| 1. |
|
|
| 2. |
- Alwin, Jenny, et al.
(författare)
-
QALY som effektmått inom vården. Möjligheter och begränsningar
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
- Hälso- och sjukvårdens resurser är ändliga och för att använda resurserna på bästa sätt är prioriteringar nödvändiga. I syfte att tjäna som underlag vid prioriteringar genomförs allt fler hälsoekonomiska utvärderingar, i vilka kostnader för olika behandlingar ställs mot de positiva effekter på hälsa/livskvalitet som de medför. Dessa positiva effekter uttrycks vanligen som kvalitetsjusterade levnadsår (QALYs) och resultatet av en utvärdering uttrycks som kostnaden per vunnen QALY. Det är dock inte självklart vad en QALY står för då denna kan mätas och räknas fram på flera olika sätt.Denna rapport ägnas åt effektmåttet QALY med avseende på vad det innebär, vad det är tänkt att representera, hur det mäts, teoretiska och metodologiska problem, samt tänkbara alternativa tillvägagångssätt. Förutom att beskriva och ge en bild av effektmåttet QALY är syftet med rapporten att identifiera intressanta och relevanta frågor för vidare forskning om QALY och mätning av vårdens effekter.Rapporten inleds med ett kapitel där QALY-ansatsen sätts in i sitt sammanhang genom en bakgrund och teoretisk grund. Sedan följer en redogörelse för prospekt teorin, som tagits fram som en kritik mot den traditionella QALYansatsen och som möjligen kan utgöra en alternativ ansats. Kapitel 2 beskriver från vilka olika perspektiv QALY-vikter kan mätas samt vilken betydelse val av perspektiv kan ha för resultatet. Med perspektiv avses här i första hand vem som ska tillfrågas om hur bra eller dåligt ett sjukdomstillstånd är, drabbade patienter eller representanter för allmänheten? I kapitel 3 beskrivs metoder för mätning och värdering av QALY-vikter. Såväl direkta som indirekta metoder förklaras. Metodproblem beskrivs och diskussion förs om fördelar och nackdelar med olika mätmetoder samt vilka skillnader i resultat de kan förväntas medföra. Kapitel 4 ägnas åt specialfrågorna om negativa QALY-vikter, eller hälsotillstånd värre än döden, samt värdering av temporära tillstånd. Mätmetoder för dessa situationer och problem förknippade med dessa diskuteras. I kapitel 5 sätts QALY-ansatsen in i ett större sammanhang genom att den relateras till idén om rättvisa. Frågor som diskuteras är till exempel huruvida QALY-ansatsen är förenlig med en rättvis fördelning av resurser och om rättvisa borde tas hänsyn till i QALY-modellen eller inte. I kapitel 6 länkas QALY-ansatsen till teorier om lycka. Kan lyckoforskningen berika den traditionella hälsoekonomiska ansatsen? Kan lyckoforskningen bidra till bättre metoder för mätning av vårdens effekter, det vi vanligen kallar QALY? Rapporten avslutas med en diskussion som mynnar ut i intressanta och angelägna forskningsfrågor. Tanken är att vi ska gå vidare med en del av dessa frågeställningar.
|
|
| 3. |
- Flygare, Erik, et al.
(författare)
-
Utvärdering av metoder mot mobbning
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
- Denna utvärdering ger besked om insatser och arbetssätt som effektivt förebygger och åtgärdar mobbning. Utvärderingen är unik genom att den omfattar stora mängder data, både kvalitativa och kvantitativa från 39 skolor, att enskilda individers utsatthet följs upp vid tre tillfällen och att den omfattar flera program samtidigt.Resultaten visar bland annat att olika insatser har olika effekt för pojkar och flickor samt olika effekt beroende på om mobbningen är social eller fysisk. Den visar också att ingen enskild insats har dramatiskt positiva effekter. För att en skola ska lyckas förebygga och åtgärda mobbning krävs ett systematiskt arbete och en kombination av insatser. Åtta namngivna program som används mot mobbning har ingått i utvärderingen: Farstametoden, Friends, Lions Quest, Olweusprogrammet, SET – Social och emotionell träning, Skolkomet, Skolmedling samt Stegvis. I utvärderingens fristående metodfördjupning Utvärdering av metoder mot mobbning. Metodappendix och bilagor till rapport 353, (endast publicerad som pdf ) redovisar forskarna utförligt utvärderingens design och redogör för tillvägagångssättet vid datainsamling och analys.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Björklund, Anna, et al.
(författare)
-
Energiplanering med strategisk miljöbedömning i Finspång
- 2007
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Denna rapport är en del av slutrapporteringen från två av projekten i programmet ”Miljöstrategiska verktyg”. Projekten är Utveckling av verktyg för strategisk miljöbedömning och medborgarmedverkan (MiSt-projekt 1) samt Scenariometoder i strategisk miljöbedömning (MiSt-projekt 7). I samarbete med Finspångs kommun har ett gemensamt projekt utvecklats för att ta fram en ny energiplan i kommunen. Programmet "Miljöstrategiska verktyg", MiSt, är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram finansierat av Naturvårdsverket. Programmet leds från Blekinge Tekniska Högskola. I programmet studeras verktyg som kan underlätta miljöbedömning i strategiskt beslutsfattande på olika nivåer, från nationell till lokal. Förståelsen och basen för utveckling av verktyg och rekommendationer om verktyg i olika planerings- och beslutsprocesser baseras på empirisk forskning på fall inom flera sektorer. Målen för MiSt-programmet: • Kritisk undersökning av verktygens funktion • Teoribaserad förståelse av deras verkan • Utveckling av råd om effektiv användning av verktyg och kombinationer avverktyg
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Nordén, Birgitta, et al.
(författare)
-
Learning in global settings for sustainable development:
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
- The pilot project Lund Calling is a step for initiating the process of learning about sustainability issues in global–local settings through the implementation of the Young Masters Programme (YMP). Lund Calling was originally started by the Municipality of Lund to promote education for sustainable development (ESD), giving pupils from grade 8 up to the completion of upper secondary level the opportunity to study the YMP within the framework of their regular studies. This was to be accomplished by the construction of a local course, considered to be “a raw model” for all schools in Lund. A number of schools were specifically selected by the Department of Education in the Municipality of Lund to participate in the pilot project Lund Calling. Alongside with the educational pilot project, a research project was also to be conducted. The aim of the research project was to analyse and describe pupils’ and teachers’ experiences of the pilot project. Later, interviews with headmasters were also included. The purpose of this empirical investigation is, in other words, not to evaluate or assess the effectiveness of the initial attempts to implement the YMP at schools in the Municipality of Lund, but rather to contribute to the further development of the implementation processes, by capturing some of the experiences, voices and engagement of the many stakeholders and participants. Preliminary findings were presented during a seminar (2008) at the International Institute for Industrial Environmental Economics (IIIEE) at Lund University, which was addressed to participants from schools in Lund. Findings were also presented at the international conference initiated by the Regional Centre of Expertise on education for sustainable development in Skåne (RCE-Skåne): EU as Global Actor – The pilot project Lund Calling 2009. European Conference on Education for Sustainable Development: Community based learning – Bringing the World into the classroom (Nordén & Anderberg, 2009). For more information, visit the Lund Calling web site at: http://www.lucsus.lu.se/lundcalling/ The Young Masters Programme has developed into an internationally acclaimed and well-tested model, for distance education with multicultural and interactive participation, dealing with sustainability issues. The YMP is offered by the International Institute for Industrial Environmental Economics at Lund University. For more information, visit the IIIEE web site at: http://www.iiiee.lu.se/site.nsf/AllDocuments/3FF88126AF2B70EDC1256F6B00489555 2 In this first section of the report, we outline the background of the study. In the second section, the design of the empirical investigation is described, while in the last section, the results of the empirical investigation will be discussed. Some conclusions are presented, and further steps in the implementation process are suggested.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Adams, Robin, et al.
(författare)
-
What is the word for 'Engineering' in Swedish : Swedish students conceptions of their discipline
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
- Engineering education in Sweden – as in the rest of the world – is experiencing a decline in student interest. There are concerns about the ways in which students think about engineering education, why they join an academic programme in engineering, and why they persist in their studies. In this context the aims of the Nationellt ämnesdidaktiskt Centrum för Teknikutbildning i Studenternas Sammanhang project (CeTUSS) is to investigate the student experience and to identify and support a continuing network of interested researchers, as well as in building capacity for disciplinary pedagogic investigation.The Stepping Stones project brings together these interests in a multi-researcher, multi-institutional study that investigates how tudents and academic staff perceive engineering in Sweden and in Swedish education. The first results of that project are reported here. As this study is situated uniquely in Swedish education, it allows for exploration of “a Swedish perspective” on conceptions of engineering. The Stepping Stones project was based on a model of research capacity-building previously instantiated in the USA and Australia (Fincher & Tenenberg, 2006).
|
|
