SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Booleska operatorer måste skrivas med VERSALER

Träfflista för sökning "AMNE:(SOCIAL SCIENCES Business and economics) ;srt2:(2010-2011);pers:(Frostenson Magnus)"

Sökning: AMNE:(SOCIAL SCIENCES Business and economics) > (2010-2011) > Frostenson Magnus

  • Resultat 1-10 av 20
  • [1]2Nästa
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Borglund, Tommy, et al. (författare)
  • Effekterna av hållbarhetsredovisning : En studie av konsekvenserna av de nya riktlinjerna om hållbarhetsinformation i statligt ägda företag
  • 2010
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Regeringen beslutade under 2007 om nya riktlinjer för extern rapportering för de statligt ägda företagen. Dessa ska från och med räkenskapsåret 2008 hållbarhetsredovisa enligt Global Reporting Initatives (GRI:s) riktlinjer. Krav på hållbarhetsredovisning ger staten som ägare möjlighet att följa upp att styrelserna har tagit sitt ansvar enligt statens ägarpolicy, dvs att statligt ägda företag ska vara föredömen vad gäller socialt och miljömässigt ansvarstagande. Syftet med studien är att undersöka om och i vilken utsträckning regeringens utökade krav på hållbarhetsinformation har fått effekter på statligt ägda företagens hållbarhetsarbete. Studien fokuserar på förändringar i strukturer eller processer i företagens hållbarhetsarbete som kan härledas till tillämpningen av regeringens riktlinjer och de nya prioriteringar som följer av att riktlinjerna tillämpas. Studien bygger på intervjuer och enkäter till CSR- och hållbarhetschefer i 49 statligt hel- eller delägda företag samt till styrelseordförandena i dessa företag. Sammantaget visar resultaten att införandet av de nya riktlinjerna påverkat företagen i varierande grad. De företag som tidigare saknat erfarenhet från hållbarhetsredovisningar har genomgått en större förändringsprocess än de som redan sedan tidigare redovisat sina hållbarhetsfrågor. Riktlinjerna har därmed haft störst effekter på de företag som sedan tidigare inte haft större erfarenheter från hållbarhetsarbete. Resultaten visar att riktlinjerna bidragit till att skapa uppmärksamhet och medvetenhet kring hållbarhetsfrågor i företagen samt att generera ny kunskap om hållbarhetsfrågor. I synnerhet har kunskapsnivån ökat hos de företag som sedan tidigare ansåg sig ha begränsad kunskap och bristande erfarenhet från att arbeta med hållbarhetsredovisning. Nya hållbarhetsfrågor har därmed prioriterats i vissa företag. Framförallt har företagen medvetandegjorts om vikten av hållbarhetsfrågor. Vidare visar resultaten att riktlinjerna om hållbarhetsredovisning främst bidragit till förbättrade rutiner för att redovisa hållbarhetsfrågor snarare än skapat stora förändringar av hållbarhetsarbetet som praktik. I viss mån har det skett en ökad systematisering av hållbarhetsarbetet i stort. I vissa företag har nya hållbarhetsfrågor prioriterats och nya rutiner och riktlinjer för kärnverksamhetenhar utarbetats. Studien visar att affärsstödjande processer förändras i vissa företag. Dessa processer handlar främst om miljö och inköp, även om mycket få företag rapporterar egentliga förändringar av det de upplever vara kärnverksamheten. Strukturförändringar – att den formella organisationen i företagen ändras – förekommer i begränsad utsträckning och kan i så fall hänföras till organiseringen av hållbarhetsarbete. Överlag har dock riktlinjerna främst påverkat företagens sätt att rapportera och redovisa hållbarhetsfrågor snarare än själva hållbarhetsarbetet. Det leder oss fram till slutsatsen att redovisningen av hållbarhetsfrågor i första hand stärker och förbättrar redovisningsprocedurer, medan steget till förändrad praktik är längre. Av studien framkommer att hållbarhetsredovisning handlar om en lärprocess. Att använda GRI:s riktlinjer är inte helt okomplicerat. I flera fall upplevts det som svårt att arbeta enligt riktlinjerna i synnerhet när det gäller att välja ut och styra efter relevanta GRI-indikatorer. I vissa fall anser företagen att indikatorerna inte är anpassade efter deras bransch – och att de flesta indikatorerna därmed inte är applicerbara på deras verksamhet. Företagen har lärt sig att anamma GRI i olika utsträckning. Tydligt är att GRI anpassas till företagens egen verksamhet genom att GRI:s indikatorer översätts till relevanta nyckeltal i företagen.
  •  
2.
  •  
3.
  • Frostenson, Magnus, 1970-, et al. (författare)
  • CSR från webben till butiken : etiska stödstrukturer för arbetstagare inom handeln
  • 2010
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • I den första delstudien undersöks vilka frågor detaljhandeln kommunicerar och lyfter fram som viktiga ansvarsfrågor. Den andra delstudien fördjupar förståelsen av de ansvarsstrukturer som används, medan den tredje undersöker förhållandet mellan ansvarsstrukturer och det stöd dessa kan ge medarbetare på butiksnivå. Slutligen ges förslag kring hur strukturerna kan utvecklas.Intresset för ansvarsfrågor, åtminstone i termer av hur och i vilken omfattning mankommunicerar frågorna, är kraftigt varierande i detaljhandelsföretagen. Av detaljhandelsföretag med över 100 anställda är det, att döma av den första delstudien, fortfarande en minoritet som kommunicerar frågorna. Tendensen är att miljöfrågor kommuniceras mest och rena etikfrågor, särskilt de av intern natur och av praktisk relevans för medarbetarna i deras arbetssituation, minst. Kommunikationen kring ansvarsfrågor överlag (miljö och kvalitet, socialt ansvar, etik, samt välgörenhet och sponsring) är också ojämnt fördelat mellan olika branscher. Det finns också en tydlig tendens till ”filtrering” i detaljhandelns kommunikation om ansvar, det vill säga att ansvaret för att kommunicera frågorna ligger på koncernnivå snarare än på dotterbolagsnivå. Bland de övergripande orsakerna till varför detaljhandeln hanterar ansvarsfrågor som de gör är ett institutionellt tryck på detaljhandeln att utveckla aktiviteter och strukturer för att leva upp till rollen som ansvarsfull aktör i näringslivet. Detta handlar särskilt om medvetenhet om frågor kring arbetsvillkor hos underleverantörer, miljö, mänskliga rättigheter och korruption. De strukturer som utvecklas har en tendens att återspegla centrala intressenters prioriterade frågor, som ofta handlar om de ovan nämnda områdena, men inte om företagsinterna frågor om enskilda medarbetares skyldigheter och rättigheter i det svenska sammanhanget. Dessa hanteras snarare inom ramen för arbetsrättslig lagstiftning och välfärdsstatens sociala dimensioner. I stället handlar diskussionen om till exempel uppförandekoder som framförallt riktas mot underleverantörer, att man hållbarhetsredovisar och lyfter fram miljöfrågor eller att man börjar tillämpa en branschkod.Kommunikationen och ansvarsstrukturerna är starkt centraliserade. Rent organisatoriskt kan det förstås som en vilja till samordning och konsistens, men det kan också ses som en indikation på att företagen möter frågorna framförallt på koncernnivå. Non-governmental organisations (NGOs), media och andra aktörer närmar sig företagen centralt. Det är inte butiken och den enskilda medarbetaren som får ta i frågorna i första hand. Trots medarbetarens viktiga roll i kundmötet är inte frågorna decentraliserade i egentlig mening. Trots detta visar fallstudierna att ansvarsstrukturer kan ha betydelse för medarbetare, men bara till viss del som stödjande instrument i kundmötet. En viktigare funktion tycks de fylla genom att skapa identitet och förtroende samt genom att fungera rent informativt, genom att signalera vad företaget gör i ansvarsfrågor.
  •  
4.
  • Frostenson, Magnus, 1970-, et al. (författare)
  • Decoupled but necessary : The internal significance of codes of conduct in retail firms
  • 2010
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • In this paper, we examine the significance of codes of conducts (CoCs) in the internal work context of two retail firms. We do this in a threefold way. First, we identify in what way employees use and refer to CoCs internally. Second, we identify the function and relevance of CoCs inside a company. Third, we explain why CoCs tend to function in the identified ways. We find practical and conscious decoupling in our cases, which – counter-intuitively – seems to facilitate the process of establishing a CoC in the organisations. This is explained by the contents of the codes and by the normative meta-logic they represent. Although decoupling may exist as a reality within the two retail firms, it is counteracted by the normative master ideas expressed in the codes. This normative meta-logic serves as a unifying understanding of the meaning of work. Based on this, we argue that we must look upon decoupling from a more contextual viewpoint. We claim that it is wise to go above the single-levelled analysis of decoupling and open up for a two-level analysis which takes into account not only the concrete application of CoCs but also their function and meaning. An implication of this is that what might appear as a decoupled code cannot be dismissed as irrelevant to the ‘core’ of the organisation.
  •  
5.
  • Frostenson, Magnus, 1970-, et al. (författare)
  • Understanding internal processes for sustainability in retail : Corporate disclosure or concealment?
  • 2010
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt)abstract
    • The retail industry has to conform to norms concerning social and environmental responsibility. For that reason, retail companies engage in processes for increased sustainability. Research indicates that there is a strong presence of communication on sustainability, codes of conduct, sustainability reports, etc. Even though such instruments are numerous, it proves little when it comes to the actual processes for sustainability inside retail firms. The purpose of the paper is to reach a deepened understanding of processes for sustainability in retail firms. The paper is empirical, which means that we focus on how retail firms actually understand and describe their processes for sustainability. Qualitative content analysis is used. Setting out from information on sustainability given in sustainability reports, we apply a framework where we divide the contents of sustainability processes into visions, activities, structures and outputs. Our findings establish that even leading retail firms that devote substantial resources to communication on sustainability issues have difficulties in articulating coherent processes for sustainability. Even though there are exceptions, a fragmented picture of sustainability processes can be found when retail companies talk about their achievements in terms of sustainability. This may imply weak descriptions focusing mainly on visions or objectives for sustainable business without coherent reasoning that ends up in concrete activities or output measures. This can be interpreted as either signs of conscious or unconscious concealment of actual processes or as the lack of genuine processes of this kind. The implications of both alternatives are discussed.
  •  
6.
  • Borglund, Tommy, et al. (författare)
  • Increasing responsibility through transparency? : A study of the consequences of new guidelines for sustainability reporting by Swedish state-owned companies
  • 2010
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • In 2007, the Swedish government introduced new guidelines requiring state-owned companies to provide sustainability reports in accordance with the Global Reporting Initiative (GRI). The reform was part of an active ownership policy of the Swedish government with an ambition to promote sustainability in state-owned companies. Given the lack of empirical studies on the effects of GRI reporting this explorative study examines the consequences of new requirements on GRI reporting on state-owned companies in Sweden. The purpose of the paper is to investigate if and to what extent the government’s augmented sustainability information requirements have had effects on the sustainability activities at state-owned companies. The study is based on questionnaires sent to CSR and sustainability managers at state-owned companies and to the chairmen of these companies. The questionnaires were complemented with interviews with the sustainability managers of a selection of these state-owned companies. The results show that the introduction of the new guidelines affected the companies to varying degrees. The companies that lacked previous experience of sustainability reporting have gone through a more extensive process of change than those that were already submitting sustainability reports. The results also show that the guidelines contributed mainly to improved procedures for reporting on sustainability issues rather than bringing about far-reaching changes in sustainability activities in practice. This leads us to the conclusion that the reporting of sustainability issues in the first instance strengthens and improves reporting procedures, whereas the next step – to changes in practice – is a greater one.
  •  
7.
  • Frostenson, Magnus (författare)
  • Att arbeta med CSR
  • 2010
  • Ingår i: Bonniers ledarskapshandböcker : Ekonomistyrning, kapitel 7.6. - Stockholm : Bonnier Business Publishing.
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)
  •  
8.
  •  
9.
  •  
10.
  • Frostenson, Magnus (författare)
  • CSR reser in i organisationen
  • 2011
  • Ingår i: Företagsansvar : CSR som managementidé. - Lund : Studentlitteratur. - 978-91-44-06879-4 ; s. 133-146
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 20
  • [1]2Nästa
 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy