SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "swepub ;lar1:(umu);mspu:(report);access:(free)"

Sökning: swepub > Umeå universitet > Rapport > Fritt online

  • Resultat 1-10 av 1234
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Gill, Peter, 1949-, et al. (författare)
  • Utvärdering av metoder mot mobbning
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Denna utvärdering ger besked om insatser och arbetssätt som effektivt förebygger och åtgärdar mobbning. Utvärderingen är unik genom att den omfattar stora mängder data, både kvalitativa och kvantitativa från 39 skolor, att enskilda individers utsatthet följs upp vid tre tillfällen och att den omfattar flera program samtidigt.Resultaten visar bland annat att olika insatser har olika effekt för pojkar och flickor samt olika effekt beroende på om mobbningen är social eller fysisk. Den visar också att ingen enskild insats har dramatiskt positiva effekter. För att en skola ska lyckas förebygga och åtgärda mobbning krävs ett systematiskt arbete och en kombination av insatser. Åtta namngivna program som används mot mobbning har ingått i utvärderingen: Farstametoden, Friends, Lions Quest, Olweusprogrammet, SET - Social och emotionell träning, Skolkomet, Skolmedling samt Stegvis. I utvärderingens fristående metodfördjupning Utvärdering av metoder mot mobbning. Metodappendix och bilagor till rapport 353, (endast publicerad som pdf ) redovisar forskarna utförligt utvärderingens design och redogör för tillvägagångssättet vid datainsamling och analys.
2.
  • Bergman, Mats, et al. (författare)
  • Apoteksmarknadens omreglering : effekter på följsamhet, priser och kostnader per dygnsdos
  • 2012
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Denna rapport ingår som en del i Tillväxtanalys projekt att utvärdera effekterna av omregleringen av apoteksmarknaden, särskilt vad gäller priserna. Uppdraget är en uppföljning och utvidgning av Tillväxtanalys WP/PM 2011:50 författat av Bergman och Rudholm. Syftet är att empiriskt studera hur omregleringen påverkat apotekens följsamhet, andel av försäljningen som avser billigaste generika, den så kallade månadens vara, priserna på receptbelagda läkemedel på generikamarknaden, samt vilken totalkostnadseffekt mätt som kostnaden per konsumerad dygnsdos reformen haft. Den senare aspekten är ny jämfört med den tidigare rapporten, medan övriga delar innebär en replikering.Resultaten visar entydigt att följsamheten ökat på grund av reformerna oavsett vilket följsamhetsmått vi använder. Resultaten vad gäller reformernas påverkan på leverantörernas prissättnings- och budstrategier är mera splittrade. Denna del av rapporten syftar till att förstå prissättningen på generikamarknaden och att analysera generikamarknadens funktionssätt, snarare än att analysera om apoteksmarknadsreformen totalt sett medfört en ökad eller minskad kostnad för generiska läkemedel.Resultaten från uppdragets tredje del, att estimera reformernas effekter på kostnaden per konsumerad dygnsdos visar att kostnaden sjunkit som en följd av omregleringen. Kostnadssänkningen uppskattas till ungefär 10 procent mätt i AUP och ungefär 30 procent mätt i AIP. Den större sänkningen mätt i AIP förklaras dels av marginalförstärkningen och av att en viss procentuell prissänkning i AIP ger en lägre procentuell sänkning av AUP på grund av de prisoberoende delarna i apotekens marginaler.
  •  
3.
  •  
4.
  • Forsberg, Bertil, et al. (författare)
  • Luftföroreningshalter och akutbesök för astma och andra luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö 2001-2005
  • 2008
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Denna studie inom den hälsorelaterade miljöövervakningen har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket för att belysa eventuella korttidseffekter av luftföroreningar på akutbesök för astma och andra sjukdomar i andningsorganen, vilka ofta medför ökad känslighet för luftföroreningar. Halternas samband med sjukhusinläggningar för andningsorganens sjukdomar har tidigare studerats inom miljöövervakningen. För att underlätta jämförelser har metodiken anpassats till dessa tidigare studier av sjukhusinläggningar, där betydelsen av halterna de två senaste dygnen beräknas. Övervakning av denna typ av direkta samband med halter i miljön är mindre känslig för trender och förändringar i diagnostik och vårdresurser än enklare epidemiologisk bevakning av antalet fall per år etc., eftersom totala antalet fall i sig kan påverkas av en rad olika typer av faktorer utan koppling till luftföroreningssituationen. Uppgifter om den skrivna befolkningens akutbesök under åren 2001 till och med 2005 för andningsorganens sjukdomar inklusive astma vid akutsjukhusen i StorStockholm (8 sjukhus), Göteborg och Mölndal respektive Malmö har inhämtats från Socialstyrelsens Patientregister. Uppgifterna från registret avser avidentifierade akutbesök med diagnoser dygn för dygn under perioden. Luftföroreningsdata i form av urbana bakgrundshalter har hämtats från Stockholm luft- och bulleranalys (SLB) vid miljöförvaltningen i Stockholm, Göteborgs miljöförvaltning respektive Malmö miljöförvaltning. Vi har studerat partikelhalten som PM10, avgashalten indikerad med kväveoxider (NOx) samt ozon. Tidsserieanalyserna har utförts med Poisson-regression. I dessa analyser tas hänsyn till tidstrender, årstidsmönster, influensaperioder, väderförhållanden, pollenhalt, veckodag, helgperioder mm. De inkluderade luftföroreningarna är ozon, kvävedioxid och partiklar. Alla luftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer på olika typer av luftföroreningar, och har i kombinationer beaktats i de slutliga analyserna. Vi fann att sambanden inte skiljer sig signifikant mellan studieområdena varken beträffande effekterna för partikelhalten som PM10 eller för NOx, medan vi för ozon fann kraftigare effekter i Göteborg. När resultaten vägdes ihop för de tre studieområdena beräknas att antalet akutbesök för andningsorganen ökar med 1,4% (95% KI= 0,4-2,4%) per 10 μg/m3 PM10, medan akutbesök för astma ökar med 2,8% (95% KI= 1,8-3,7%). Motsvarande sammanvägda resultat för NOx visar en ökning av totala antalet akutbesök för andningsorganen med 0,5% (95% KI= 0,1-1,0%) per 10 μg/m3 och akutbesök för astma med 1,2% (95% KI= 0,4-2,1%). Eftersom föroreningssituationen som indikatorerna representerar kan förändras med tiden, bör analyserna upprepas med viss periodicitet.
5.
6.
  • Fredman, Peter, et al. (författare)
  • Vilka är ute i naturen?
  • 2008
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Detta är en av fyra rapporter som ger en översiktlig bild av resultaten från en nationell enkätundersökning om friluftsliv och naturturism i Sverige. Studien är genomförd av forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Resultaten som presenteras här fokuserar bl a på vilka som är ute i naturen och vilka aktiviteter man ägnar sig åt. Nästan alla uppfattar skogar, fjäll, sjöar och hav som ”natur” men det är inte alls lika självklart med t.ex. badstränder, trädgårdar och elljusspår. Mer än hälften av de svarande är ute i naturen ganska ofta, eller mycket ofta, under vardagar. Under längre ledigheter ökar denna andel till 89 %. Naturen är också en central miljö för barns uppväxt och t.ex. har hela 94 % av de svarande ofta, eller mycket ofta, tillbringat lov och semestrar i naturen. Nöjes- och motionspromenader är vanligast att ha ägnat sig åt åtminstone en gång under en 12- månadersperiod (nästan 95 % av de svarande), följt av strövat i skog och mark (90 %), arbetat i trädgården (84 %), solbadat (81 %), och haft picknick eller grillat i naturen (80 %). Även om vi ser till de aktiviteter som är vanligast att ägna sig åt ofta (mer än 60 gånger per år) så toppas listan av nöjes- och motionspromenader (ca 32 %), följt av cykla på vägar, arbeta i trädgården, ströva i skog och mark och promenera med hund. Vi har också gjort en fördjupad analys när det gäller de tio vanligaste aktiviteterna som de svarande angett att de utövat mer än 20 gånger under en 12-månadersperiod (ca 1-2 gånger per månad). Det visar sig då att kvinnorna generellt är mer aktiva. Jogging/terränglöpning, jakt och fiske är mer vanligt bland män medan solbad, picknick och stavgång är mer representerat hos kvinnor. Gruppen under 30 år skiljer ut sig något genom att promenera med hund är vanligare och arbete i trädgården mindre vanligt, jämfört med övriga grupper. Joggning/terränglöpning tycks också vara en aktivitet främst hos yngre och medelålders, medan det omvända gäller för stavgång. Föräldrarnas uppväxtland tycks inte ha så stor betydelse för vilka aktiviteter man väljer, men svarande med svenska föräldrar utövar aktiviteterna i större utsträckning jämfört med personer vars föräldrar vuxit upp utomlands. Ett undantag finns emellertid för picknick eller att grilla i naturen vilket är vanligare hos svarande med utländska föräldrar.
7.
  • Gustavsson, Leif, 1954-, et al. (författare)
  • Implementering av energieffektiviseringsåtgärder i befintlig bebyggelse Report prepared for the Swedish Energy Agency
  • 2010
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • There is great potential to improve energy efficiency in existing Swedish residential buildings. However, the successful implementation of efficiency measures depends on economical and technical factors, as well as on the attitudes and perceptions of the relevant actors. A better understanding of their attitudes and perceptions may influence the design of suitable policy measures that increase the adoption of energy efficiency measures. In this context, we conducted mail-in surveys completed by owners of detached houses, chairmen of co-operative housing associations (bostadsrättsförening) and municipality energy advisers in Sweden. We also interviewed window sellers/installers in Jämtland.Results show that it was important for the majority of homeowners to reduce their household energy use, with most undertaking no-cost measures (e.g., switching off lights). However, 70–90% of the responding homeowners had no intention of adopting building envelope measures over the next 10 years. The main reason for non-adoption was that homeowners were satisfied with the physical condition and thermal performance of their existing building envelope components. Homeowners who thought their energy cost was high were more likely to adopt an investment measure compared to those who thought their energy cost was low. Investment costs and annual energy cost savings were the most important factors in adoption of energy efficient building envelope measures. Therefore, economic incentives may induce homeowners to adopt energy efficiency investment measures. However, a large percentage (64%) of homeowners was unaware of the existence of government support for reducing household energy use. Information campaigns announcing the availability of economic incentives and the cost advantages of energy efficiency measures may be helpful in the adoption decision.Homeowners‘ considered interpersonal sources, builders, installers and energy advisers as important sources of information for their adoption of energy efficiency measures. Though a large percentage of respondents considered energy advisers as an important source of information, only 14% of homeowners had contacted an energy adviser in the past. Our findings suggest that the energy advice service is important for homeowners, but more efforts are needed to increase homeowners‘ awareness of and satisfaction with such services. The majority of municipal energy advisers were of the opinion that more training in technical aspects of energy issues and increased financial support could improve their performance.Installers and material suppliers are important actors in homeowners‘ adoption of energy efficiency measures. For example, approximately 53% of responding homeowners to a survey in Jämtland/Västernorrland stated that the window seller/installer from whom they had bought windows had recommended a particular type of window, and 97% had iiinstalled the windows that were recommended. The window sellers/installers in Jämtland prefer a window that is ?reasonably? energy efficient. They believe that windows with a U-value of 1.2 W/m2K are good and there is no reason to further improve the energy efficiency. The majority did not recommend windows with U-value <1.2 W/m2K. They were concerned about the condensation issues and high prices of such windows. This may influence the diffusion of very energy efficient windows in Swedish detached houses.About 80-95% of chairmen in co-operative housing associations who responded to our survey had no intention of adopting building envelope measures over the next 10 years. They were satisfied with the existing building envelope components, which may be one of the reasons for this lack of intention. As in the case of owners of detached houses, economic factors, like annual energy cost savings and investment costs, guide the implementation of energy efficiency investment measures in co-operative housing associations. However, about 66% of the responding chairmen did not consider financial constraint as a barrier to implementing investment intensive energy efficiency measures. For 54% of the respondents limited in-house competency to evaluate the benefits of energy efficiency measures was the main barrier.The majority of owners of detached houses (80%) and chairmen of co-operative housing associations (70%) perceived that economic policy instruments, such as investment subsidies and tax deductions, would encourage them to implement energy efficiency measures. Other policy instruments, especially information instruments, were perceived as less effective. Among various information policies, increasing the frequency of meter reading received the highest approval with 38% of homeowners, whereas approximately 41% of housing association chairmen thought that individual metering of heating and hot water use could be effective. Approximately 30% of homeowners and housing association chairmen thought that energy declaration was effective.
8.
  • Liljenfeldt, Johanna, 1983-, et al. (författare)
  • Kriterier och indikatorer på hållbar utveckling exempel från teori och praktik
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Det finns inte något universalt sätt att varken definiera hållbarhet eller att försöka mäta framstegen mot eller att hållbarhet uppnåtts. Tankar kring hållbar utveckling har varit en del av samhällsdebatten och politiken speciellt sedan år 1980, då begreppet introducerades i IUCN-rapportenWorld Conservation Strategy: Living resources for sustainable development (Olsson et al, 2004). Den definition som oftast citeras idag är dock den som slogs fast i Brundtland-rapporten år 1987: "Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov" (NE, Internet, 2009-05-25). Idag anses hållbar utveckling oftast omfatta tre olika aspekter. För det första innebär hållbar utveckling att olika dimensioner av utveckling måste vägas samman. I allmänhet nämns här sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner i första hand. För det andra dyker ofta tids- och rumsförhållanden upp i diskussioner om hållbarhet. Vad gäller tidsaspekten är det här frågan om det ansvar som samhället har för kommande generationer och för att det som görs idag inte bara skall vara hållbart nu utan även leda till en hållbar framtid. Rumsförhållandet handlar om det ansvar för och påverkan som ett samhälle har på ett annat samhälles möjlighet att få en hållbar utveckling. Den tredje dimensionen som hållbarhetsbegreppet oftast innefattar relaterar till delaktighet. Detta handlar om att en hållbar utveckling bör utgå från och vara förankrad i en bred allmänhet. Det vill säga ingen enskild beslutsfattare bör på egen hand besluta om hur ett samhälles strategier för hållbarhet skall se ut. Istället kräver detta arbete att exempelvis medborgare, intresseorganisationer, privat- och offentligsektor skall samverka i detta arbete.Målet med den här rapporten är att beskriva kriterier för och indikatorer på hållbar utveckling. Studien beskriver därmed de processer och innehållsindikatorer som kan användas för att i ett praktiskt fall bedöma vilka delar och aktörer som inkluderas och prioriteras i processerna. Rapporten beskriver och sammanställer olika teoretiska och praktiska modeller med relevans för att tillämpa hållbarhetskriterier lokalt och regionalt, med målet att inkludera en bredd av hållbarhetsprocesser och exempel från mätbara och certifierbara system till generella principer. Studien lägger också specifik vikt vid system med relevans för den svenska kontexten speciellt i kommuner och regioner.2Med ovanstående i åtanken kommer upplägget i den här texten därför inte att vara att försöka ge svar på vad exakt hållbar utveckling eller indikatorer på det samma är. Istället kommer här att presenteras hur begreppen mer allmänt definieras samt ges förslag på hur man kan se på och kategorisera hållbar utveckling samt på hur man kan se på, kategorisera och ta fram indikatorer för hållbar utveckling (HUT-indikatorer). Ett axplock från den stora skara av lednings- och styrsystem som finns idag kommer även att beskrivas.
9.
  • Liljenfeldt, Johanna, 1983-, et al. (författare)
  • Regionala och kommunala mål för hållbarhetsarbete i Umeåregionen
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Under 2008-2010 samverkade sex kommuner i Umeåregionen ("Hållbara Umeåregionen") runt försök att genomföra Ålborgåtagandena om hållbar utveckling – en process som kommunerna och kommunförbundet inbjudit forskning om. Inom ramen för projektet har de sex kommunerna antagit lokala hållbarhetsstrategier med kommunvisa prioriteringar. Dessa prioriteringar diskuterades inom Umeåregionssamarbetet för att eventuellt samordnas och för att nå prioriteringar som ses som lämpliga både i individuella kommuner och i regionen som helhet. Förutom arbetet på kommunal nivå och inom samarbetet existerar också regionala mål i Västerbottens län samt inom den privata sektorn (Tillväxtalliansen).Sammanvägningen och prioriteringen av hållbarhetsmål är komplex både i termer av vilka aktörer som ska ingå och vilka roller dessa tar, samt genom arbetet med de breda sociala, ekonomiska och miljömässiga mål som Ålborgåtagandena ställer. Detta möjliggör ett stort antal olika prioriteringar, med olika nivå av regionalisering av beslut, där även andra teoretiska och praktiska kriterier för hållbarhet kan spela in.Målet med den här rapporten är att undersöka och beskrivaregionens och kommunernas förutsättningar samt arbete med Ålborgåtagandena inom Hållbara Umeåregionsprocessen.Vilka prioriteringsdokument existerar på regional samt kommunal nivå angående hållbarhetsfrågor?Vilka prioriteringar inom hållbarhetsarbete utvecklades under Hållbara Umeåregionsprojektet?Studien beskriver därmed ett komplext fall av regionalt arbete med hållbar utveckling i praktiken. Rapporten beskriver existerande mål och prioriteringar i olika dokument på regionala nivåer, kommunal nivå och slutligen under Ålborgsamarbetet. 
10.
  • Nordlund, Annika, et al. (författare)
  • Användarnas beteende och syn på laddbara bilar Rapport från projektet SELF-i
  • 2017
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Erfarenheter av dagligt brukInom ramen för projektet SELF-i, ”Svensk Enkät Laddbara Fordon – introduktionsfas”, genomfördes under våren-sommaren 2016 för första gången en nationellt övergripande enkät riktad till användare av laddbara bilar i Sverige. Projektet har finansierats av Energimyndigheten och syftet har varit att söka svar på vad dessa personer, med erfarenheter av dagligt bruk/ägande, tänker om ”elbilar och elektromobilitet”. Som ett första steg släpps denna populärvetenskapligarapport. Fram till sommaren 2017 kommer sedan tre fördjupningsrapporter att produceras.Villaägare överrepresenteradeÖvergripande konstateras, inte helt oväntat, att det finns en tydlig överrepresentation av villaägare bland de som kör laddbara bilar privat.Så mycket som 80 procent av elbilsanvändarna bor i villa. Till bilden hör att den vanligaste konsumenten bland de som svarat – välutbildade, manliga förare över 50 som bor i villa – köper fler nya bilar än snittbefolkningen. Men en första tolkning av resultaten är den höga andelen villaägare bland laddbilsförare kan förklaras med att det är enklare att ordna med laddning för denna grupp.Laddhybrid vanligare i enbilshushållEndast 15 procent av de elbilsanvändare som svarat på enkätendisponerar inte någon annan bil i hushållet/verksamheten, och för laddhybridsanvändarna ärmotsvarande siffra 30 procent. Det är alltså dubbelt så vanligt med laddhybrid än med elbil i enbilshushåll. Omvänt kan man konstatera att 15% av elbilsanvändarna klarar sig med endast en elbil.Totalt sett har 19 procent av elbilsanvändarna som besvarat enkäten –9 procent av totala antalet respondenter –endasttillgång till en eller flera elbilar. Räknar vi bort användare av Tesla Model S är det 12 procent av elbilsanvändarna som bara har tillgång till elbil(ar)med kortare räckvidd.Flerbilshushåll en tydlig konsumentgruppHushåll med flera bilar är en mycket tydlig konsumentgrupp. 18 procent av elbilsanvändarna säger att köpet inneburit att man nu äger en bil till. Men noterbart är att 19 procent av flerbilshushållen är säkra eller nästan säkra på att dom kommer att göra sig av med sin andra bil. Över 40 procent av elbilsanvändarna med en fossilbil instämmer helt i påstående att dom kommer att ersätta sin andra bil med en ren elbil. 46 procent av dessa ägare räknar med att byta bilen inom 2 år. Samtidigt anger 30 procent av elbilsanvändarna att de reser mer eller mycket mer med bil sedan den laddbara bilen köptes, och för användare av laddhybriderär siffran ca 10 procent. Endast ett fåtal procent anger att de reser mindre eller mycket mindre. Cirka 10 procent anger dessutom att resandet med kollektivtrafik har blivit mindre eller mycket mindre.Elbilen – enstadsbil?Uppfattningen att rena elbilar är stadsbilar och att laddhybrider passar för personer utanför städerna stärks inte av enkätmaterialet. Från materialet ser vi att runt 40 procent av de som kör en elbil bor i ett samhälle med mindre än 10 000 invånare. För användareav laddhybrider är andelen i mindre samhällenendast 30 procent. Omvänt kan endast 4 procentav elbilarnakopplas till bostadsrätter i städer med fler än 100 000 invånare. Motsvarande siffra för laddhybrider är 6 procent. Men vi får avvakta analyserna av data innan vi utropar elbilen som populärare på landsbygden. Först krävs bland annat en jämförelse mot statistik över vanliga diesel-och bensinbilar och en analys som skiljer på mindre samhällen på landsbygden och i nära anslutning till städer.Jämförelse svensk och norsk studieSELF-i-studien har tidsmässigt synkroniserats med en norsk studie med vissa gemensamma frågor. En första jämförelse mellan den norska och den svenska studien visar att det är en större andel villaägare med elbil i Sverige (80 procent) än i Norge (69 procent). Sverige verkar även ha färre elbilar i storstäderna än man har i Norge. Tillgång till laddplatser/parkeringar, bussfiler mm kan ha stimulerat den norska urbana elektromobilitetsutvecklingen, men vad skillnaden beror på och om den kan/böranvändas som argument för att stimulera laddbara bilar i städer är dock för tidigt att säga. Det kan ju vara så att villaägare i mindre orter kör mer/längre och att ett stort laddbilsintresse i denna grupp då ger en möjlighet att spara mer olja och erbjuda en högre miljönytta per såld laddbar bil i denna tidiga fas av elektromobilitetsutvecklingen.LaddningLaddningen i anslutning till hemmet dominerar. Vi ser även att många laddar via vanlig Shucko-kontakt och att standardiserade ladduttag är vanligare på arbetsplatser än i hemmet. Tre-fasladdare i bilen är tydligt önskat och faktiskt mer eftertraktat än nya modeller från tillverkarna. Vi ser att en större andel av laddhybridsanvändarna sällan eller aldrig laddar offentligt/vid köpcentra. Laddhybridanvändarna stör sig mer på behovet att ladda ofta och en betydligt större andel av dem ser hantering av laddkabel som en nackdel.Tjänstebilar viktigt segment, nästa bil blir en elbilMer än 90 procentav de som kör elbil är mycket säkra på att nästa bil blir en elbil eller en laddhybrid och endast 2,5 procent är tveksam eller mycket tveksam till en laddbar bil nästa gång.Tittar man djupare i statistiken ser man att elbilsanvändare överlag verkar mer nöjda än de som använder laddhybrid. Av de som kör elbil idag kommer en väldigt stor andel att välja en elbil nästa gång: 89procent är säkra eller mycket säkra på att även nästa bil blir en ren elbil. Endast 48 procent av laddhybridsanvändarna är säkra/mycket säkra på att man väljer en laddhybrid igen och 21 procent står och väger. I båda grupperna är färre än 30 procent tveksamma eller mycket tveksamma till påståendet att 4 av 5 tjänstebilar som säljs 2021 är laddbara. Gällande en sådan fördelning bland de närmaste vännerna är tveksamheten betydligt större, bland laddhybridsanvändare hela 52 procent.Drivkrafter vid inköpAv de skäl som lyfts fram som drivkrafter vid valet av biltyp är miljöegenskaper, intresset för teknik, driftsäkerhet och låga drivmedelskostnader viktiga frågor. Det bör noteras att dessa faktorer, som brukar lyftas fram som reella elbilsfördelar, värderats högre än konstruerade elbilsfördelar som supermiljöbilspremien och lägre förmånsvärde på bilen. En annan faktor vid inköp som varit viktig är att tillgång till laddning på arbetet/skola och hemma. En överväldigande majoritet ser det också som en fördel att kunna ladda hemma.
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 1234
Åtkomst
Typ av publikation
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt (1173)
populärvet., debatt m.m. (61)
Författare/redaktör
Östman, Sofi, (56)
Hanberger, Anders, 1 ... (34)
Östman, Sofi, 1986-, (34)
Forsberg, Bertil, (25)
Eriksson, Samuel, (22)
Wibe, Sören, 1946-, (17)
visa fler...
Mårald, Gunilla, 196 ... (16)
Grabowski, Radoslaw, ... (16)
Wallin, Jan-Erik, (14)
Armelius, Bengt-Åke, ... (13)
Westin, Lars, 1953-, (13)
Lundberg, Sofia, 196 ... (13)
Alger, Susanne, 1967 ... (12)
Segerstedt, Bo (12)
Lundberg, Johan, 196 ... (11)
Armelius, Kerstin, 1 ... (11)
Backman, Jarl, 1941- ... (11)
Larsson, Thomas B, 1 ... (11)
Li, Haibo, 1965-, (11)
Olsson, Fredrik, 197 ... (11)
Henriksson, Widar, 1 ... (9)
Westin, Lars, (9)
Ramqvist, Per H, 195 ... (9)
Stage, Christina, 19 ... (9)
Ögren, Gunilla, 1949 ... (9)
Hellström, Thomas, (8)
Garvill, Jörgen, 194 ... (8)
Henrysson, Sten, 192 ... (8)
Westerberg, Pernilla ... (8)
Aronsson, Thomas, 19 ... (8)
Nordström, Anna, 196 ... (8)
Eriksson, Samuel, 19 ... (8)
Wikström, Joel, 1944 ... (8)
Yao, Zhengrong, 1971 ... (8)
Lindmark, Magnus, 19 ... (7)
Brännlund, Runar, (7)
Puu, Tönu, 1936-, (7)
Drewes, Frank, (7)
Eklöf, Hanna, 1974-, (7)
Modig, Lars, (7)
Marklund, Per-Olov, (7)
Lundgren, Tommy, 197 ... (7)
Schratzenstaller, Ma ... (7)
Eriksson, Martin, 19 ... (7)
Åsemar, Carl, 1942-, (7)
Molander, Bo, 1940-, (7)
Westin, Jonas, (7)
Råberg, Annagreta, 1 ... (7)
Andersson, Lars Fred ... (6)
Kågström, Bo, (6)
visa färre...
Lärosäte
Naturvårdsverket (26)
Luleå tekniska universitet (18)
Sveriges Lantbruksuniversitet (15)
Uppsala universitet (14)
Mittuniversitetet (14)
visa fler...
Stockholms universitet (9)
Linköpings universitet (8)
Göteborgs universitet (8)
Södertörns högskola (7)
Linnéuniversitetet (6)
Högskolan Dalarna (6)
Högskolan i Gävle (5)
Kungliga Tekniska Högskolan (4)
Karlstads universitet (4)
Örebro universitet (3)
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (3)
Lunds universitet (3)
Gymnastik- och idrottshögskolan (2)
Högskolan i Borås (2)
Högskolan i Skövde (2)
RISE (1)
Högskolan i Jönköping (1)
Högskolan i Halmstad (1)
Högskolan Kristianstad (1)
visa färre...
Språk
Svenska (779)
Engelska (452)
Tyska (1)
Ryska (1)
Norska (1)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (730)
Humaniora (248)
Naturvetenskap (139)
Medicin och hälsovetenskap (84)
Teknik (48)
Lantbruksvetenskap (14)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy