the analysis. The conclusion is that the dissertation seems to be a contradictory representation of a modern expression of audio books, listening research and sound technology and, at the same time, a traditional expression of the western tradition, dominating discourse and literature reception.
5.
6.
  • Al-Sa'd, Ahmed (författare)
  • Evaluation of Students' Attitudes Towards Vocational Education in Jordan
  • 2007
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • This doctoral dissertation consists of the empirical main study and the explorative study. The main goal of the empirical study has been to acquire knowledge about students’ attitudes towards vocational education in Jordan, and to explore the dimensionality of their attitudes as well. Another goal has been to investigate which background variables best explain the differences in students’ attitudes. A third goal has been to describe and explain the relationship between students’ attitudes and their behaviour. The goal of the explorative study has been to investigate the perceptions of decision makers about students’ attitudes and the status of vocational education. Data of the empirical study were collected from a multi-stage stratified cluster random sample of tenth-grade students. Data analysis of the empirical study has been based on a reliable and valid attitude scale rigorously constructed to achieve the aforementioned goals. Data collection and analysis of the explorative study have been based on the open-ended interview questions carried out with a group of decision makers. Results of the empirical study showed that students have nearly neutral attitudes towards vocational education, and that three main dimensions comprise the dimensional space of their attitudes. These dimensions are first, a preference to enter a vocational school and encourage others to do so. Second, the importance and usefulness of a vocational school. Third, low status, hatred, and negative image of a vocational school. Only four background variables have been found to be significant predictors of students’ attitudes towards vocational education. These are students’ behaviour to enter vocational or academic school, students’ intention to study at the university, students’ achievement in Arabic language, and finally their place of residence. Results of the attitude behaviour relationship have ascertained the predictability of human behaviour from attitudes, taking into consideration other variables as well. Results of the explorative study have clearly indicated that attitudes towards vocational education are negative. Vocational education has suffered from poor image and low reputation. It is not well liked in the society, and has been considered a second alternative for low achievement students as well.
7.
  • Albinsson, Gunilla, et al. (författare)
  • Maktutövning ur ett organisations- och genusperspektiv. En studie vid tre vårdavdelningar
  • 2000
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Popular Abstract in Swedish Inom svensk hälso- och sjukvård är 82% av samtliga landstingsanställda kvinnor. Majoriteten av dessa kvinnor återfinns in organisationsstrukturens mellanskikt eller bas. I denna avhandling problematiseras den process inom vilken maktutövning sker i vardagliga möten mellan kvinnor och män inom tre somatiska vårdavdelningar. Resultatet visar att den genusrelaterade maktutövning som utspelades mellan kvinnor och män vilade på två fundament. Det första var att organisationsstrukturen gav ett fåtal män i hierarkins topp möjlighet att utöva makt gentemot kvinnorna i hierarkins mellanskikt eller bas. En viktig konklusion är att studiens kvinnor missgynnades av att befinna sig i en hierarkisk organisation. Det andra fundamentet var att kvinnornas utsatthet för makt baserades på det faktum att de var kvinnor. Studiens män tillämpade olika strategier för att markera sin position gentemot kvinnorna. Maktutövningen hade flera olika uttrycksformer, där en var att skuldbelägga kvinnorna. Andra maktformer handlade om att inte bekräfta kvinnorna som individer eller att nedvärdera dem. Det manliga maktutövandet yttrade sig också i en ovilja att förstå kvinnornas synpunkter och frågor, men även i att männen i hierarkins topp utövade makt genom att kontrollera informationsflödet och därmed bestämma vilken information som skulle spridas ner i hierarkin. För att hantera den maktutövning som studiens kvinnor utsattes för tillgrep de olika former av motmaktstrategier. Exempel på sådana strategier var kvinnlighet, moderlighet, intimitet och humor. Strategierna gav kvinnorna vissa möjligheter att påverka inom ramen för de normer som fanns inom organisationskulturen. Motmaktstrategierna konfirmerade samtidigt genusordningen inom organisationen. Ett fåtal av studiens kvinnor utövade makt. Dessa kvinnor hade kunskap om vilka maktstrategier de kunde utnyttja och använde dem i interaktionen med männen. Utrymmesskapande är ett exempel på en maktstrategi som kvinnorna tillämpade. Tekniken innebar att kvinnan förberedde sig inför möten och effekten blev att hon i vissa frågor kunde påverka och bli mera synlig inom organisationen. Stödet från andra kvinnor var i några fall en förutsättning för denna maktstrategi. Manipulation var ytterligare ett sätt för kvinnorna att utöva makt och de nådde då sina mål genom att använda olika knep. Kunskap om genus skapar förutsättningar för kvinnor och män att bli medvetna om genus betydelse för den egna situationen i organisationen samt om maktinnehållet i genusrelationen. Kunskap kan också leda till insikter om att genus och organisation i vardagspraxis ömsesidigt påverkar varandra och att maktutövning är ett resultat av dessa samverkande krafter.
8.
  • Amhag, Lisbeth (författare)
  • Bedömningsmatriser och självvärdering – om studenters delaktighet och lärande
  • 2008
  • Ingår i: Proceedings NU2008. - CED. - 978-91-977974-1-2 ; s. 291-295
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Det övergripande syftet med projektet var att säkerställa lärarnas bedömning av studenters prestationer och progression, men också att vidareutveckla bedömningsformer och verktyg för självvärdering så att studenter kan ta en aktivare del i sin utbildning och sitt lärande. Studiens resultat från kursutvärderingen visar att verktygen för självvärdering till viss del har bidragit till att synliggöra studenternas läroprocess, såväl individuellt som i grupp och därmed tydliggjort kopplingen till lärandemålen. Men resultatet pekar också på att studenterna är ovana vid att reflektera över det egna lärandet, men även att ge och ta till sig respons och värderingar. Att ge och få respons är det verktyg där studenterna betonar vikten av utbyte i grupp. Strategiloggen med självbedömning är det verktyg som studenterna menar främst främjar självreflektion och att synliggöra sitt eget lärande.
9.
  • Amhag, Lisbeth (författare)
  • Between I and other in written web-based dialogues
  • 2010
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt)abstract
    • The presentation refers to the point when distance students begin to reflect on the meaning content and to different extents attain an understanding, agreement and experience meaningful learning. In this situated web-based "space", writer, text and reader are all included. The space is formed by the students’ understanding of both their own texts and others’ texts, as well as comparisons between them. The implications and results highlights that it is not enough to consider individual written, asynchronous dialogues in order to analyse learning. It is in social and dialogic interactions that understanding of different meaningful meanings is clarified and develops.
10.
  • Amhag, Lisbeth, et al. (författare)
  • Collaborative Learning as a Collective Competence when Students Use the Potential of Meaning in Asynchronous Dialogues
  • 2009
  • Ingår i: Computers & Education. - Elsevier. - 0360-1315. ; 52:3, s. 656-667
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The aim of this study is to examine and to describe how student teachers engaged in courses in web-based learning environments over a period of 40 weeks develop a collective competence to collaborate. The collective competence of collaboration is defined as the level of learning ability a group of students express when using dialogues as a tool for their own and other’s learning in a web-based learning environment. The students’ contributions to the course assignments, the group responses and the collaborative discussions and dialogues were analysed and interpreted based on Bakhtin’s and Rommetveit’s theories on dialogic interactions and meaning potentials. The results describe three different levels at which students use dialogues as a tool for learning when they collaborate within the group.
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 470
Åtkomst
Typ av publikation
tidskriftsartikel (122)
konferensbidrag (118)
doktorsavhandling (73)
rapport (62)
bokkapitel (42)
licentiatavhandling (25)
visa fler...
annan publikation (16)
bok (12)
visa färre...
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt (279)
refereegranskat (132)
populärvet., debatt m.m. (59)
Författare/redaktör
Wedege, Tine (27)
Peterson, Tomas (18)
Tallberg Broman, Ing ... (17)
Jönsson, Per (14)
Elmfeldt, Johan (14)
Malmberg, Claes (14)
visa fler...
Vallberg Roth, Ann-C ... (14)
Ideland, Malin (13)
Amhag, Lisbeth, (11)
Jakobsson, Anders, (10)
Lindh, Anders, (9)
Anderson, Lotta, (9)
Sundmark, Björn (9)
Hartsmar, Nanny, (9)
Månsson, Annika (9)
Persson, Sven, (8)
Carlsson, Bo (7)
Lagergren, Lars (7)
Ericsson, Ingegerd (7)
Hedenborg, Susanna (6)
Johansson, Roger, (6)
Rubinstein Reich, Le ... (6)
Norberg, Johan R (6)
Balldin, Jutta (6)
Henningsson-Yousif, ... (6)
Lundgren, Björn, (6)
Hägerfelth, Gun (6)
Adelmann, Kent (5)
Tvingstedt, Anna-Len ... (5)
Lilja, Peter (5)
Persson, Per-Eskil (5)
Nilsson, Fredrik, (4)
Olsson Jers, Cecilia (4)
Högström, Mats, (4)
Christensen, Jonas (4)
Kupferberg, Feiwel (4)
Aspelin, Jonas, 1964 ... (4)
Qvarsebo, Jonas (4)
Riddersporre, Bim (4)
Fransson, Kristin (4)
Gaigalas, Gediminas (4)
Jobér, Anna, (4)
Linnér, Bengt, (4)
Bieron, Jacek (4)
Buhre, Torsten, (4)
Sild Lönroth, Carina (4)
Thiborg, Jesper (4)
Fresko, Barbara (4)
Viggósson, Haukur (4)
Sandell, Anna (4)
visa färre...
Lärosäte
Malmö universitet (470)
Lunds universitet (73)
Högskolan Kristianstad (18)
Linköpings universitet (7)
Linnéuniversitetet (5)
Göteborgs universitet (4)
visa fler...
Uppsala universitet (4)
Karlstads universitet (4)
Umeå universitet (3)
Luleå tekniska universitet (2)
Stockholms universitet (2)
Högskolan Dalarna (2)
Högskolan Väst (1)
Mälardalens högskola (1)
Högskolan i Jönköping (1)
Högskolan i Halmstad (1)
Blekinge Tekniska Högskola (1)
Örebro universitet (1)
Ersta Sköndal Bräcke högskola (1)
visa färre...
Språk
Svenska (310)
Engelska (152)
Danska (7)
Tyska (1)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (81)
Humaniora (21)
Teknik (10)
Naturvetenskap (5)
Medicin och hälsovetenskap (4)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy