SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "AMNE:(SAMHÄLLSVETENSKAP) AMNE:(Socialvetenskap) ;lar1:(hig);spr:swe"

Sökning: AMNE:(SAMHÄLLSVETENSKAP) AMNE:(Socialvetenskap) > Högskolan i Gävle > Svenska

Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Nordlöf, Hasse (författare)
  • Presentation av ett avhandlingsprojekt : Implementering av säkerhetskultur på ett stålindustriföretag
  • 2011
  • Ingår i: Det nya arbetslivet : Forum för arbetslivsforskning (FALF), Luleå, 15-17 juni 2011. ; s. 1-9
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Introduktion: Risk för arbetsskada och olycksfall är höga inom industrisektorn och metallarbetare hör till de yrkesgrupper som löper en högre risk för arbetsskador än genomsnittet, där risken är fyrdubbelt högre att drabbas än genomsnittet (AFA, 2006). Metallindustrin är en sektor som AFA försäkring bedömer vara i ett fortsatt behov av riktade och skadeförebyggande insatser mot verksamheten (AFA, 2006). I dagsläget är forskningsområdet om implementering av en hälsosammare och säkrare arbetsplats ett område i behov av att prioriteras (Källestål et al, 2004). Vi samarbetar med ett stålindustriföretag, vilket kommer att implementera en säkrare arbetsmiljö för sina anställda, genom olika riktade insatser: utbildning; filmvisning och diskussionsgrupper; affischering; användandet av förebilder och feedback m.m. i verksamheten, vilka samtliga avser att stärka säkerhetskulturen på företaget – och därigenom nå anställdas och chefers säkerhetsbeteende med huvudbudskapet: om att personligt risktagande inne på de relativt farliga arbetsavsnitten i verken aldrig förväntas, eller tolereras för den delen. Forskningsområdet kring säkerhetskultur och säkerhetsklimat beskrivs ingående i en aktuell litteraturöversikt (Törner, 2010). Företaget är en Europaledande koncern för tillverkning av specialstålprodukter, och har sammanlagt ca 1000 anställda på den ort vi samarbetar med. Preliminär forskningsdelstudie: Hur ser säkerhetskulturen ut på företaget? Datainsamlingsmetod: Fokusgruppintervjuer.
  •  
2.
  • Straarup, Jørgen (författare)
  • Policy-implementering
  • 2004
  • Ingår i: »För männen är mer jämställda än kvinnor« : Utvärdering av Anamma Jäm-projektet inom AMV Norrbotten. - Luleå : Luleå tekniska universitet, Centrum för utbildning och forskning inom samhällsvetenskap. - 91-974481-1-7 ; s. 15-19
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)
  •  
3.
  • Swärd, Ann-Katrin, 1950- (författare)
  • Att säkerställa skriftspråklighet genom medveten arrangering
  • 2008
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • The proposed Grounded Theory has been derived from how experienced teachers and their pupils, in four different teaching contexts, have used ’The Witting method’ to maximize literacy development among their pupils. The theory has been grounded through repeated comparisons and analysis of the empirical data.The specific aim of the thesis is to conceptualize and generate a theory about what four teachers and their pupils (n=40, over the period of the research), in different contexts, and over a number of years, actually do when working with The Witting method. A wider goal is to apply the implications of the derived grounded theory to general and special education theory in helping to alleviate reading and writing difficulties and prevent pupils from failing.The results show that the teachers have systematically strived to ensure each pupil’s reading and writing development and they do this through what is labeled ‘didactic arranging’. They also show an ability to adapt to situations, materials and spaces without losing their long-term aims. They are in charge of three competencies: ’me’, ’you’, and ’we’ - expressing this competence in documentation, by reflection and always in close collaboration with pupils and their families. The observed use of The Witting method would seem to enable a diagnostic mode of teaching as it contains tools that allow a teacher to follow each pupil’s reading and writing development. Teachers, pupils and the didactic procedures are shown to be in constant interaction. It was also found to be important that teachers believe that every pupil can learn. These teachers’ collective motto could be summed up as follows: never stop giving support and never stop assessing progress.
4.
  • Öberg, Peter (författare)
  • Livet som berättelse : Om biografi och åldrande
  • 1997
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • This dissertation’s objective is twofold: (1) to show how the life lived is reflected in old age (the articles), and (2) to analyze how life-stories are presented and interpreted from the social constructivist perspective (the comprehensive summary).     Article I is a critical discussion of two biographical methods of data collection: the “freely-told” life-story and the semistructured biographical interview. Article II addresses the thesis’ first aim. This article presents the data gathered through the qualitative biographical interviews conducted with elderly Finns, which resulted in a typology of six ways of life: The bitter life and Life as a trapping pit, which end up in a problematic old age; Life as a hurdle race, The devoted silenced life, Life as a job career and  The sweet life, which describe different strategies for successful ageing. Article III is a study of Life as a hurdle race, where successful ageing is reached, despite previous difficulties in life. Article IV explains the paradox of the absent body in social gerontology, in light of the dualism of the Platonic-Christian tradition between body and soul.     The comprehensive summary consists of critical methodological reflections on the conducted research. This summary acknowledges how the conclusions, reached at through analytic induction, where influenced by gerontology’s two myths (misery vs. success). The summary also treats the Renaissance of biographical social research, and the conducted research in relation to the theoretical debate on “the realist perspective” vs. “the story-focused, constructivist perspective.” From the latter perspective it is shown how emplotment shapes the life-story. Finally the summary addresses the generalizability and credibility of my results; results which by virtue of the life history perspective open up for a new qualitative understanding of ageing.
  •  
5.
  • Flygare, Erik, et al. (författare)
  • Utvärdering av metoder mot mobbning
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Denna utvärdering ger besked om insatser och arbetssätt som effektivt förebygger och åtgärdar mobbning. Utvärderingen är unik genom att den omfattar stora mängder data, både kvalitativa och kvantitativa från 39 skolor, att enskilda individers utsatthet följs upp vid tre tillfällen och att den omfattar flera program samtidigt.Resultaten visar bland annat att olika insatser har olika effekt för pojkar och flickor samt olika effekt beroende på om mobbningen är social eller fysisk. Den visar också att ingen enskild insats har dramatiskt positiva effekter. För att en skola ska lyckas förebygga och åtgärda mobbning krävs ett systematiskt arbete och en kombination av insatser. Åtta namngivna program som används mot mobbning har ingått i utvärderingen: Farstametoden, Friends, Lions Quest, Olweusprogrammet, SET – Social och emotionell träning, Skolkomet, Skolmedling samt Stegvis. I utvärderingens fristående metodfördjupning Utvärdering av metoder mot mobbning. Metodappendix och bilagor till rapport 353, (endast publicerad som pdf ) redovisar forskarna utförligt utvärderingens design och redogör för tillvägagångssättet vid datainsamling och analys.
6.
  • Liedgren Dobronravoff, Pernilla (författare)
  • Att bli, att vara och att ha varit : om ingångar i och utgångar ur Jehovas vittnen i Sverige
  • 2007
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Syftet med avhandlingen är att undersöka hur och under vilka betingelser människor blir medlemmar och lämnar en organisation som Jehovas vittnen. Utifrån interaktionistisk teori undersöks aktiva och före detta medlemmars ingångar och utgångar när det gäller organisationen ”Watchtower Bible and Tract Society”, i Sverige benämnd Jehovas vittnen. Utifrån en empiri av upprepade kvalitativa, semistrukturerade intervjuer samt en textanalys av en dagbok, skriven fyra år före en utgång föreslås två processmodeller för ingång samt en processmodell för utgång. För att bli ett Jehovas vittne krävs att personen har en mottaglighet och att hon eller han attraheras av de sociala och religiösa faktorer organisationen kan erbjuda. En person som kommer i kontakt med Jehovas vittnen som vuxen passerar ofta sex faser innan han eller hon blivit medlem. Faserna benämns i avhandlingen: kontakt med Jehovas vittnen, bibelstudier med en medlem, ifrågasättande, accepterande, aktiv som missionerande Jehovas vittne och dop. För en person som har vuxit upp inom organisationen är processen mycket kortare, den består av: uppväxt inom organisationen, ställningstagande och beslut att låta döpa sig alternativt avstå från dop. Utgångsprocessen består av sju faser: olika grader av tvivel, prövning av tvivel, vändpunkter, olika beslut, olika steg i verkställighet, "floating" en bearbetning av medlemskapet på en emotionell och kognitiv nivå och relativ neutralitet.
  •  
7.
  • Goldberg, Ted (författare)
  • Hur blir man narkoman? : och hur hindrar vi det?
  • 2010
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Den svenska narkotikapolitiken bygger i stor utsträckning på teorin att narkotika förändrar kroppens funktionssätt och leder till att individen förlorar kontrollen över sitt liv. I denna bok är drogernas biokemiska verkningar bara en av flera viktiga faktorer som uppmärksammas.Efter en presentation av biokemiskt tänkande om narkotika förklaras varför detta synsätt måste kompletteras med psykosociala variabler. Grundtesen är att kunskap om samhälleliga processer och mänskliga relationer behövs för att förstå beteenden som framträder sedan drogerna startat processer i kroppen. Genom att sammanlänka natur- och samhällsvetenskapliga föreställningar presenteras ett biopsykosocialt perspektiv.Grundad på deltagande observationsstudier på narkotikascenen i Stockholm har en modell utvecklats för att förklara varför vissa individer som prövar narkotika ger sig in i långvarig och självdestruktiv drogkonsumtion. Med utgångspunkt i deras livserfarenheter förs en diskussion om hur vi kan förebygga narkotikaproblem - dels genom åtgärder på samhällsnivån och dels genom att hjälpa föräldrar förstå vad de kan göra för att skydda sina barn.
  •  
8.
  • Goldberg, Ted (författare)
  • Legalisera narkotika? : Ett diskussionsunderlag
  • 2011
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • I huvudsak bygger den svenska narkotikapolitiken på föreställningar om drogernas biokemiska effekter på kroppen – och i förlängningen på människors beteende. I detta verk presenteras och skärskådas denna teoribildning, och ett alternativt sätt att betrakta narkotika introduceras.          Därefter genomförs en kritisk granskning av det prohibitionistiska tänkandet som vår drogpolicy är exempel på, och centrala element i den internationella legaliseringsdebatten presenteras. En viktig slutsats är att vår narkotikapolitik medför mycket allvarliga negativa konsekvenser, men samtidigt finns inget fullständigt program som vi med bestämdhet vet skulle fungera bättre. Därför måste vi erkänna för oss själva att vi inte har hela lösningen och att vi måste pröva oss fram. Principerna för ”det experimenterande samhället” presenteras, liksom konkreta exempel på hur man kan gå tillväga.          Eftersom många som vill förnya narkotikapolitiken betraktar internationella drogkonventioner som ett hinder mot nödvändigt nytänkande belyses FN:s betydelse i sammanhanget.          Bokens mest centrala slutsats är att det är omöjligt att vinna kriget mot narkotikan. Därför måste vi sluta fred – dvs. lära oss leva med droger. För att kunna göra detta måste det skapas ett klimat där en ny drogpolitik kan växa fram. Som ett första steg ges konkreta förslag både på ämnen som behöver diskuteras och på tänkbara åtgärder som skulle kunna prövas.
  •  
9.
  •  
10.
  • Morberg, Åsa, et al. (författare)
  • Utveckling av didaktik som akademiskt ämne
  • 2003
  • Ingår i: Didaktikens mångfald : artiklar presenterade vid 2002 års Rikskonferens i didaktik vid Högskolan i Gävle. - Gävle : Högskolan i Gävle. - 91-974893-0-1 ; s. 244-253
  • Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
Åtkomst
fritt online (21)
Typ av publikation
bokkapitel (46)
tidskriftsartikel (28)
recension (18)
konferensbidrag (17)
doktorsavhandling (10)
bok (10)
visa fler...
samlingsverk (redaktörskap) (9)
rapport (8)
licentiatavhandling (5)
proceedings (redaktörskap) (1)
visa färre...
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt (86)
populärvet., debatt m.m. (55)
refereegranskat (11)
Författare/redaktör
Söderhäll, Bengt, (17)
Fransson, Göran (14)
Pettersson, Daniel, ... (12)
Morberg, Åsa, (10)
Nordlander, Edvard, (9)
Nordqvist, Ingrid, (7)
visa fler...
Öberg, Peter, 1960-, (6)
Fransson, Göran, 196 ... (6)
Grenholm, Jan, (5)
Swärd, Ann-Katrin, 1 ... (5)
Cortas Nordlander, M ... (4)
Goldberg, Ted, (4)
Jerlinder, Kajsa, 19 ... (4)
Gustafsson, Christin ... (3)
Andersson, Kristina, ... (3)
Hussénius, Anita, 19 ... (3)
Roos, Lena (3)
Sörqvist, Patrik, (3)
Larsson, Sam, (3)
Gustafsson, Christin ... (2)
Grannäs, Jan, (2)
Björklund, Elisabeth ... (2)
Öberg, Peter, (2)
Kjellberg, Anders, (2)
Brandt, S. Anders, 1 ... (2)
Roos, Lena, 1966-, (2)
Gill, Peter, (2)
Söderhäll, Bengt, 19 ... (2)
Söderlund, Maud, (2)
Tilander, Åke, 1962- ... (2)
Lindgren, Ulla, (1)
Larsson, E (1)
Johansson, Björn (1)
Ahl, Astrid, (1)
Olofsson, Åke, (1)
Taube, Karin, (1)
Ahlbom, Håkan, (1)
Ahmadi, Fereshteh, (1)
Norberg, Maria, (1)
Ahmadi, Nader, (1)
Ahne, Ingemar, (1)
Hagström, Tom, (1)
Lidegran, Ida, (1)
Straarup, Jörgen, (1)
Asplund, Andreas, (1)
Laine, Linda, (1)
Liljeroth, Veronica, (1)
Attorps, Iiris, 1955 ... (1)
Tossavainen, Timo, 1 ... (1)
Lundahl, Christian, ... (1)
visa färre...
Lärosäte
Uppsala universitet (19)
Stockholms universitet (8)
Umeå universitet (5)
Örebro universitet (4)
Högskolan i Jönköping (3)
visa fler...
Linköpings universitet (1)
Lunds universitet (1)
Kungliga Tekniska Högskolan (1)
Karlstads universitet (1)
Mittuniversitetet (1)
Göteborgs universitet (1)
visa färre...
Språk
Ämne (HSV)
Samhällsvetenskap (148)
Humaniora (14)
Naturvetenskap (4)
Medicin och hälsovetenskap (3)
Teknik (2)
Lantbruksvetenskap (2)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy