| 1. |
- Agius, Maria, 1981-
(author)
-
Åberopande av nödläge inom folkrätten
- 2008
-
In: Svensk Juristtidning. - Stockholm : Svensk juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 133-145
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Den moderna folkrätten har ett utstuderat system för ansvarsutkrävande när en stat svikit de plikter man åtagit sig i förhållande till andra stater. Inom statsansvarsrätten finns dock ett antal ansvarsfrihetsgrunder. En av de mer kontroversiella är den s.k. nödlägesinvändningen. Nödläge har kommit upp i ett antal intressanta internationella rättsfall under de senaste decennierna, bl.a. rörande åtgärder för att skydda miljön, humanitära interventioner och internationell terroristbekämpning. Trots att det fortfarande är ett kontroversiellt institut är det tydligt att stater under vissa omständigheter undgår ansvar för folkrättsbrott om de handlat av nöd. Frågan som diskuteras här är huruvida möjligheten att avvika från internationella åtaganden med hänvisning till ett nödläge kan vara skadlig för den internationella rättens utveckling. Staters tillit till internationella rättsregimer kan skadas och deras benägenhet att reglera sina mellanhavanden i traktatsform minska. Nödlägesinstitutet är dock starkt kringskuret i internationell praxis. Vidare medför det inte att beteendet är att anse som i sig lagligt. Nödläge kan därför i vissa avseenden utan större fara för den internationella rättsordningen utgöra en nödvändig säkerhetsventil.
|
|
| 2. |
- Ahlbäck Öberg, Shirin, 1964-
(author)
-
Kunskap och politik - mellan nonchalans och teknokrati
- 2011
-
In: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus. - 0039-6591. ; :8, s. 764-771
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Förhållandet mellan kunskap och politik är inte okomplicerat. Kunskapsstyrning kan nämligen utgöra minst två helt olika hot mot centrala demokratiska värden. Utredningar kan bli till tomma ritualer som motverkar sitt eget syfte och ger utrymme för kunskapsnonchalans. Men de kan också leda till att öppna diskussioner baserade på politiska värderingar överges för vad som kan beskrivas som ett expertvälde. Kommittéväsendet har historiskt sett placerat sig i en deliberativ mittenposition där politiker och experter utifrån sina olika utgångspunkter försökt resonera sig fram till en ”bästa lösning”. Frågan är dock om de förändrade förutsättningarna för utredningarna riskerar att verksamheten antingen nonchaleras eller att den överlåts åt experter.
|
|
| 3. |
- Algotsson, Karl-Göran, 1940-
(author)
-
Lagrådets politiska betydelse
- 2009
-
In: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus. - 0039-6591. ; :2, s. 165-
-
Journal article (other academic/artistic)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Almkvist, Gustaf, et al.
(author)
-
Orsakande, tillräknande och luftstrupstransplantationer
- 2018
-
In: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 225-239
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- De uppmärksammade transplantationerna av syntetiska luftstrupar på tre allvarligt sjuka patienter på Karolinska universitetssjukhuset ställer många frågor om straffrättsliga ansvarsbedömningar på sin spets. Orsakade transplantationerna patienternas död, trots att patienterna var dödssjuka? Spelar det någon roll att andra behandlingsmetoder sannolikt inte skulle ha hjälpt patienterna att bli bättre? I artikeln problematiseras resonemangen i beslutet att lägga ned förundersökningen mot den ansvarige kirurgen. Två olika modeller i svensk straffrättslig doktrin för att göra bedömningar av ansvar för okontrollerade följder diskuteras. Det hävdas dels att orsaksfrågan endast är en del av en större bedömning av om patienternas död är en följd som bör tillräknas handlingen att transplantera luftstruparna, dels att det får stor betydelse hur de frågor som ingår i bedömningen närmare formuleras.
|
|
| 6. |
- Almkvist, Gustaf, 1985-
(author)
-
Prejudikatbildning i straffvärdefrågor
- 2022
-
In: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :5, s. 464-473
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- De senaste 20 åren har det skett en betydande ökning av antalet prejudikat som gäller straffmätningen. Där denna del av straffrätten länge tycks ha uppfattats som en omdömesfråga där Högsta domstolen inte hade någon större uppgift är i dag intresset av en enhetlig rättstillämpning centralt när domstolarna ska bestämma straffvärdet i ett enskilt fall. I artikeln diskuteras några frågor som detta "förrättsligande" av straffmätningen väcker.
|
|
| 7. |
- Almkvist, Gustaf, et al.
(author)
-
Rättegångskostnader i förenklade tvistemål
- 2013
-
In: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; , s. 150-168
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- I de allra flesta tvistemål är det av central betydelse vad rättsprocessen kan komma att kosta och vilken part som slutligen ska bära de olika kostnaderna. Trots det har reglerna om rättegångskostnader fått förhållandevis liten uppmärksamhet i juridisk doktrin och debatt. I synnerhet gäller detta de förenklade tvistemålen, där möjligheten att få ersättning för ombudsarvode är kraftigt begränsad. I artikeln görs en grundlig genomgång av den inte helt lättillgängliga bestämmelsen i 18 kap. 8 a § rättegångsbalken, som reglerar frågan vad som ersätts som rättegångskostnad i dessa mål, vars tvisteföremål understiger ett halvt prisbasbelopp. Utifrån en analys av särregleringens huvudsyfte, att möjliggöra för den enskilde att tillvarata sin rätt till låga och förutsebara kostnader, ifrågasätts om inte nuvarande ordning i flera avseenden får olyckliga konsekvenser. En enklare bestämmelse som i stället bygger på ett kostnadstak förespråkas.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Andersson, Håkan, 1959-
(author)
-
Diskrimineringsjuridikens ersättningsrättsliga diskurs – en argumentativ inventering
- 2013
-
In: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; 98:8, s. 779-806
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Förekomsten och bekämpandet av diskriminering har fått allt större aktualitet, varvid detta samhällsproblem visar sig ha många såväl strukturella som individuella komponenter. När ett område på så sätt erhållit en stark politisk potential, skapas en diskursiv agenda som ofta – åtminstone initialt – premierar en svartvit problemformulering inriktad på enkla åtgärder för att direkt uppnå ”goda” lösningar. Diskrimineringsombudsmannen (DO) är därvidlag en samhällsinstitution som (till skillnad från de flesta andra myndigheter) har att initiera den rättspolitiska diskussionen för att öka medvetenheten och påverka medborgarnas beteenden (och tänkande). Och det är gott så. Problem kan emellertid uppkomma om den politiska och rättspolitiska diskursen alltför ensidigt och odifferentierat överförs till den rättsliga (i enskilda tillämpningsfall). För att motverka en dylik utveckling – och för att påvisa den mångfacetterade juridiska resonemangsstrukturen – presenteras i denna artikel en enkel modell för hantering av diskrimineringsersättningen.
|
|
| 10. |
- Andersson, Torbjörn
(author)
-
En gemensam högsta domstol?
- 2008
-
In: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :4, s. 349-356
-
Journal article (other academic/artistic)
|
|
