SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "litteraturdidakt* mat:(bok kap sam) "

Sökning: litteraturdidakt* mat:(bok kap sam)

  • Resultat 1-50 av 231
  • [1]2345Nästa
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Dodou, Katherina (författare)
  • Litteraturstudiers plats i det akademiska engelskämnet
  • 2019
  • Ingår i: Gränsöverskridande litteraturstudier : Innovationer och implikationer för språkämnen. - Natur och kultur.
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Inom akademiska språkämnens utbildningar är litteraturstudier en självklar beståndsdel, även om deras tillskrivna roll har varierat över tid. I anslutning till utbildningspolitiska prioriteringar och utvecklingsprocesser i högre utbildning har litteraturstudiers omfattning och organisation under 2000-talet förändrats inom engelskämnet. I syfte att synliggöra rådande praktiker kartlägger artikeln litteraturstudiernas plats inom ämnets utbildningar nationellt. Kartläggningen utgår ifrån en undersökning av samtliga lärosätens aktuella kursutbud i engelska på grund- och avancerad nivå för år 2016. Artikeln visar på att litteraturstudiernas omfattning i utbildningar i engelska har utökats vid flera lärosäten och att de delvis organiseras på andra sätt jämfört med före 2007 års högskolereform. Därtill vittnar flertalet kursplaner om en vilja att framhålla litteraturstudiernas vetenskaplighet på nya sätt. Samtidigt tycks litteraturstudiernas plats variera både mellan lärosätena och mellan utbildningsnivåerna. Detta kan endast delvis förklaras som en följd av skilda institutionella förutsättningar. Studiens resultat antyder istället att engelskämnets identitet befinner sig i en period av förändring och att denna påverkar litteraturdidaktiska praktiker.
  •  
3.
  • Dodou, Katherina (författare)
  • The Value of Studying Literature : A Review of the English Higher Education Curriculum in Sweden
  • 2019
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The article addresses the academic study of English literature as an educational project. Based on an examination of the curricula at all universities offering courses in the academic subject of English in Sweden in 2016, it accounts for the kinds of literary study that the subject regarded as worthwhile. It shows that, despite local variations, there seemed to be a consensus nationally about the knowledge that should be imparted and largely also about the underlying conceptions of literature and of the value of its study. The latter, it concludes, relied mainly on the perceived affordances of literary reading and on an emphasis on the social value of literature.
  •  
4.
  •  
5.
  •  
6.
  • För berättelsens skull : modeller för litteraturundervisningen
  • 2019
  • Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Skönlitterära texter kan fungera som en mötesplats för samtal, diskussioner och insikter i klassrummet. Här erbjuds handfasta modeller för den praktiska litteraturundervisningen oavsett stadium förankrade i samtida litteraturdidaktisk forskning.
  •  
7.
  •  
8.
  • Jönsson, Maria, 1975- (författare)
  • Bilderboksläsning på högstadiet och gymnasiet : hur bilderboken kan utveckla litteraturundervisningen
  • 2019
  • Ingår i: För berättelsens skull : modeller för litteraturundervisningen. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127824652 ; s. 41-63
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • The article discusses how picture books can be useful in the teaching of literature in secondary school and upper secondary school. Through analysis of three picture books the article argues that picture books among other things can stimulate booktalks, develop knowledge about narratology and multimodality and support students ability to "read for the plot". 
  •  
9.
  • Kindenberg, Björn, 1972-, et al. (författare)
  • Budskap bortom raderna : Design-baserad forskning om undervisning för tolkande läsning
  • 2019
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Tolkande och reflekterande läsning av skönlitteratur är en viktig del av ämnena svenska och svenska som andraspråk, inte minst i fostran av demokratiska medborgare (Svedner, 2012). Detta gör litteraturundervisningen till ett viktigt studieobjekt. Även om det genomförts många klassrumsstudier om litteraturundervisning (t.ex. Hultin, 2006; Bergman, 2007; Langer, 2011), har ganska få involverat lärare i forskningsprocessen. Vår studie utgår ifrån en design-baserad ansats (Cobb et al., 2003), där nio lärare från grundskolans tre stadier tillsammans med forskare planerat och genomfört undervisning i syfte att utveckla elevers tolkande och reflekterade läsning av skönlitterära texters budskap. Texters budskap är ett vanligt, men också omstritt (t.ex. Lundström et al., 2011) begrepp. I studien används begreppet budskap pragmatiskt, som en konkret utgångspunkt för undervisning där begreppet sedan breddas och fördjupas genom en iterativ serie av undervisningsinterventioner. I studien har följande forskningsfrågor formulerats:  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="2" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Vad innebär det att urskilja budskap i skönlitterära texter? <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="2" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">Vad hindrar och möjliggör för elever att urskilja budskap i skönlitterära texter? <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="2" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Hur kan elevers förmåga att urskilja texters budskap fördjupas genom undervisning? Langers (2011) läsarpositioner används som ett teoretiskt och metodologiskt ramverk som väglett analys och undervisningsdesign. Det empiriska materialet består av elevtexter, inspelade elevsamtal, inspelade undervisningsavsnitt, lärares undervisningsmaterial och inspelade samtal mellan lärare och forskare.  Resultatet visar bland annat att specifika undervisningsaktiviteter, exempelvis att försätta elever i situationer av aktivt budskapsskapande fördjupar elevers tolkning av text. Vidare visar resultaten att lärarens stöttning både kan underlätta och hindra elevers tolkning av text. 
  •  
10.
  • Klassrumsforskning och språk(ande) Rapport från ASLA-symposiet i Karlstad, 12-13 april, 2018
  • 2019
  • Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Den svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap (ASLA, Association Suédoise de Linguistique Appliquée) är den svenska avdelningen av internationella AILA (Association Internationale de Linguistique Appliquée). ASLA grundades 1966 och har till uppgift att främja forskning kring praktiska problem med anknytning till språk, förmedla kontakt mellan språkforskare i Sverige och andra länder, samt rekrytera till de forskningsnätverk som AILA organiserar.ASLA-föreningen arrangerar regelbundet symposier vid olika svenska lärosäten där såväl svenska som utländska deltagare möts. För närvarande hålls symposiet vartannat år och den 12–13 april 2018 välkomnade Karlstads universitet deltagare från inte mindre än 15 länder. Temat för ASLAsymposiet 2018 var ”Klassrumsforskning och språk(ande)”, på engelska ”Classroom research and language/languaging”. Föreliggande volym representerar fjorton av de bidrag som presenterades vid symposiet och som på olika sätt anknyter till symposiets tema. Volymen speglar den bredd och det djup som den tillämpade språkvetenskapen och ASLA:s verksamhet representerar: från barn till vuxna, från aktionsforskning med lärare till språkandets många faser och både i och utanför skolan.
  •  
11.
  • Nordberg, Olle, Doktor, 1972- (författare)
  • Berättelser som förändrar Utvärdering och didaktisk diskussion kring ett nationellt läsprojekt för ungdomar
  • 2019
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Olle Nordberg: Berättelser som förändrar. Utvärdering och didaktisk diskussion kring ett nationellt läsprojekt för ungdomar. Svenska i utveckling nr 35. Uppsala universitet, Uppsala.Narratives that change. Evaluation and pedagogical discussion on a national literary reading project for young people. During 2017, a comprehensive national project concentrating on literary reading was performed in secondary and upper secondary schools all over Sweden. Around 30,000 teenagers were involved, reading novels as whole classes with the literary discussion in the centre. This report is an evaluation of that project, made with the participant experiences in focus, and from a literary teaching point of view.The project was initiated and designed by the foundation Läsrörelsen. The aim of the project was to highlight the discussion around the content of books, bookclub-style, not fixating on technical details, grades and tests, biographical details or similar. Accordingly, ten novels with rather “strong” or even poignant content were part of the project. Each school or teacher then made their own choice among the titles available.The rich evaluation material submitted by the participating pupils, teachers, librarians and principals clearly shows that the project really had numerous beneficial effects. This was seen most of all among young readers who expressed the meaning by discussing, disagreeing, engaging, empathising, reflecting and making references to the world around them, all based on the current novel.From a literary pedagogical perspective, the outcome of the project points out several opportunities for teaching literature in schools of today.
12.
  •  
13.
  • Olin-Scheller, Christina, 1958- (författare)
  • Maktordningar och literacy i ett uppkopplat klassrum
  • 2019
  • Ingår i: Klassrumsforskning och språk(ande) : Rapport från ASLA-symposiet i Karlstad, 12-13 april, 2018. - Karlstad : Karlstads universitet. - 978-91-87884-27-6 ; s. 325-331
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)
  •  
14.
  • Olin-Scheller, Christina, 1958- (författare)
  • Svenskämnet och uppkopplade klassrum
  • 2019
  • Ingår i: Att bli lärare i svenska. - Stockholm : Liber. - 978-91-47-12973-7 ; s. 133-141
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)
  •  
15.
16.
  •  
17.
  • Smedberg Bondesson, Anna, 1968- (författare)
  • Shared reading, singing and eating - and no sharing at all
  • 2019
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Ovanstående rubrik är namnet på ett pilotprojekt vid Högskolan Kristianstad. Deltagare är utöver undertecknad Erika Hansson, fil dr i psykologi och gymnasielärare.Syftet är att undersöka de känslomässiga effekterna av ett Shared-Reading-projekt i grupper med ungdomar som redan samarbetar på andra sätt i sina gymnasieutbildningar.Avsikten är att i likhet med ett forskningsprojekt vid namn SHARP (Shared Reading After Pain Rehabilitation) kombinera en undersökning av det gemensamma litterära meningsskapandets process och praktik, i samband med en Shared Reading-aktivitet, med olika psykologiska mätningar samt gruppintervjuer.Teoretiskt perspektiv och metodologiska begrepp till processanalysen hämtar vi främst från den litteraturvetenskapliga och litteraturdidaktiska receptionsforskningen såsom Judith Langer och Rita Felski. Men tanken är också att kunna visa på både likheter och skillnader mellan å ena sidan föreställningsbyggande, Envisionment Building, och å andra sidan mentalisering och Mentalizing Based Therapy. I båda fallen handlar det om att stärka förmågan till inlevelse och förståelse för såväl andras som egna känslor och reaktioner. Vi är därför övertygade om att det finns många spännande vetenskapliga broar att bygga mellan litteraturdidaktik och terapi/psykologisk teori. Till skillnad från SHARP vill vi emellertid undersöka och försöka särskilja vad som är Sharing och vad som är Reading. Vi vill helt enkelt jämföra vad det är som skiljer Shared Reading från andra möjliga delade aktiviteter, som vi tänker också rimligen borde kunna ha olika psykologiskt gynnsamma effekter.Enligt Michel Tomasello är det människans förmåga till ”shared attentions” och ”shared intentions” som gör oss till just människor ur ett såväl evolutionärt som utvecklingspsykologiskt perspektiv (Tomasello 2018). Till skillnad från SHARP, som har till syfte att undersöka huruvida Shared Reading påverkar smärtpatienters upplevelse av smärta samt förmåga till mentalisering, vid Region Skåne, kommer vi att förlägga vår studie till två olika gymnasieskolor i Lunds kommun. 
  •  
18.
  • Sundqvist, Pia, 1965- (författare)
  • Sweden and informal language learning
  • 2019
  • Ingår i: The Handbook of Informal Language Learning. - Hoboken : John Wiley & Sons. - 978-1-119-47230-8 ; s. 319-332
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • This chapter focuses on informal language learning in Sweden. Sweden has a long tradition of teaching foreign languages in school, but formal language learning is currently in many ways being “challenged” by informal language learning. Research has shown how young people develop aspects of English proficiency thanks to extensive involvement in English‐mediated activities, such as: playing digital games in English, binge‐watching English‐speaking TV series or films, watching YouTube, or reading news via apps or social media. The term extramural English has been suggested for this learner‐initiated, generally voluntary, informal way of learning. While extramural English is very common, extramural Chinese, Japanese, and Korean are on the rise. The chapter begins by describing the case of Sweden, focusing on the current language situation and technological infrastructure, and then provides a survey of informal language learning in this small but linguistically diverse country.
  •  
19.
  • Sundqvist, Pia, et al. (författare)
  • Ömsesidighet i framtidens praktiknära språkklassrumsforskning ASLA-symposiets panelsamtal med forskare, lärare och elever
  • 2019
  • Ingår i: Klassrumsforskning och språk(ande): Rapport från ASLA-symposiet i Karlstad, 12-13 april, 2018.. - Karlstad : Karlstads universitet. - 978-91-87884-27-6 ; s. 19-41
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Under ASLA-symposiet hölls för första gången ett panelsamtal om forskningsbehov i språkämnena där lärare, språkforskare och gymnasieelever deltog. I detta kapitel situerar vi idén med panelsamtalet i studier av lärares roll i och för den praktiknära skolforskningen. Vi redogör för några modeller för samverkan mellan lärare och forskare och diskuterar identifierade framgångsfaktorer i praktiknära forskning. Vi redogör också för KIPPS, det samverkansprojekt som möjliggjorde panelsamtalet och den satsning på praktiknära skolforskning som det statliga ULF-avtalet möjliggjort. Vi diskuterar sedan de tankar och idéer som lyftes i panelsamtalet i ljuset av aktionsforskning, lärares forskningsengagemang samt behovet av ömsesidigt kunskapsutbyte och lärande. Slutligen ger vi några förslag till vägar framåt för tillämpad språkvetenskap och praktiknära forskning och ASLA-föreningens möjliga roll i en sådan utveckling.
20.
  •  
21.
  • Svensson, Anette, 1972-, et al. (författare)
  • Litteraturdidaktiken omkring oss
  • 2019
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Berättelser i olika former, till exempel dikter, romaner, seriemagasin, datorspel, filmer och tvserier finns runt omkring oss och utgör en stor del av barns och ungdomars fritid (Lundström &amp; Svensson, 2017; Statens medieråd, 2017a; Statens medieråd, 2017b). Det är inte ovanligt att barn och ungdomar, men även vuxna, tar del av samma berättelse, eller delar därav, i olika medieformat, till exempel läser boken, ser filmen, läser och skriver fanfiktion och lyssnar på soundtracket. Att skapa nya versioner av berättelser, speciellt i olika medier, är ständigt pågående processer och detta skapande bidrar till ett informellt lärande, men kan även användas i en formell skolkontext för att nå och synliggöra olika lärandeprocesser (Svensson &amp; Haglind, kommande).Mot bakgrund av de berättelser i olika text och medieformat som finns omkring oss vill vi undersöka den litteraturdidaktik som finns eller möjliggörs omkring oss. Presentationens primära fokus är genreöverskridande/transmedialitet och skapandet av nya re-presentationer, det vill säga nya berättelser som bygger på hela eller delar av en (kärn)berättelse och det lärande som detta skapande uppmuntrar eller genererar.Det exempel på berättelser omkring oss som utgör bas för presentationen är tv-programmet Helt lyriskt, som uppmuntrar till en ökad förståelse för berättelser, i det här fallet dikter, beträffande såväl innebörd som komposition, samt det analysarbete som ligger bakom ett omskapande av berättelser och den kunskap detta medför.ReferenserLundström, S., &amp; Svensson, A. (2017). Ungdomars fiktionsvanor. Forskning om undervisning och lärande 17(2), 30-51. Statens medieråd. (2017). Ungar &amp; Medier 2017. Stockholm: Statens medieråd. Statens medieråd. (2017). Småungar &amp; Medier 2017. Stockholm: Statens medieråd. Svensson, A., &amp; Haglind, T. (kommande). Textuniversum och gränsöverskridande lärande. Att arbeta med kreativt lärande i gymnasieskolans litteraturundervisning. Grænsegængere og grænsedragninger i nordisk modersmålsdidaktik.
  •  
22.
  •  
23.
  • Svensson, Anette, 1972- (författare)
  • Text Universe : Literature Teaching and Learning in Transformation
  • 2019
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt)abstract
    • This presentation is based on the challenge of teaching literature in an increasingly digitalised school. The school is part of a society in which the screen has replaced the book as the natural medium through which stories are told (Livingstone, 2002). The current digital reform in Sweden, and many other countries around the globe, affects young people who use stories in various media forms to a great extent in their recreational time (The Swedish Media Council, 2017; Svensson, 2014). Young people use stories across and within genres and media, for example watch the film, read the novel, play the game, listen to the soundtrack, watch the tv-series, and consume or produce fan fiction or fan film. In other words, they participate in text universes. A text universe consists of (parts of) a storyworld that is recreated and transferred into various textand media forms (Lundström &amp; Svensson, 2017). There is thus a source text that is transmediated (Klastrup &amp; Tosca, 2004) into new stories across various media forms. How do teacher educators prepare future teachers of English at upper secondary level for working with literary studies in an increasingly digital classroom? By focusing on text universes, this paper aims to report on students’ experiences from producing stories within and across media as a form of creative learning.
  •  
24.
  • Svensson, Anette, 1972-, et al. (författare)
  • Text universe : A pedagogical strategy to teach literary classics
  • 2019
  • Ingår i: Virtual sites as learning spaces : Critical issues on languaging research in changing eduscapes. - Cham : Palgrave Macmillan. - 978-3-030-26928-9 - 978-3-030-26929-6 ; s. 153-180
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • Svensson and Lundström focus on teaching literary classics across analogue and digital media spaces by using a text universe, that is a source text and its various re-presentations, as a way to challenge educational discourses and create opportunities for students to expand socio-political boundaries. In the chapter, the Pride and Prejudice-universe is analysed in order to explore what the different re-presentations add to the particular universe as well as how they contribute to the understanding of the source text, Austen’s novel. Focusing on intersectionality in remakes (adaptations) and makeovers (fan fictions and variation novels), the analysis demonstrates how the text universe provides scope for subaltered voices within the intersectional framework and presents a counter-discourse to the historical space of the classic Pride and Prejudice, thus becoming a virtual learning site for socially negotiated knowledge.
  •  
25.
  • Thunberg, Stina, 1972- (författare)
  • Avatarer i litteraturundervisningen
  • 2019
  • Ingår i: 2018 : Digitalt. - Stockholm : Natur och kultur. - 978-91-27-45738-6 ; s. 179-193
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Insikter från en pilotstudie när 24 elever i grundskolans nionde år läser Selma Lagerlöfs klassiker Herr Arnes penningar med hjälp av avatarer och andra spelelement. Texten belyser  både intervjuer med elever och elevernas avatartexter. Resultatet pekar på en lärandepotential den i spelifierade litteraturundervisningen. 
  •  
26.
  • Öhman, Anders, et al. (författare)
  • Inledning
  • 2019
  • Ingår i: För berättelsens skull : modeller för litteraturundervisningen / Ingrid Lindell & Anders Öhman (red.).. - Stockholm : Natur & Kultur. - 9789127824652 ; s. 7-16
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • I denna inledning sätter vi redaktörer in antologins texter i ett litteraturdidaktiskt sammanhang med förankring i samtidens utbildningslandskap.
  •  
27.
  •  
28.
  • Eckart, Maren, 1965-, et al. (författare)
  • Fransk litteratur på distans
  • 2018
  • Ingår i: Digitalisering av högre utbildning. - Lund : Studentlitteratur AB. - 978-91-44-11972-4 ; s. 185-190
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Detta kapitel handlar om hur användandet av digitala verktyg och den nätbaserade didaktiken i kurs i fransk litteratur har ändrat formerna för både undervisningen och studier. Digitaliseringen av dessa kurser har tillåtit användandet av nya sätt för dem att kommunicera med varandra och ändrade inlärnings- och examinationsformer.
  •  
29.
  •  
30.
  •  
31.
  • Ljung Egeland, Birgitta, 1965-, et al. (författare)
  • Hjälpa eller stjälpa? : Flerspråkiga elevers tankar om läxor
  • 2018
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • För de flesta elever är läxor en väsentlig del av vardagen och skolarbetet. Det är också genom läxor som skoluppgifter förflyttas till hemmiljön. Skolforskningen har uppmärksammat hur läxläsning ofta förutsätter att eleverna får hjälp av någon hemma och att därför olika hemförhållanden riskerar likvärdigheten i undervisningen (Cooper, 2001). Få studier har dock intresserat sig för hur det går till när flerspråkiga elever gör läxor samt hur och om de använder sina och familjens samlade språkresurser (Duek, 2017; Ljung Egeland, 2015; Alvarez, 2014).I ett pågående forskningsprojekt har vi därför med teoretisk utgångspunkt i dels translanguaging (García &amp; Wei, 2014), dels learner beliefs (Kalaja, Barcelos, Aro &amp; Ruohotie-Lyhty, 2015) riktat fokus mot dessa frågor. Genom intervjusamtal syftar projektet till att öka kunskapen om flerspråkiga elevers villkor för läxläsning och samspelet mellan hem och skola. Deltagare i studien är 25 elever, som är mellan 6 och 13 år gamla och som alla har utländsk bakgrund. Några är födda och uppvuxna i Sverige och några är nyanlända. Materialet har konstruerats inom ramen för tre olika forskningsprojekt med narrativ respektive etnografisk ansats. Materialet har analyserats genom tematisk analys. Resultatet visar att elevgruppen ofta lägger ner mycket tid på skolarbete hemma, men också att de har särskilda utmaningar med läxor som grundar sig i hur läxorna är konstruerade och hur de följs upp. Detta får konsekvenser för elevernas föreställningar om sig själva som elever och om flerspråkighet som resurs.
  •  
32.
  • Ljung Egeland, Birgitta, 1965-, et al. (författare)
  • Multilingual Children's Beliefs about Homework : Perspective
  • 2018
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • This paper targets the role of homework for multilingual pupils. The research topic deals with young children living in Sweden and their experiences and beliefs of homework.The wider discourse on homework points out the homework's importance for school achievement and the requirements for parents to support their children with their homework. However, previous studies have scarcely focused on multilingual children. The primary research objective addressed in this study is to understand what conditions and means of action are reflected in relation to homework activities among young children with immigrant backgrounds.Drawing on the concept of translanguaging (García and Wei, 2014), the study examines how children make use of all their language resources in homework activities and in literacy development. The work of Cummins (2007; 2015), suggests that if multilingual children get the opportunity to use all their languages to engage in literacy activities, this is linked to higher achievement in reading comprehension.Based on interview data originally collected for two dissertation studies, the two datasets were here reanalyzed with a specific focus on homework activities. The project brings new perspectives on experiences and beliefs of homework from the view of young multilingual children. The preliminary results show that the children put much effort and time on homework activities and that they often use all their languages, but despite this, they do not live up to the expectations of their teachers.
  •  
33.
  • Martinsson, Bengt-Göran, 1959- (författare)
  • Litteratur i skola och samhälle
  • 2018
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Skönlitteratur har många funktioner. En är att ge oss förströelse,spänning och njutning. En annan är att lära oss något om oss själva, om andra och den värld och de sammanhang som människan levt och lever i. En tredje är att utgöra en viktig del av skolans svenskämne i form av litteraturundervisning. I den här boken ägnas den sista funktionen stort utrymme, men utan att de andra funktionerna förloras ur sikte.Författaren sätter litteraturen och dess läsare i ett samhälleligt och kulturellt sammanhang, och för diskussioner om teorier och begrepp för hur vi ska förstå och förklara hur den enskilde läsarens meningsskapande går till. Därefter förs resonemang om hur vi kan beskriva och förstå skönlitteraturens plats i undervisning och i samhället i stort. Vilken är den historiska bakgrunden till varför skönlitteratur har en stark ställning i vår undervisning? Har den
 fortfarande det?I bokens avslutande delar riktas blicken mer fokuserat på dagens svenskämne och dess litteraturundervisning. Hur är ämnet konstruerat och uppbyggt? Vilka metoder och synsätt – det vill säga kulturella praktiker – traderas och vidmakthålls i undervisningen?
  •  
34.
  •  
35.
  • Nordberg, Olle, 1972- (författare)
  • Berättelser som förändrar En utvärdering
  • 2018
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Denna rapport är en utvärdering av ett nationellt läsprojekt som pågick i Sverige under 2017 i regi av Läsrörelsen i vilket 200 skolor från Malmö i söder till Kiruna i norr har medverkat. Tio crossover-romaner med genomgående starkt berörande innehåll har  lästs och diskuterats av över 30000 elever inom projektet. I utvärderingen görs en grundlig genomgång av elevernas reception av texterna och deras syn på vad boksamtal och diskussioner kan betyda för deras tankemässga utveckling. Även andra aktörer, lärare skolledare och bibliotekarier, kommer till tals  och deras upplevelse av projketet behandlas utförligt i rapporten. Parallellt med den löpande utvärderingen görs litteraturdidaktiska iakttagelser och kommentarer. Dessa intryck läggs samman och mynnar ut i en litteraturdidaktisk diskussion där framtida möjligheter för litteraturläsning i skolan och för litteraturundervisning i stort förs med utgångspunkt i de resultat utvärderingen visar.
36.
  •  
37.
  •  
38.
  •  
39.
  • Persson, Magnus, et al. (författare)
  • Den passionerade läsaren i litteraturen : två exempel och några didaktiska reflektioner
  • 2018
  • Ingår i: Svenslärarföreningens årsskrift 2017: Svenska – ett estetiskt ämne. - Svensklärarföreningen. - 0349-3563. - 978-91-27-45428-6
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Den passionerade läsaren har såväl historiskt som idag varit en ambivalent figur laddad med både förhoppningar och farhågor. Hon har framställts som ett eftersträvansvärt ideal men också som ett varnande exempel (Don Quijote och Madame Bovary är naturligtvis två emblematiska exempel på det sistnämnda). Idag pågår en intensiv debatt om läsningens kris. Det påpekas att människor (särskilt unga) läser för lite, för dåligt, och ofta läser de också fel sorts texter genom fel medium. Detta har lett till massiva läsfrämjande insatser från stat, civilsamhälle och marknad. Den passionerade läsaren tycks saknad. Parallellt med detta praktiseras faktiskt den passionerade läsningen intensivt i de samtida litterära offentligheterna. Läsecirklar (såväl privata som på internet och i radio och TV), litteraturfestivaler, ”Hela staden läser-satsningar” och ett otal andra både små- och storskaliga evenemang vittnar om starka känslomässiga band till litteraturen. Men frågan är vad som egentligen kännetecknar själva den passionerade läsupplevelsen. Om detta vet vi ganska lite. Jag närmar mig i denna essä frågan genom att undersöka hur den passionerade läsningen skildras i skönlitteraturen själv. De två huvudexemplen är helt samtida: den experimentella romanen Handlingen (2011) av Sara Mannheimer och den populärlitterära Läsarna i Broken Wheel rekommenderar (2013) av Katarina Bivald. Läslust visar sig i dessa romaner rymma mycket oväntade aspekter. Syftet är att i någon liten mån kunna beskriva det motsägelsefulla och mångfaldiga i (representationerna av) den passionerade läsningen. Finns här rentav några lärdomar att dra för läsfrämjande insatser, exempelvis i skolan?
  •  
40.
  •  
41.
  •  
42.
  •  
43.
  •  
44.
  • Svensson, Anette, 1972-, et al. (författare)
  • Textuniversum i praktiken
  • 2018
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Samhällets och skolans pågående digitalisering medför nya litteraturdidaktiska förutsättningar och utmaningar i klassrummet. Ämnesplaner har reviderats och innehåller förtydliganden kring digitalisering. I ämnesplanen för svenska på gymnasiet står det till exempel att "eleverna [ska] ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att orientera sig, läsa, sovra och kommunicera i en digital textvärld med interaktiva och föränderliga texter” (Skolverket, 2018). Dagens elever har förkunskaper och är förtrogna med andra medier än de som traditionellt sett är dominerande i skolan. Idag är det vanligt att ungdomar ser filmen, läser boken, spelar spelet, lyssnar på soundtrack och tittar på tv-serien, det vill säga de deltar i textuniversum. Ett textuniversum bygger på att en berättelse, eller delar därav, återskapas i olika text- och medieformat (Lundström &amp; Svensson, 2017). Denna presentation bygger på tre pilotstudier där arbete med olika textuniversum har genomförts på olika skolstadier. Syftet med det övergripande arbetet är att bidra med kunskap om hur textuniversum tillsammans med en lektionsdesign kan bidra till att elever utvecklar ett analytiskt och kreativt tänkande. Pilotstudierna genomförsmed ett praktiknära förhållningssätt där delar av lektionsdesignen genomförs kollaborativt och både forskare och lärare är aktiva. Lektionsdesignen består av tre faser; planeringsfasen, genomförandefasen och utvärderingsfasen. I planeringsfasen samarbetar forskaren och läraren, här fastställs lektionsdesignen och textuniversum väljs. I genomförandefasen genomför och dokumenterar läraren designen som innebär att först arbeta medkärntexten, sedan gruppvis med andra delar av textuniversumet (fragment) och slutligen skapas tvärgrupper med syftet att skapa en transmedial produkt. I utvärderingsfasen genomförs intervjuer med elever och lärare samt analyser av dokumentation och insamlade produkter. I resultatdelen presenteras de genomförda pilotstudierna; Harry Potter, Stolthet &amp; fördom och The Walking Dead med fokus på att visa resultat från datainsamlingen samt att levandegöra textuniversumen för att förtydliga och konkretisera arbetet i klassrummet.
  •  
45.
  • Wikström, Peter, Fil dr, 1986- (författare)
  • Nonpology unaccepted : Insincere apologies in social media discourse
  • 2018
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • This paper presents a pilot study of how social media interactants construct a notion ofnonpologies. Nonpology is a neologism sometimes found in social media discussions of what research has called, e.g., “non-apologies” or “quasi-apologies” (Kampf, 2009). Such concepts often relate to a socially recognized genre of “public apologies” (An- carno, 2015) by politicians, celebrities, or corporate spokespersons. Public apologies that rate as nonpologies may either lack an explicit moment of apologizing, or come across as insincere or self-serving in some way. This study focuses on how Twitter in- teractants construe public apology-framed events, for instance in wake of the #MeTooawareness raising campaign of late 2017. The material is a collection of Twitter conver- sations in which at least one interlocutor refers to an event specifically as a nonpology. This material is analyzed in a microanalytic framework with a focus on the emic (i.e., discourse participants’) construction of the concept. For example, talking about come- dian James Corden’s apology for a rape joke, two Twitter users orient to the apology as insufficient and insincere:A:  Ugh his apology is so shit. SNL did Weinstein jokes that ripped Weinstein. It can be done. Corden just acted like rape is hilarious.B:  Yup. He punched right down.B: And it’s a nonpology; I’m sorry IF you were offended.Here, A dismisses Corden’s apology as “so shit,” suggesting that the apology was inad- equate to make up for the transgression of the rape joke. B replies to A’s tweet twice. First, B aligns with A’s criticism of the rape joke itself. Second, B expands on A’s dis- missal of the apology by labeling it a nonpology. B elaborates on the nonpology concept by constructing a paraphrase of Corden’s apology. In the paraphrase, B conceptualizes the nonpology as being focused on the taking of offense rather than on the transgression itself, and as being conditional (B emphasizes “IF”).Through analysis of such instances, the pilot study aims to contribute to the develop- ment of a larger project on non-apologies in mediated interaction. Since the focus is on everyday interaction, the project will contribute to linguistic/interactional scholarship on the structure and felicity conditions of apologies in general. Further, since the con- cepts of nonpologies are formulated in response to events of critical political signifi- cance in the public’s view, the project will contribute to our understanding of everyday, micro-level, political participation in the context of digitally-mediated publics.Ancarno, C. (2015). When are public apologies “successful”? Focus on British and French apology press uptakes. Journal of Pragmatics, 84, 139–153.Kampf, Z. (2009). Public (non-) apologies: The discourse of minimizing responsibility. Journal of Pragmatics, 41(11), 2257–2270.
  •  
46.
  • Att förändra undervisning - mot studentcentrerat lärande och blended learning
  • 2017
  • Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Detta är den andra rapporten i en ny serie, Utveckling av undervisning och examination i högre utbildning, utgiven av Universitetspedagogiska enheten.I denna rapport presenteras sex utvecklingsprojekt från olika kurser inom sjuksköterskeprogrammet och lärarutbildningen. Lärarna har inom ramen för olika forskningscirklar formulerat ett förändringsområde, en fråga som de arbetat tillsammans med. Det handlar bl.a. om hur lärandemål kan tydliggöras i undervisning och examineras, hur användning av digitalt stöd påverkar lärarrollen och känslan av närhet och social närvaro vid distansutbildning samt hur flipped classroom och film kan användas i undervisningen. Arbetet pågick under ca sex månader och handleddes av personal från dåvarande Kompetensutvecklingsenheten.Publikationer av utvecklings- eller forskningsprojekt i den universitets-gemensamma rapportserien sprider kunskap och erfarenheter från olika ämnes- och utbildningsområden. Lärare eller undervisande personal som publicerar texter i rapportserien kan genom detta skapa en bas för pedagogisk meritering såväl inför ansökan om att bli befordrad som meriterad och eller excellent inom undervisning och examination vid Karlstads universitet.Den universitetspedagogiska enheten kommer kontinuerligt att ge ut rapporter inom området undervisning och lärande där verksamma lärare och medarbetare delar med sig av erfarenheter från utvecklingsarbete inom undervisning och examination.    
47.
  •  
48.
  • Dahl, Christoffer (författare)
  • Kreativa män och empatiska kvinnor : röster om författarskap i läromedel för gymnasieskolan
  • 2017
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Att kvinnliga författare får mindre utrymme än män i läromedel i svenska är väl dokumenterat, men hur kvinnliga författare framställs jämfört med manliga författare vet vi betydligt mindre om. I den här studien, som är en del av min avhandling från 2015, undersöker jag hur en rad kvinnliga författarskap skildras, jämfört med de manliga, i ett urval av läromedel i svenska för gymnasieskolan.Studien har sin teoretiska och metodologiska hemvist inom kritisk diskursanalys (Fairclough 1992, 1995, 2010). Med begreppen intertextualitet och interdiskursivitet analyseras vilka röster (läromedelsförfattarens, författarens, andra inbjudna röster) som ges utrymme i läromedlen och hur rösterna ges utrymme, t.ex. genom direkt eller indirekt anföring. Jag redogör för hur rösterna är hierarkiserade – vilka som dominerar i talet om författarskapen och vilka som får mindre utrymme.  Vidare undersöks hur rösterna talar om författarskapet och hur röstbytena kan beskrivas.Resultatet visar att när manliga författarskap behandlas samspelar läromedelsförfattarens röst i regel med olika röster, t.ex. ansedda kritiker, vilket bidrar till en flerstämmig diskurs. Rösterna om de manliga författarna är ofta specialiserade, dvs. inriktade mot vetenskapliga begrepp där författarens konstnärliga betydelse lyfts fram. När de kvinnliga författarskapen diskuteras är diskursen snarare monofonisk, dvs. få röster förutom läromedelsförfattarens ges plats. Läromedelsförfattarens röst är mer evaluerande och fokuserar främst på de kvinnliga författarnas sociala och empatiska förmåga. Med studien vill jag också visa hur litteraturdidaktiskt inriktade problemställningar kan kombineras med språkvetenskaplig teori och metod. Denna typ av korsbefruktning är mycket ovanlig inom litteraturdidaktisk forskning varför studien kan ses som ett försök att förnya fältet såväl teoretiskt som metodologiskt.
  •  
49.
  •  
50.
  • Manderstedt, Lena (författare)
  • Bokrecensionen online - en litterär marknadsplats : Att bygga sitt varumärke som kompetent läsare
  • 2017
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Bokrecensionen online – en litterär marknadsplats. Att bygga sitt varumärke som kompetent läsareDigitala miljöer erbjuder unga läsare att såväl diskutera läsupplevelser som värdera densamma, exempelvis i form av bokrecensioner. Bokrecensionen har i Sverige varit en uppmärksammad skolgenre och textaktivitet bland både litteratur- och skrivdidaktiker (se exempelvis Lotta Bergman 2007; Kerstin Bergöö 2005; Annette Ewald 2007; Gun Malmgren 1992; Catharina Nyström, 2000; Maria Westman 2009) och även om den blivit omdiskuterad har den fortfarande sin plats i skolan (Mikael Nordenfors 2011; Paulina Andersson Varga 2014). Kurs- och ämnesplanerna från 2011 erbjuder möjlighet därtill, då bokrecensionen kan kopplas till både formaspekter och förmedling av åsikter och tankar (jfr. Lundström, Manderstedt &amp; Palo, 2011).     Den funktion som nätet har för barns och ungdomars litterära aktiviteter utanför en skolkontext är hittills tämligen obeforskad i den litteraturdidaktiska forskningen i Sverige.  I studien analyseras därför bokrecensioner skrivna på fritiden och postade online av läsare mellan 14 och 20 år. Ambitionen är att bidra med kunskap om innehåll och skrivmönster som är specifika för onlinerecensioner bland de unga läsarna och hur dessa läsare positionerar sig och använder marknadsföringsstrategier på en litterär marknadsplats (jfr. Buckingham, 2005, som identifierat ett kunskapsgap när det gäller unga människors medvetenhet om marknadsföringsstrategier online).     Det empiriska materialet har samlats in online och analyserats med hjälp av kvalitativ textanalys. Centrala teoretiska begrepp är främst affinitetsutrymme (Gee, 2004) samt paratext (Genette, 1997).         En tidigare studie visar att det inlärda mönstret för skolrecensionen även används i onlinerecensioner skrivna på fritiden och postade online (Manderstedt &amp; Palo, 2017, kommande). Genren har dock, visar resultaten, fått ett mervärde – den erbjuder recensenten en möjlighet att rekontextualisera sig som läsare och skribent och att bygga ett varumärke. Bokrecensionen blir en textaktivitet i varumärkesbygget, där läsning och litteratursamtal fungerar identitetsskapande och bidrar till (själv)bilden av en kompetent läsare. 
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-50 av 231
  • [1]2345Nästa
Åtkomst
fritt online (36)
Typ av publikation
bokkapitel (90)
konferensbidrag (66)
annan publikation (19)
bok (14)
samlingsverk (redaktörskap) (12)
rapport (10)
visa fler...
doktorsavhandling (10)
proceedings (redaktörskap) (7)
licentiatavhandling (2)
tidskriftsartikel (1)
visa färre...
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt (162)
refereegranskat (52)
populärvet., debatt m.m. (30)
Författare/redaktör
Sundqvist, Pia, 1965 ... (26)
Olin-Scheller, Chris ... (24)
Nilsson, Nils-Erik, (14)
Olin-Scheller, Chris ... (13)
Persson, Magnus, (9)
Tanner, Marie, 1965- ... (7)
visa fler...
Nordenstam, Anna, 19 ... (5)
Sylvén, Liss Kerstin ... (5)
Holmberg, Per, 1964- ... (4)
Ljung Egeland, Birgi ... (4)
Martinsson, Bengt-Gö ... (4)
Gericke, Niklas, 197 ... (4)
Lundström, Stefan, (4)
Öhman, Anders, (4)
Wikström, Patrik (4)
Duek, Susanne, 1968- ... (4)
Wikström, Peter, 198 ... (4)
Ekholm, Christer, 19 ... (3)
Lyngfelt, Anna, 1965 ... (3)
Jönsson, Maria, 1975 ... (3)
Granath, Solveig, 19 ... (3)
Söderberg, Eva, 1960 ... (3)
Borgström, Eric (2)
Dahl, Christoffer (2)
Mehrstam, Christian (2)
Östlund-Stjärnegårdh ... (2)
Bergman, Lotta (2)
Andersson, Peter, 19 ... (2)
Castro, Andrea, 1964 ... (2)
Lindell, Ingrid, 195 ... (2)
Granath, Solveig (2)
Alvarez, Pilar, (2)
Nordenstam, Anna (2)
Widhe, Olle, 1971-, (2)
Miliander, June, (2)
Asklund, Helen, 1975 ... (2)
Stolare, Martin, 196 ... (2)
Mossberg Schüllerqvi ... (2)
Slotte, Anna (2)
Tengberg, Michael, 1 ... (2)
Bihl, Björn, Docent, ... (2)
Bihl, Björn, 1963-, (2)
Bradling, Björn, (2)
Ullström, Sten-Olof (2)
Wikström, Patrik, 19 ... (2)
Degerman, Peter, 196 ... (2)
Parmenius-Swärd, Suz ... (2)
Dodou, Katherina, (2)
Wennö, Elisabeth, 19 ... (2)
Wikström, Peter, Fil ... (2)
visa färre...
Lärosäte
Karlstads universitet (126)
Göteborgs universitet (24)
Högskolan i Jönköping (24)
Linköpings universitet (16)
Malmö universitet (10)
Mittuniversitetet (10)
visa fler...
Uppsala universitet (8)
Lunds universitet (7)
Högskolan Kristianstad (6)
Umeå universitet (5)
Linnéuniversitetet (5)
Luleå tekniska universitet (4)
Stockholms universitet (4)
Högskolan Väst (3)
Högskolan Dalarna (3)
Södertörns högskola (1)
visa färre...
Språk
Svenska (161)
Engelska (64)
Spanska (2)
Tyska (1)
Franska (1)
Danska (1)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Humaniora (159)
Samhällsvetenskap (127)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy