SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "swepub ;lar1:(umu);mspu:(report);access:(free)"

Sökning: swepub > Umeå universitet > Rapport > Fritt online

  • Resultat 1-10 av 1306
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Gill, Peter, 1949-, et al. (författare)
  • Utvärdering av metoder mot mobbning
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Denna utvärdering ger besked om insatser och arbetssätt som effektivt förebygger och åtgärdar mobbning. Utvärderingen är unik genom att den omfattar stora mängder data, både kvalitativa och kvantitativa från 39 skolor, att enskilda individers utsatthet följs upp vid tre tillfällen och att den omfattar flera program samtidigt.Resultaten visar bland annat att olika insatser har olika effekt för pojkar och flickor samt olika effekt beroende på om mobbningen är social eller fysisk. Den visar också att ingen enskild insats har dramatiskt positiva effekter. För att en skola ska lyckas förebygga och åtgärda mobbning krävs ett systematiskt arbete och en kombination av insatser. Åtta namngivna program som används mot mobbning har ingått i utvärderingen: Farstametoden, Friends, Lions Quest, Olweusprogrammet, SET - Social och emotionell träning, Skolkomet, Skolmedling samt Stegvis. I utvärderingens fristående metodfördjupning Utvärdering av metoder mot mobbning. Metodappendix och bilagor till rapport 353, (endast publicerad som pdf ) redovisar forskarna utförligt utvärderingens design och redogör för tillvägagångssättet vid datainsamling och analys.
  •  
2.
  • Löfgren, Stefan, et al. (författare)
  • Förbättrade skattningar av Noch P-förlusterna från skog, myr och fjäll inför PLC6 - pilotprojekt
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Inom ramen för detta pilotprojekt har data från riksinventeringen av skog (RIS) och satellitscener använts för att med den statistiska metoden Probabilistic Classifier klassificera skogstillståndet på skogs- och myrmark inklusive fjäll. Vattendragsnära skog har definierats utgående från ett virtuellt nätverksbildat vattendragsnät (VIVAN). Baserat på ca 200 slumpmässigt utvalda källvattendrag i Dalälven, Viskan, Ätran, Nissan och Lagan har därefter modeller skapats för att skatta typhalterna för N och P i bäckvattnet utgående från skogstillståndet i bäcknära och mer avlägsen skog. Modellernas förklaringsgrad för Tot-N (r2=0,60) och Tot-P (r2=0,31) är betydligt bättre än de som användes i norra Sverige inom ramen för PLC5 (r2=0,25 respektive (r2=0,11), vilket tyder på att det dels föreligger samband mellan avrinningsområdets egenskaper och N och P halterna och dels att probabilistisk klassning är en användbar metod för att skatta dessa egenskaper. Ytterligare en förbättring jämfört med PLC5 är att Tot-N och Tot-P i södra Sverige samt oorganiskt kväve och fosfat inte längre behöver hanteras som konstanter. Modellerna för de oorganiska fraktionerna är dock osäkra. Typhalterna är betydligt högre än de som användes inom PLC5. Orsaken till detta är att analysresultaten från de slumpmässigt utvalda vattendragen visar att sommartid kan närsalthalterna i skogs- och myrbäckar vara betydligt högre än medel- och medianvärden från längre tidsperioder, som även innehåller säsongsoch mellanårlig variation. De presenterade typhalterna kan därför inte okritiskt användas för t.ex. källfördelningsmodellering. För det krävs modeller baserade på vattenkemisk information även från andra årstider. Vi stora möjligheter att ytterligare förbättra modellernas både rumsliga och tidsmässiga precision och för att använda metodiken över hela Sverige. De förbättringar som krävs är då främst tillgång till enhetliga satellitdata från ett begränsat tidsfönster för framtagande av differensbilder (används för klassning av löv) och probabilistisk klassificering, en höjddatabas med högre rumslig (x-, y- och z-led) upplösning och förnyad simulering av ett virtuellt vattendragsnät alternativt en förbättrad vattendragskarta samt upprepad provtagning (data bör finnas från vår, sommar, höst och vinter) av slumpmässigt utvalda skogs- och myrvattendrag för förbättrad skattning av den temporala variationen i typhalterna. Den teknikutveckling som krävs på satellitscen- och höjddatabassidan bör finnas tillgänglig inom en treårsperiod, medan det inte finns medel avsatta för provtagning och analys av slumpmässigt insamlade prover från olika årstider
3.
  • Hansson, Joacim, 1966-, et al. (författare)
  • Profession, Utbildning, Forskning : : Biblioteks- och informationsvetenskap för en stärkt bibliotekarieprofession
  • 2018
  • Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Sekretariatet för nationell biblioteksstrategi vid Kungliga Biblioteket har givit de fem biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningarna vid Högskolan i Borås, Linnéuniversitetet, Lunds univeritet, Umeå universitet och Uppsala universitet uppdraget att utreda och formulera förslag kring utbildning och forskning för en stärkt bibliotekarieprofession. Syftet med föreliggande rapport är, att visa situationen för svensk biblioteks- och informationsvetenskap, tydliggöra relationen till bibliotekarieprofessionen och lämna strategiska förslag på hur ämnet kan förstärkas till förmån för en stärkt professionsutvecklig. En omvärldsanalys med riktning mot bibliotekssektorn görs samt en beskrivning av nuläget för biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning och forskning. Biblioteks- och informationsvetenskapens centrala betydelse för bibliotekarieprofessionen lyfts fram. Utbildingsprogrammen i ämnet attraherar gott om studenter och som svar på bibliotekens konstaterade behov av biblioteks- och informationsvetenskapligt utbildad personal argumenterar rapportförfattarna för möjligheten att expandera utbildningarna på kandidat- och masternivå vid samtliga fem lärosäten. Inom forskningen konstateras, att trots att ämnet idag i grunden fungerar väl finns ännu svårigheter att erhålla finansiering för professionsinriktad biblioteksforskning. Omvärldsanalysen visar upp ett behov av en tydligare struktur för kontinuerlig kompetensutveckling inom bibliotekarieprofessionen. Rapporten mynnar ut i fem strategiska förslag rörande grundutbildning, forskning och kontinuerlig kompetensutveckling:-       En ökning av antalet studieplatser på program på kandidat- och masternivå i biblioteks- och informationsvetenskap.-       Nationell forskarskola för biblioteksforskning.-       Inrättande av en externfinansierad professur med inriktning mot biblioteksforskning.-       Stärkt finansieringsstruktur för biblioteksforskning.-       Etablerande av en samlad nationell struktur för kontinuerlig kompetensutveckling. 
4.
  • Bergman, Mats, et al. (författare)
  • Apoteksmarknadens omreglering : effekter på följsamhet, priser och kostnader per dygnsdos
  • 2012
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Denna rapport ingår som en del i Tillväxtanalys projekt att utvärdera effekterna av omregleringen av apoteksmarknaden, särskilt vad gäller priserna. Uppdraget är en uppföljning och utvidgning av Tillväxtanalys WP/PM 2011:50 författat av Bergman och Rudholm. Syftet är att empiriskt studera hur omregleringen påverkat apotekens följsamhet, andel av försäljningen som avser billigaste generika, den så kallade månadens vara, priserna på receptbelagda läkemedel på generikamarknaden, samt vilken totalkostnadseffekt mätt som kostnaden per konsumerad dygnsdos reformen haft. Den senare aspekten är ny jämfört med den tidigare rapporten, medan övriga delar innebär en replikering.Resultaten visar entydigt att följsamheten ökat på grund av reformerna oavsett vilket följsamhetsmått vi använder. Resultaten vad gäller reformernas påverkan på leverantörernas prissättnings- och budstrategier är mera splittrade. Denna del av rapporten syftar till att förstå prissättningen på generikamarknaden och att analysera generikamarknadens funktionssätt, snarare än att analysera om apoteksmarknadsreformen totalt sett medfört en ökad eller minskad kostnad för generiska läkemedel.Resultaten från uppdragets tredje del, att estimera reformernas effekter på kostnaden per konsumerad dygnsdos visar att kostnaden sjunkit som en följd av omregleringen. Kostnadssänkningen uppskattas till ungefär 10 procent mätt i AUP och ungefär 30 procent mätt i AIP. Den större sänkningen mätt i AIP förklaras dels av marginalförstärkningen och av att en viss procentuell prissänkning i AIP ger en lägre procentuell sänkning av AUP på grund av de prisoberoende delarna i apotekens marginaler.
  •  
5.
  • Bäckström, Eva-Lena, 1960- (författare)
  • The unexpected meeting How to create unique colour choises for products
  • 2017
  • Konstnärligt arbete (övrigt vetenskapligt)abstract
    • The goal of my artistic development work was to deepen my knowledge in the area of colouring for products. In my practice I have worked with colouring in several fields of product design, in different materials and contexts. Since I started working as an industrial designer in the 90’s the importance of colour for the success of the design has become more obvious in recent years. Colour expertise from material suppliers and trend institutions are regarded as truth and many companies rely on their forecasts. The strategies and choices of colour can be made without the designer.Scanning through colour history to find ideas related to colour and form I found that this is an area still to be explored.In this work I have had two different tasks that I wanted to look at. My first challenge was to see if I could make colour suggestions for a product/form regardless of trends and prejudice. My other task was to see if I could find a creative way of working with colour to boost the process. Testing my creativity by performing colour studies conducted by chance.The intention was to see if these two different approaches would converge in some way by testing new strategies to approach colour and form. I hoped to find a way as a designer to strengthen my professionalism and I also wanted to find out if the exercises were valuable for teaching colour on form as a subject.Our perception and ways to interpret colour is influenced by experience, social norms and short-lived trends. In my process I wanted to be free from conventional thinking and have a norm critical approach.Reflecting on the result there is still much to be explored in the field of colour and product. To continue this work I can see many tracks and one would be to explore the connection between function of a product and its colour. Another track would be to look at the intuitive part of the colouring process versus design method.
6.
  •  
7.
  • Forsberg, Bertil, et al. (författare)
  • Luftföroreningshalter och akutbesök för astma och andra luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö 2001-2005
  • 2008
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Denna studie inom den hälsorelaterade miljöövervakningen har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket för att belysa eventuella korttidseffekter av luftföroreningar på akutbesök för astma och andra sjukdomar i andningsorganen, vilka ofta medför ökad känslighet för luftföroreningar. Halternas samband med sjukhusinläggningar för andningsorganens sjukdomar har tidigare studerats inom miljöövervakningen. För att underlätta jämförelser har metodiken anpassats till dessa tidigare studier av sjukhusinläggningar, där betydelsen av halterna de två senaste dygnen beräknas. Övervakning av denna typ av direkta samband med halter i miljön är mindre känslig för trender och förändringar i diagnostik och vårdresurser än enklare epidemiologisk bevakning av antalet fall per år etc., eftersom totala antalet fall i sig kan påverkas av en rad olika typer av faktorer utan koppling till luftföroreningssituationen. Uppgifter om den skrivna befolkningens akutbesök under åren 2001 till och med 2005 för andningsorganens sjukdomar inklusive astma vid akutsjukhusen i StorStockholm (8 sjukhus), Göteborg och Mölndal respektive Malmö har inhämtats från Socialstyrelsens Patientregister. Uppgifterna från registret avser avidentifierade akutbesök med diagnoser dygn för dygn under perioden. Luftföroreningsdata i form av urbana bakgrundshalter har hämtats från Stockholm luft- och bulleranalys (SLB) vid miljöförvaltningen i Stockholm, Göteborgs miljöförvaltning respektive Malmö miljöförvaltning. Vi har studerat partikelhalten som PM10, avgashalten indikerad med kväveoxider (NOx) samt ozon. Tidsserieanalyserna har utförts med Poisson-regression. I dessa analyser tas hänsyn till tidstrender, årstidsmönster, influensaperioder, väderförhållanden, pollenhalt, veckodag, helgperioder mm. De inkluderade luftföroreningarna är ozon, kvävedioxid och partiklar. Alla luftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer på olika typer av luftföroreningar, och har i kombinationer beaktats i de slutliga analyserna. Vi fann att sambanden inte skiljer sig signifikant mellan studieområdena varken beträffande effekterna för partikelhalten som PM10 eller för NOx, medan vi för ozon fann kraftigare effekter i Göteborg. När resultaten vägdes ihop för de tre studieområdena beräknas att antalet akutbesök för andningsorganen ökar med 1,4% (95% KI= 0,4-2,4%) per 10 μg/m3 PM10, medan akutbesök för astma ökar med 2,8% (95% KI= 1,8-3,7%). Motsvarande sammanvägda resultat för NOx visar en ökning av totala antalet akutbesök för andningsorganen med 0,5% (95% KI= 0,1-1,0%) per 10 μg/m3 och akutbesök för astma med 1,2% (95% KI= 0,4-2,1%). Eftersom föroreningssituationen som indikatorerna representerar kan förändras med tiden, bör analyserna upprepas med viss periodicitet.
8.
9.
  • Fredman, Peter, et al. (författare)
  • Vilka är ute i naturen?
  • 2008
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Detta är en av fyra rapporter som ger en översiktlig bild av resultaten från en nationell enkätundersökning om friluftsliv och naturturism i Sverige. Studien är genomförd av forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Resultaten som presenteras här fokuserar bl a på vilka som är ute i naturen och vilka aktiviteter man ägnar sig åt. Nästan alla uppfattar skogar, fjäll, sjöar och hav som ”natur” men det är inte alls lika självklart med t.ex. badstränder, trädgårdar och elljusspår. Mer än hälften av de svarande är ute i naturen ganska ofta, eller mycket ofta, under vardagar. Under längre ledigheter ökar denna andel till 89 %. Naturen är också en central miljö för barns uppväxt och t.ex. har hela 94 % av de svarande ofta, eller mycket ofta, tillbringat lov och semestrar i naturen. Nöjes- och motionspromenader är vanligast att ha ägnat sig åt åtminstone en gång under en 12- månadersperiod (nästan 95 % av de svarande), följt av strövat i skog och mark (90 %), arbetat i trädgården (84 %), solbadat (81 %), och haft picknick eller grillat i naturen (80 %). Även om vi ser till de aktiviteter som är vanligast att ägna sig åt ofta (mer än 60 gånger per år) så toppas listan av nöjes- och motionspromenader (ca 32 %), följt av cykla på vägar, arbeta i trädgården, ströva i skog och mark och promenera med hund. Vi har också gjort en fördjupad analys när det gäller de tio vanligaste aktiviteterna som de svarande angett att de utövat mer än 20 gånger under en 12-månadersperiod (ca 1-2 gånger per månad). Det visar sig då att kvinnorna generellt är mer aktiva. Jogging/terränglöpning, jakt och fiske är mer vanligt bland män medan solbad, picknick och stavgång är mer representerat hos kvinnor. Gruppen under 30 år skiljer ut sig något genom att promenera med hund är vanligare och arbete i trädgården mindre vanligt, jämfört med övriga grupper. Joggning/terränglöpning tycks också vara en aktivitet främst hos yngre och medelålders, medan det omvända gäller för stavgång. Föräldrarnas uppväxtland tycks inte ha så stor betydelse för vilka aktiviteter man väljer, men svarande med svenska föräldrar utövar aktiviteterna i större utsträckning jämfört med personer vars föräldrar vuxit upp utomlands. Ett undantag finns emellertid för picknick eller att grilla i naturen vilket är vanligare hos svarande med utländska föräldrar.
10.
  • Granström, Robert, et al. (författare)
  • Användarnas beteende och syn på laddbara bilar rapport från projektet SELF-i
  • 2017
  • Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Erfarenheter av dagligt brukInom ramen för projektet SELF-i, ”Svensk Enkät Laddbara Fordon – introduktionsfas”, genomfördes under våren-sommaren 2016 för första gången en nationellt övergripande enkät riktad till användare av laddbara bilar i Sverige. Projektet har finansierats av Energimyndigheten och syftet har varit att söka svar på vad dessa personer, med erfarenheter av dagligt bruk/ägande, tänker om ”elbilar och elektromobilitet”. Som ett första steg släpps denna populärvetenskapligarapport. Fram till sommaren 2017 kommer sedan tre fördjupningsrapporter att produceras.Villaägare överrepresenteradeÖvergripande konstateras, inte helt oväntat, att det finns en tydlig överrepresentation av villaägare bland de som kör laddbara bilar privat.Så mycket som 80 procent av elbilsanvändarna bor i villa. Till bilden hör att den vanligaste konsumenten bland de som svarat – välutbildade, manliga förare över 50 som bor i villa – köper fler nya bilar än snittbefolkningen. Men en första tolkning av resultaten är den höga andelen villaägare bland laddbilsförare kan förklaras med att det är enklare att ordna med laddning för denna grupp.Laddhybrid vanligare i enbilshushållEndast 15 procent av de elbilsanvändare som svarat på enkätendisponerar inte någon annan bil i hushållet/verksamheten, och för laddhybridsanvändarna ärmotsvarande siffra 30 procent. Det är alltså dubbelt så vanligt med laddhybrid än med elbil i enbilshushåll. Omvänt kan man konstatera att 15% av elbilsanvändarna klarar sig med endast en elbil.Totalt sett har 19 procent av elbilsanvändarna som besvarat enkäten –9 procent av totala antalet respondenter –endasttillgång till en eller flera elbilar. Räknar vi bort användare av Tesla Model S är det 12 procent av elbilsanvändarna som bara har tillgång till elbil(ar)med kortare räckvidd.Flerbilshushåll en tydlig konsumentgruppHushåll med flera bilar är en mycket tydlig konsumentgrupp. 18 procent av elbilsanvändarna säger att köpet inneburit att man nu äger en bil till. Men noterbart är att 19 procent av flerbilshushållen är säkra eller nästan säkra på att dom kommer att göra sig av med sin andra bil. Över 40 procent av elbilsanvändarna med en fossilbil instämmer helt i påstående att dom kommer att ersätta sin andra bil med en ren elbil. 46 procent av dessa ägare räknar med att byta bilen inom 2 år. Samtidigt anger 30 procent av elbilsanvändarna att de reser mer eller mycket mer med bil sedan den laddbara bilen köptes, och för användare av laddhybriderär siffran ca 10 procent. Endast ett fåtal procent anger att de reser mindre eller mycket mindre. Cirka 10 procent anger dessutom att resandet med kollektivtrafik har blivit mindre eller mycket mindre.Elbilen – enstadsbil?Uppfattningen att rena elbilar är stadsbilar och att laddhybrider passar för personer utanför städerna stärks inte av enkätmaterialet. Från materialet ser vi att runt 40 procent av de som kör en elbil bor i ett samhälle med mindre än 10 000 invånare. För användareav laddhybrider är andelen i mindre samhällenendast 30 procent. Omvänt kan endast 4 procentav elbilarnakopplas till bostadsrätter i städer med fler än 100 000 invånare. Motsvarande siffra för laddhybrider är 6 procent. Men vi får avvakta analyserna av data innan vi utropar elbilen som populärare på landsbygden. Först krävs bland annat en jämförelse mot statistik över vanliga diesel-och bensinbilar och en analys som skiljer på mindre samhällen på landsbygden och i nära anslutning till städer.Jämförelse svensk och norsk studieSELF-i-studien har tidsmässigt synkroniserats med en norsk studie med vissa gemensamma frågor. En första jämförelse mellan den norska och den svenska studien visar att det är en större andel villaägare med elbil i Sverige (80 procent) än i Norge (69 procent). Sverige verkar även ha färre elbilar i storstäderna än man har i Norge. Tillgång till laddplatser/parkeringar, bussfiler mm kan ha stimulerat den norska urbana elektromobilitetsutvecklingen, men vad skillnaden beror på och om den kan/böranvändas som argument för att stimulera laddbara bilar i städer är dock för tidigt att säga. Det kan ju vara så att villaägare i mindre orter kör mer/längre och att ett stort laddbilsintresse i denna grupp då ger en möjlighet att spara mer olja och erbjuda en högre miljönytta per såld laddbar bil i denna tidiga fas av elektromobilitetsutvecklingen.LaddningLaddningen i anslutning till hemmet dominerar. Vi ser även att många laddar via vanlig Shucko-kontakt och att standardiserade ladduttag är vanligare på arbetsplatser än i hemmet. Tre-fasladdare i bilen är tydligt önskat och faktiskt mer eftertraktat än nya modeller från tillverkarna. Vi ser att en större andel av laddhybridsanvändarna sällan eller aldrig laddar offentligt/vid köpcentra. Laddhybridanvändarna stör sig mer på behovet att ladda ofta och en betydligt större andel av dem ser hantering av laddkabel som en nackdel.Tjänstebilar viktigt segment, nästa bil blir en elbilMer än 90 procentav de som kör elbil är mycket säkra på att nästa bil blir en elbil eller en laddhybrid och endast 2,5 procent är tveksam eller mycket tveksam till en laddbar bil nästa gång.Tittar man djupare i statistiken ser man att elbilsanvändare överlag verkar mer nöjda än de som använder laddhybrid. Av de som kör elbil idag kommer en väldigt stor andel att välja en elbil nästa gång: 89procent är säkra eller mycket säkra på att även nästa bil blir en ren elbil. Endast 48 procent av laddhybridsanvändarna är säkra/mycket säkra på att man väljer en laddhybrid igen och 21 procent står och väger. I båda grupperna är färre än 30 procent tveksamma eller mycket tveksamma till påståendet att 4 av 5 tjänstebilar som säljs 2021 är laddbara. Gällande en sådan fördelning bland de närmaste vännerna är tveksamheten betydligt större, bland laddhybridsanvändare hela 52 procent.Drivkrafter vid inköpAv de skäl som lyfts fram som drivkrafter vid valet av biltyp är miljöegenskaper, intresset för teknik, driftsäkerhet och låga drivmedelskostnader viktiga frågor. Det bör noteras att dessa faktorer, som brukar lyftas fram som reella elbilsfördelar, värderats högre än konstruerade elbilsfördelar som supermiljöbilspremien och lägre förmånsvärde på bilen. En annan faktor vid inköp som varit viktig är att tillgång till laddning på arbetet/skola och hemma. En överväldigande majoritet ser det också som en fördel att kunna ladda hemma.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 1306
Åtkomst
Typ av publikation
konstnärligt arbete (1)
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt (1242)
populärvet., debatt m.m. (64)
Författare/redaktör
Östman, Sofi, (65)
Hanberger, Anders, 1 ... (35)
Östman, Sofi, 1986-, (34)
Forsberg, Bertil, (25)
Eriksson, Samuel, (24)
Wibe, Sören, 1946-, (17)
visa fler...
Wallin, Jan-Erik, (16)
Mårald, Gunilla, 196 ... (16)
Grabowski, Radoslaw, ... (16)
Alger, Susanne, 1967 ... (13)
Armelius, Bengt-Åke, ... (13)
Westin, Lars, 1953-, (13)
Lundberg, Sofia, 196 ... (13)
Larsson, Thomas B, 1 ... (12)
Segerstedt, Bo (12)
Lundberg, Johan, 196 ... (11)
Armelius, Kerstin, 1 ... (11)
Backman, Jarl, 1941- ... (11)
Li, Haibo, 1965-, (11)
Olsson, Fredrik, 197 ... (11)
Westin, Lars, (10)
Henriksson, Widar, 1 ... (9)
Ramqvist, Per H, 195 ... (9)
Stage, Christina, 19 ... (9)
Ögren, Gunilla, 1949 ... (9)
Lindmark, Magnus, 19 ... (8)
Hellström, Thomas, (8)
Garvill, Jörgen, 194 ... (8)
Eklöf, Hanna, 1974-, (8)
Henrysson, Sten, 192 ... (8)
Westerberg, Pernilla ... (8)
Aronsson, Thomas, 19 ... (8)
Nordström, Anna, 196 ... (8)
Schratzenstaller, Ma ... (8)
Eriksson, Samuel, 19 ... (8)
Wikström, Joel, 1944 ... (8)
Westin, Jonas, (8)
Brännlund, Runar, (7)
Kågström, Bo, (7)
Puu, Tönu, 1936-, (7)
Drewes, Frank, (7)
Modig, Lars, (7)
Marklund, Per-Olov, (7)
Lundgren, Tommy, 197 ... (7)
Linderholm, Johan, (7)
Eriksson, Martin, 19 ... (7)
Henrysson, Sten, (7)
Åsemar, Carl, 1942-, (7)
Molander, Bo, 1940-, (7)
Råberg, Annagreta, 1 ... (7)
visa färre...
Lärosäte
Naturvårdsverket (30)
Luleå tekniska universitet (18)
Uppsala universitet (16)
Sveriges Lantbruksuniversitet (16)
Mittuniversitetet (14)
visa fler...
Stockholms universitet (9)
Göteborgs universitet (8)
Linköpings universitet (8)
Södertörns högskola (7)
Linnéuniversitetet (7)
Örebro universitet (7)
Högskolan i Gävle (6)
Högskolan Dalarna (6)
Karlstads universitet (5)
Kungliga Tekniska Högskolan (4)
Lunds universitet (4)
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (3)
Högskolan i Skövde (2)
Gymnastik- och idrottshögskolan (2)
Högskolan i Borås (2)
Högskolan Kristianstad (1)
Högskolan i Jönköping (1)
Högskolan i Halmstad (1)
RISE (1)
Nordiska Afrikainstitutet (1)
visa färre...
Språk
Svenska (841)
Engelska (462)
Tyska (1)
Ryska (1)
Norska (1)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (753)
Humaniora (263)
Naturvetenskap (150)
Medicin och hälsovetenskap (94)
Teknik (49)
Lantbruksvetenskap (15)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy