SwePub
Tyck till om SwePub Sök här!
Sök i SwePub databas

  Extended search

Träfflista för sökning "litteraturdidakt* mat:(kon) "

Search: litteraturdidakt* mat:(kon)

  • Result 1-50 of 112
Sort/group result
   
EnumerationReferenceCoverFind
1.
  • Asklund, Jonas (author)
  • Barndeckaren och demokratin : Rum och rörlighet i Christina Wahldéns deckarserie Falafelflickorna (2018), Tack för allt (2019) och I god tro (2020)
  • 2023
  • Conference paper (pop. science, debate, etc.)abstract
    • Barndeckaren och demokratin. Rum och rörlighet i Christina Wahldéns deckarserie Falafelflickorna (2018), Tack för allt (2019) och I god tro (2020) Det här bidraget behandlar Wahldéns tre berättelser om den tolvåriga Hawa och hennes undersökande verksamhet i den höghusförort där hon bor. Syftet är att visa på den betydelse som platser, miljöer och landskap har för hennes utveckling som detektiv och som människa (jfr Goga 2014). Med hjälp av en humangeografisk ansats (Massey 1994; 2005) visas hur Hawa i sin roll som problemlösande detektiv kartlägger det omgivande samhällets maktstrukturer. Min poäng är att denna kognitiva kartläggning (Goga & Kümmerling-Meibauer 2017) av förorten väver samman den unga huvudpersonens rumsliga orientering med upplevelser av maktrelationer kopplade till ålder, klass, etnicitet, sexualitet och genus, vilket i slutänden också påverkar hennes egen subjektsposition (jfr Nikolajeva 2010). I det perspektivet framträder Hawas kognitiva, etiska och emotionella utveckling som nära förbunden med hennes upptäckter och upplevelser som undersökande förortsdetektiv (jfr Löwe 2017). I ett litteraturdidaktiskt perspektiv är det viktigt att läsarna får dröja vid huvudpersonens vandringar i förorten, eftersom Wahldéns berättelser i motsats till många andra svenska barndeckare (Bergman & Kärrholm, 2011) inte drivs framåt av en stark plot och en tydligt tecknad spänningskurva. Fokus läggs snarare på de mellanmänskliga relationer som Hawa uppfattar och reflekterar över när hon undersöker förortens olika rum, oavsett om det handlar om biblioteket, torget, idrottsplatsen eller det angränsande industriområdet. Med stöd i forskning om ungdomsdeckarens didaktiska möjligheter (Boglind 2014) vill jag i det här bidraget visa att även Wahldéns berättelser för läsare i mellanåldern bjuder på många möjligheter till skiftande perspektivtagande och samtal om demokratins grundfrågor. Avslutningsvis vill jag diskutera hur dessa kognitiva utmaningar för läsarna (Nikolajeva 2010) kan fångas upp inom ramarna för ettplanerat litteraturarbete (Jönsson 2009). Litteraturdidaktik, barndeckare, Christina Wahldén, social space, cognitive mapping Referenslista Bergman, K. & Kärrholm, S. (2011). Kriminallitteratur. Utveckling, genrer, perspektiv. Studentlitteratur Boglind, A. (2011). Att läsa som en detektiv. Deckargenrens didaktiska möjligheter. I A. Boglind et al. (red.), Mötesplatser. Texter för svenskämnet (ss 131-151). Studentlitteratur Borsgård, G. (2021). Litteraturens mått. Politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete. Umeå universitet Elam, K. & Widhe, O. (2015). Läslust och litterär förståelse ur ett kroppsligt perspektiv. I M. Tengberg & C. Olin-Scheller (Red.), Svensk forskning om läsning och läsundervisning (ss 171-182). Gleerups Goga, N. (2014). Kart og krim. Litterære kart og steders betydning i krimserier for barn. Tidskrift för litteraturvetenskap, 44(2), s. 69-82 Goga, N. & Kümmerling-Meibauer, B. (2017). Maps and mapping in children’s literature. I N. Goga & B. Kümmerling-Meibauer (red.), Maps and Mapping in Children’s Literature. Landscapes, seascapes and cityscapes (s. 1-14). John Benjamins Publishing Company Höglund, H. & Rørbech, H. (2021). Performative spaces. Negotations in the literature classroom. L1-Educational Studies in Language and Literature, 21(2), 1–23. https://doi.org/10.17239/L1ESLL-2021.21.02.07 Jönsson, K. (2007). Litteraturarbetets möjligheter. En studie av barns läsning i årskurs F-3. Malmö Högskola Kärrholm, S. (2005). Konsten att lägga pussel. Deckaren och besvärjandet av ondskan i folkhemmet. Östlings bokförlag Symposion Löwe, C. (2017). Mapping a city – Berlin in a contemporary detective novel. I N. Goga & B. Kümmerling-Meibauer (red.), Maps and Mapping in Children’s Literature. Landscapes, seascapes and cityscapes (s. 195-111). John Benjamins Publishing Company Massey, D. (1994). Space, Place and Gender. Polity Press Massey, D. (2005). For Space. Sage Nikolajeva, N. (2010). Power, voice and subjectivity in literature for young readers. Routledge
  •  
2.
  • Bonnevier, Jenny, 1974- (author)
  • Vems är framtiden? Framtidsskildringars möjligheter i utbildning för klimaträttvisa
  • 2023
  • Conference paper (peer-reviewed)abstract
    • Den här presentationen tar sitt avstamp i den teoretiska ståndpunkten att fiktion som utspelar sig i framtiden kan hjälpa oss att se möjligheter till förändring genom att få oss att överge tanken på framtiden som bara “mer av detsamma” (Goode och Godhe 2017; Vint 2006, Levitas 2010). I presentation diskuterar och problematiserar jag först denna idé i förhållande till tre sinsemellan mycket olika framtidsskildringar: Joan Slonczewskis A Door into Ocean, Octavia Butlers Parable of the Sower och Kim Stanley Robinsons The Ministry for the Future. Med utgångpunkt i universitetskursen “Att föreställa sig framtid,” fokuserar jag sedan frågan om vilka didaktiska grepp i relation till framtidsfiktion som kan stödja ett transformativt lärande som syftar just till ett ökat engagemang för förändring. I den didaktiska diskussionen relaterar jag bland annat till frågan om politiska emotioner i klassrummet.  Mitt material omfattar, utöver studenternas skriftliga uppgifter och annat undervisningsgenererat materia, också enkätsvar i fritextform. ReferenserGoode, Luke och Michael Godhe. 2017. “Beyond Capitalist Realism.” Culture Unbound 9 (1): 108-129.Levitas, Ruth. 2013. Utopia as Method: The Imaginary Reconstitution of Society. Palgrave Macmillan. Vint, Sheryl. 2006. Bodies of Tomorrow: Technology, Subjectivity, Science Fiction. U of Toronto Press. 
  •  
3.
  • Jarlsdotter Wikström, Jenny, 1985- (author)
  • Litterär port/al : Resonans, negativitet, störning
  • 2023
  • In: Kulttuuritutkimuksen päivät: odottamattomuus. - : Aalto universitet och Kulturforskarföreningen. ; , s. 7-7
  • Conference paper (other academic/artistic)abstract
    • Detta keynoteföredrag kretsar kring två samtida finlandssvenska verk, Edith Hammars serieroman "Portal" (2023) och Gurli Lindéns diktsamling "Port" (2022), som delar en queer tematik och därtill behandlar det som med den tyska sociologen Hartmut Rosas begrepp kunde kallas resonans. Föredraget granskar resonansbegreppet dels utifrån de ovan nämnda verken, dels utifrån en queerteoretisk horisont och reflekterar kring de mognadsprocesser som gestaltas i verken, eller bristen på sådana. Även utbildningsfilosofiska resonemang som kretsar kring mognad, subjektivering och störande pedagogik aktualiseras, liksom konstens och litteraturens förmåga att skapa resonans eller störa upplevelser av resonans. Föredraget mejslar fram aspekter i Rosas resonansbegrepp som är särskilt viktiga för litteraturvetenskapen och för undervisning i litteratur och konst och kommer med förslag på hur förståelsen av resonans kan nyanseras utifrån en litterär och queer horisont.
  •  
4.
  • Lindberg, Ylva, et al. (author)
  • Dator-genererade berättelser. En didaktisk utmaning
  • 2023
  • In: Abstractsamling.
  • Conference paper (peer-reviewed)abstract
    • ChatGPT har fått mycket medieuppmärksamhet. Detta verktyg skapar texter automatiskt utifrån information som kan genereras genom artificiell intelligens och djup maskininlärning som GPT-3-tekniken möjliggör. När programmering, det vill säga läsande och skrivande av kod (Lindberg & Öberg, forthcoming 2023), erhåller en alltmer framträdande roll i textproduktion och -konsumtion behöver frågan ställas vad läsande och skrivande som förmågor kommer att vara i framtidens skola och samhälle (Vee 2017). Upphovsrätten till datagenererade texter ställer också frågan om författarskap i ett nytt ljus (Lee 2021). Nätbokhandelsjätten Amazon meddelar att hundratals böcker (romaner, instruktionsböcker och barnböcker) genererade med hjälp av ChatGPT redan saluförts på deras hemsida (Eriksson 2023).Mot denna bakgrund ska den här studien undersöka läsande och skrivande av dator-genererad skönlitteratur. Den första fasen innebär att analysera estetiska särdrag i ett antal skönlitterära verk som har använt data-genererad textproduktion (Henrickson 2021). Exemplen är 1 the Road (2018), Dinner Depression (2019) och Irritant (2013). De har valts ut genom att fråga ChatGPT och konsultera webbsidor (t ex Medium.com>The Research Nest) om data-genererad skönlitteratur. Frågorna som ställs till verken handlar om på vilka premisser de har skapats, vad dessa verk säger om framtidens litteratur och skrivande, samt vilka samband som finns med litteraturhistorien. Resultaten i denna fas kompletteras i en andra fas med texter producerade av studenter i samverkan med ChatGPT inom ramen för en kurs om Kommunikationens villkor och möjligheter. I instruktionerna fick studenterna i uppdrag att skapa en science-fiction-berättelse på 2 sidor. Den skulle innehålla det SF-karaktäristiska ”novum” (Määttä 2006) och iscensätta en framtida arbetsmiljö med minst två karaktärer i centrum. Analysen av texterna kommer att fokusera spekulativa dimensioner, det vill säga i vilken grad och på vilka sätt texterna illustrerar kreativa föreställningar om framtiden. Baserat på utfallet formuleras i en tredje fas litteraturdidaktiska utmaningar som AI-baserad textproduktion ger upphov till. 
  •  
5.
  • Sturk, Erika, 1971-, et al. (author)
  • YouTube-videon som lärresurs : en ny literacypraktik i elevers skolarbete
  • 2023
  • In: NNFF9, Nordiskt nätverk för forskning i förstaspråksdidaktik, 24-26 oktober, Helsingfors.
  • Conference paper (peer-reviewed)abstract
    • Idag använder många elever lärare på sociala medier som en resurs för sitt lärande (Gil-Quintana m.fl., 2020; Randahl, m.fl. 2020). I en enkätstudie med 1 065 elever på högstadiet och gymnasiet uppger 78,9% respektive 92,2% att de använder sig av videor som lärare laddar upp på YouTube och TikTok (Randahl m.fl., 2023). Lärare på sociala medier är således en etablerad resurs i skolarbetet men forskningen är begränsad om hur denna resurs tas i bruk. Denna studie syftar till att utforska elevers användning av videor som lärare laddar upp på  sociala medier genom att identifiera återkommande literacyhändelser som elever beskriver att de ägnar sig åt i denna ”nya” literacypraktik (Barton, 2007; Barton & Hamilton, 2000). I studien intresserar vi oss särskilt för vilken roll och funktion denna resurs utgör i elevers lärande och hur eleverna redogör för sitt meningsskapande.I intervjuer med elever på högstadiet och gymnasiet ställs frågor om i vilka sammanhang eleverna tar hjälp av dessa resurser samt hur de går till väga för att identifiera och tillgodogöra sig innehållet. Eleverna ombeds också att visa klipp som de har använt och beskriva hur de praktiskt går tillväga när de tittar på en video. Preliminära resultat visar att elever använder sig av lärare på sociala medier utanför lektionstid och framför allt inför prov. Eleverna beskriver hur resursen fungerar för att snabbt få hjälp, repetera ett innehåll och lära sig i sin egen takt. Några återkommande literacyhändelser i elevernas utsagor är att de för anteckningar eller skriver av text ordagrant från skärmen samtidigt som de tittar på dessa videor. När de inte förstår innehållet pausar de och spelar om. Det förekommer också att de skriver frågor i kommentarsfältet och ber om förtydliganden. 
  •  
6.
  • Svensson, Anette, 1972-, et al. (author)
  • Litteraturdidaktik i samtiden – För framtiden
  • 2023
  • In: Abstractsamling.
  • Conference paper (peer-reviewed)abstract
    • Dagens samhälle har beskrivits som liquid modernity (Baumann, 2002; 2007), vilket innebär att samhället är i ständig rörelse och att individen själv måste välja vad som är viktig respektive oviktig kunskap. Att utbilda samtidens elever inför framtidens samhälle innebär att förmedla ett förhållningssätt och presentera verktyg för att klara av att bemöta ovissheter, snarare än att förmedla ett ämnesinnehåll (Baumann, 2002; 2007). Ett sätt att möta andra perspektiv, skapa mening och bli varse sin egen verklighet och sina egna förutsättningar är att ta del av berättelser. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur en undervisningsdesign som utmärks av upplösta gränser mellan såväl litteratur och kultur som estetiska och mediala uttrycksformer, och som sätter berättelser i centrum, kan synliggöra och möjliggöra elevers meningsskapande och uppmuntra förståelse för andra och för andras berättelser.Tillsammans med sex gymnasielärare i svenska har en undervisningsdesign skapats och iscensatts i sju klasser som läser Svenska 1 och SVA. Undervisningsdesignen består av ett förtest, en lektionsserie om sex lektioner och ett eftertest. Under dessa lektioner får eleverna möta och diskutera berättelser i olika uttrycksformer såsom musikvideo, kortfilm, sandkonst, dikt och bild. Av relevans för studien är dels elevernas förmåga att ta till sig berättelsen såväl receptivt som produktivt och koppla den till andra berättelser och till det omgivande samhället, det vill säga, att skapa mening om en berättelse utifrån sina litterära och allmänna repertoarer (McCormick, 1994), dels ta del av och respektera andras åsikter och tankar.De tentativa resultaten visar att eleverna uppskattar att möta berättelser i andra medier än typografisk text. De tycker att det är svårt att göra kopplingar till andra berättelser och till samhällshändelser, liksom att se det gemensamma i olika berättelser, men de tycker att det är givande att diskutera i grupper och ta del av hur andra tänker. 
  •  
7.
  •  
8.
  • Bradling, Björn, 1981- (author)
  • Transformativt lärande genom världslitteratur : att läsa Utvandringens tid på gymnasiet
  • 2022
  • In: Femtonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning (SMDI 15) Lund 23–24 november 2022. Tema: Språk och litteratur – en omöjlig eller skön förening? SYMPOSIUM: Praktiknära skolforskning för gymnasieskolans svenskämne.
  • Conference paper (peer-reviewed)abstract
    • Transformativt lärande genom världslitteratur: att läsa Utvandringens tid på gymnasietVad vi tänker, antar, framhåller, avfärdar etc. är ofta kulturellt betingat och kan därmed ofta kontinuerligt omskapas (Hall, 1997; Gay, 2018). Gymnasieskolan har som uppgift att utbilda elever med utgångspunkt i perspektiv som är nordiska, europeiska samt globala och i svenskämnet ska elevernas tankesätt utmanas genom att i litteraturundervisningen möta andras erfarenheter och perspektiv på världen (Skolverket, 2011). Data från International Civic and Citizenship Education Study 2016 visar att det finns ett klart samband mellan nationell och europeisk identitetsuppfattning bland 14-åringar från 14 olika EU-länder, däribland Sverige, som svarar på frågor om politik och demokrati (Ziemes, Hahn-Laudenberg & Abs, 2019). Resultatet gör det särskilt angeläget att inkludera skönlitteratur från andra delar av världen än det globala nord i litteraturundervisningen, vilket har påpekats tidigare (Thavenius, 1999; Hallonsten & Bergstrand, 2004; Petersson, 2022). I följande frågeställning konkretiseras hur världslitteratur kan användas för att möta styrdokumentens syftesbeskrivning genom Tayeb Salihs roman Utvandringens tid (1966, på svenska 2006): Hur kan Tayeb Salihs Utvandringens tid (1966) användas i gymnasieskolans litteraturundervisning i relation till styrdokumentens transformativa ambitioner? Transformativt lärande eftersträvar att synliggöra och utmana elevernas förgivettaganden och kan i litteraturundervisningen åstadkommas genom textval och arbetssätt som fokuserar främmandegöring och metareflektion (Bradling, 2020). Världslitteratur är ett begrepp i vardande (Müller, Locane & Loy, 2018) som ”förutsätter ett globaliseringsperspektiv” (Petersson, 2022) och bidrar till att skilda perspektivs motstridigheter understödjer kunskapande (Helgesson & Rosendahl Thomsen, 2020). Den här föreliggande studien visar genom en pedagogiskt riktad textanalys av Utvandringens tid (Salih, 1966) och en efterföljande klassrumsintervention där gymnasister läser romanen, hur världslitteratur kan användas för att möta styrdokumentens transformativa ambitioner för litteraturundervisningen. Resultatet visar att romanens komplexa berättarstruktur och avlägsna tid och plats (1960-talets Sudan), kan förmedlas genom undervisning som fokuserar samtal, begreppsanvändning och (meta)reflektion. Samtidigt visar resultatet att läsningen både kan problematisera och förstärka dikotomin ”vi och dom.”Nyckelord: transformativt lärande, världslitteratur, gymnasietReferenserBradling, B. (2020). Låt romanen komma in – Transformativt lärande i gymnasieskolans litteraturundervisning. Jönköping: Jönköping University.Gay, G. (2018). Culturally Responsive Teaching Theory, Research, and Practice. New York & London: Teachers College Press.Hall, S. (1996). “Introduction: Who needs ‘identity’?”. I Hall, S. & Du Gay, P. (red.), Questions of Cultural Identity. London, England: SAGE Publications. s. 1-17.Hallonsten, S. & Bergstrand, M. (2004). ”Världslitteraturen i skolan – ett uppdrag från Statens kulturråd till Barnängens världsbibliotek.” Rapport. Stockholm: Barnängens världsbibliotek.Helgesson, S. & Rosendahl Thomsen, M. (2020). Literature and the World. London/New York: Routledge.Müller, G. Locane, J. & Loy, B. (2018). “Introduction”. I Müller, G. Locane, J. & Loy, B. (red.). Re-mapping World Literature. Berlin/Boston: De Gruyter. s. 1-12.Petersson, M. (2022). ”Globalisering, bildning och didaktik”. I Nygård Larsson, P., Olsson Jers, C. & Persson, M. (red.). Fjortonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning – Didaktiska perspektiv på språk och litteratur i en globaliserad värld – Malmö 18 – 19 november 2020. Malmö: Malmö universitet. s. 9-25.Salih, Tayeb (1966/2008). Utvandringens tid. Stockholm: Leopard förlag.Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.Thavenius, J. (1999), ”Gymnasiets litterära kanon”. I Thavenius, J. (red.). Svenskämnets historia. Lund: Studentlitteratur. s. 119-136Ziemes, J., Hahn-Laudenberg, K. & Abs, H. (2019). “From connectedness and learning to European and national identity: results from fourteen European countries”. Journal of Social Science Education. Vol. 18 # 3. s. 5-28.
  •  
9.
  • Dodou, Katherina, et al. (author)
  • Attitudes to Literature Education Research
  • 2022
  • Conference paper (peer-reviewed)abstract
    • For the last ten years, since the teacher education reform of 2011, Swedish institutions of higher education have been tasked with strengthening the links between academic subject studies and professional preparation. To accommodate this requirement, English departments at many universities nationally have incorporated elements of literature teaching and learning in literature courses within the teacher education programmes. With an intent to explore the effects of this change in the content and function of literature courses in teacher education, the current paper seeks to shed light on teacher educators’ views on literature education research and its use in literature teaching within teacher education programmes. It presents results from an interview study with 21 PhD holders in literature who are also teacher educators within the subject of English at Swedish higher education institutions. A thematic analysis of these 21 semi-structured interviews shows that the participants have limited experiences of doing literature education research and that some express mixed attitudes regarding the nature and quality of that research. It also shows that literature education research is not often incorporated in literature courses within teacher education. The paper presents these results and discusses some of their implications for teacher education and for the field of literature education research. 
  •  
10.
  • Helming Gustavsson, Maria, 1970-, et al. (author)
  • Svensklärares tankar om engagemang vid fiktionsläsning på högstadiet
  • 2022
  • Conference paper (other academic/artistic)abstract
    • Denna studie syftar till att belysa svensklärares uppfattningar av engagemang vid fiktionsläsning, inom ramen för svenskundervisning i årskurs 7–9 samt vilka förutsättningar för engagemang som de uppger finns i nämnd undervisning. Svensklärare har en viktig uppgift att stimulera elever till läsengagemang. Deras uppfattningar vad engagemang vid fiktionsläsning innebär speglas i den undervisning de bedriver, utifrån textval och läsaktiviteter. Att språka om litteratur vid litterära samtal är till exempel en sådan aktivitet som kan bidra till ett ökat engagemang, framgår det i innevarande studie. Således knyter denna studie an till temat ”Språk och litteratur – en omöjlig eller skön förening”, med betoning på skön förening.Studien har genomförts utifrån individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer, via zoom. Materialet har sedan analyserats tematiskt i syfte att se övergripande teman i lärarnas utsagor. Mot bakgrund av teoretisk utgångspunkt i hermeneutisk fenomenologi har innehållet i lärarnas utsagor tolkats för att få en inblick i lärarnas livsvärldar (Husserl, 2014) och förståelsehorisonter (Gadamer, 1997).Engagemang är enligt lärarna i denna studie betydelsefullt vid fiktionsläsning. De beskriver läsengagemang som sammansatt, där det handlar om att bli uppslukad, berörd, att vilja möta nya insikter samt att vilja samtala med andra om litterärt innehåll. Viktiga förutsättningar för läsengagemang i undervisning är enligt lärarna att välja fiktion som elever kan knyta an till, att ställa rätt frågor till texterna samt att undervisningsmiljön präglas av tillit och samarbete. Här behöver lärarna vägleda sina elever genom att hjälpa dem att hitta fiktion som engagerar och att lära dem ställa frågor till texterna. Detta behöver göras i en tillitsfull undervisningsmiljö där lärarna och eleverna möter fiktion och möts genom fiktion.KällförteckningGadamer, H. (1997). Sanning och metod (i urval). Daidalos.Husserl, E. (2014). Ideas: General Introduction to Pure Phenomenology. Routledge.
  •  
11.
  • Jarlsdotter Wikström, Jenny, 1985- (author)
  • Risk och trygghet : Feministiska problem?
  • 2022
  • Conference paper (other academic/artistic)abstract
    • Denna keynoteföreläsning i litteraturvetenskap behandlade risk och trygghet i undervisningssituationer ur ett feministiskt perspektiv. Föredraget historiserade trygghetsbegreppet och dess aktualitet och tog ett grepp om frågan vad en lärare ska göra då studenter motsätter sig möten med omskakande litteratur. Genom en hopkoppling av bland annat Gert Biestas kritik av mätbarhet och förutsägbarhet i utbildningen, Sara Ahmeds granskning av klagomål inom högre utbildning och litterära gestaltningar av otrygghet visade föredraget att osäkerhet, otrygghet och risk sätter relationen mellan lärare och student i gungning. Denna osäkerhet är emellertid nödvändig om något lärande ska ske, både för lärare och för student. Inte heller skönlitteraturen är något tryggt rum, och den som ska lära studenter om skönlitteratur måste ta denna facett av litteraturen i beaktande.
  •  
12.
  • Persson, Magnus, et al. (author)
  • r
  • 2022
  • Conference paper (other academic/artistic)abstract
    • I detta nya VR-finansierade projekt undersöker vi på vilka sätt litteraturläsning motiveras som något värdefullt i det offentliga samtalet och vilka didaktiska konsekvenser olika sätt att motivera olika typer av läsning får. Vi avser undersöka hur samhälleliga institutioner, praktiserande lärare och forskning resonerar och argumenterar om nödvändigheten av att läsa. Från att läsning historiskt ofta har motiverats med hjälp av humanistiska ideal ser vi att läsning allt oftare motiveras med hjälp av 'siffror' som tagits fram genom olika mätningar och kvantifieringar. Litteraturläsning handlar därmed alltmer om läsfärdighet, och denna övergång får påtagliga didaktiska konsekvenser. Litteraturläsning som humanistiskt bildningsideal kan och har problematiserats från både litteraturdidaktiskt håll och från litteracitetsforskning, något som driver och utvecklar litteraturundervisningen. Vad händer då när legitimeringen av litteratur i undervisning övergår till att bli en fråga om kognitiva och kvantifierbara färdigheter, såsom ordförråd? Med hjälp av teoretiska perspektiv som utgår från science-and technology studies (STS) avser vi spåra och kartlägga olika aktörer som deltar i legitimering och värdering av läsning, och därmed undersöka på vilket sätt och med hjälp av vilka aktörer läsning blir ett naturaliserat samhälleligt problem som skolan förväntas lösa. Projektet består av tre empiriska case: (1) en bibliometrisk analys av förskjutningar i talet om läsning i vetenskapliga artiklar; (2) en kartläggning av viktiga offentliga aktörer inom läsfrämjande; (3) intervjuer med lärare om deras attityder till och erfarenheter av litteraturundervisning.I denna presentation kommer vi att visa empiriska exempel från och göra analytiska nedslag i case 2.
  •  
13.
  • Skillermark, Stina-Karin, et al. (author)
  • Gränsöverskridande litteraturundervisning i en global tid
  • 2022
  • Conference paper (peer-reviewed)abstract
    • Ur abstraktet: Den studie som presenteras är en pilotstudie som genomförts som förberedelse inför ett större projekt med arbetsnamnet Gränsöverskridande litteraturundervisning i en global tid. I projektet, som precis har startat, utvecklas och prövas en undervisningsdesign iterativt (Anderson & Shattuck, 2012) tillsammans med verksamma lärare. Pilotstudien finansieras delvis av interna forskningsmedel från HLK.
  •  
14.
  • Strandberg, Agnes, et al. (author)
  • Dagen då Halliday mötte Nussbaum
  • 2022
  • In: Språk och litteratur - en omöjlig eller skön förening?. - Lund. ; , s. 31-32
  • Conference paper (peer-reviewed)abstract
    • I gymnasieskolan är svensklärares uppdrag såväl att utveckla demokratiska medborgare som att arbetamed litteraturanalys och att lära eleverna upptäcka språkets struktur. En förening av dessa kan te sigsom en utmaning, särskilt mot bakgrund av hur läroplanen delar in kunskapskraven. För att förstå dentransformeringsprocess som äger rum när litterär och språklig analys förenas medvärdegrundsuppdraget i undervisningspraktiken måste lärarperspektivet inkluderas (jfr Shulman, 1987).Syftet med det här föredraget är därför att presentera hur lärare i praktiken kan hantera denna föreningsamt de didaktiska möjligheter som där finns.Utifrån Hallidays systemisk-funktionella grammatik har Myhill et al. (2020) utvecklat pedagogiskaprinciper för en kontextualiserad grammatikundervisning som tar sin utgångspunkt i exempelvisskönlitterära texter. I en sådan undervisning kan grammatisk analys förenas med andra kunskapskrav. Iföredraget kommer en undervisningsutvecklande designstudie att presenteras, där forskare och läraretillsammans har iscensatt en kontextualiserad grammatikundervisning i gymnasieskolan. Iundervisningsdesignen arbetade eleverna med olika språklaborationer vid läsningen av en roman, därockså litteraturens möjligheter att utveckla kritiskt tänkande och demokratiska förhållningssätt togstillvara (jfr Nussbaum, 2020). Datamaterialet som utgör grunden för presentationen är ljudinspeladefokusgruppsamtal med de deltagande lärarna under designprocessen.Av resultaten framgår att den dissekering av den skönlitterära texten som språklaborationerna delvisinnebär också gör att eleverna djupare engagerar sig i romanens innehåll på det sätt som Nussbaummenar att litteraturen har potential för. Utifrån resultaten diskuterar vi studiens implikationer försvenskämnet, där litteratur och språk ur ett lärarperspektiv är oundvikligt förenade. Det finns behov avatt lärare explicitgör hur detta går till i undervisningspraktiken och därför behöver lärare i störreutsträckning inkluderas i forskningsprocessen. Avslutningsvis diskuteras implikationer för lärarutbildningoch vikten av att ta hänsyn till undervisningspraktiken för att möten mellan språk och litteratur ska kunnahanteras.
  •  
15.
  • Svensson, Anette, 1972- (author)
  • Re-Creating (Hi)Stories : Re-Presentation and Critical Social Responsibility
  • 2022
  • Conference paper (peer-reviewed)abstract
    • An effect of the digitalized society is that teenagers spend much time using stories in English in various media and thus gain narrative competence across media boundaries and across media platforms. In this media dense society, English teachers are challenged to utilize the opportunities for varied learning that the screen culture provides. Focusing on acts of transmedia storytelling, this paper reports on a study that offers a critical perspective of literary classics directed towards, or used by, teenagers or young adults. One example of such a re-presentation is the tv-series Anne with an E (2017-), where the expansion of the story includes elements or themes that make for a more politicised version. By combining aspects of literary studies with aspects of media studies, the aim of the study is to develop research in the field of English literature teaching and learning by applying examples of transmedia storytelling that re-claim a place in the literary tradition for groups of people who have been marginalized or silenced in classical literary texts in the EFL classroom. In accordance with this aim, a teaching unit focusing on Montgomery’s novel Anne of Green Gables (1908), Sullivan’s film adaptation Anne of Green Gables (1985), and the tv-series Anne with an E (2017-) has been applied in three classes at upper secondary level English. The preliminary results show that using three versions of the story facilitate a comparative approach which makes possible and makes visible pupils’ narrative competence and critical thinking.
  •  
16.
  •  
17.
  • Bradling, Björn (author)
  • ”Jag hade velat att det skulle hända nånting!” – ett lärararbetslag om tio minuters läsning varje lektion
  • 2021
  • Conference paper (peer-reviewed)abstract
    • Trots att läsning av skönlitteratur spelar stor roll för hur väl studenter klarar eftergymnasiala studier (Jerrim & Moss, 2019), minskar ungdomars fritids- och skolläsning (Vinterek et al., 2020). Ett lärararbetslag på gymnasiet driver ett ”läsprojekt” – i allt väsentligt bestående av tio minuters fri läsning per lektion – i syfte att öka elevernas läslust och förmåga att hantera den textmängd som studier på samhällsprogrammet kräver och vill genom en övergripande participatory research-metod (Bergold & Thomas, 2012; Hansen et al., 2001) utvärdera projektet i syfte att ta det framåt på genomtänkta och praktiska vis. Efter att lärararbetslaget enats om att gå in i ett participatory research-arbete genomfördes fokusgruppsamtal med lärarna i syfte att dokumentera och bepröva deras erfarenheter av projektet. Å ena sidan visar samtalen läsfrämjande ambitioner, såsom att läsningen ska ske för sin egen skull samt vara lustfylld, och positiva bieffekter av undervisningsmetodiken, såsom bryggor mellan annars ämnesmässigt åtskilda lektioner samt lugna lektionsstarter.  Å andra sidan visar samtalen problem med den kontinuerligt avbrutna läsningen, att läsningen reduceras till medel för externa ändamål och uttryck för upplevd meningslöshet: ”Jag hade velat att det skulle hända nånting!” Vidare indikerar samtalen potentialen i ett tätt samarbete med skolbibliotek samt vikten av att ”bottom up-styrda” undervisningsprojekt innefattar utrymme för gemensam lärarreflektion för att inte uppfattas som ”top down-styrda” när personalstyrkan förändras. Fokusgruppsamtalen rymmer praktiknära uttryck för dimensioner som återfinns i såväl läsforskningen som i det litteraturdidaktiska fältet, exempelvis betydelsen av inre drivkraft för läsningen (Andersson, 2015) och att låta sig absorberas av densamma (Felski, 2008; 2020), vikten av den finala läsningen och intrigskuggningens funktion (Öhman, 2015), den litterära identiteten (Nordberg, 2017) och litteraturundervisning som del av ett transformativt lärande (Bradling, 2020). Därtill kommer frågor om didaktisk potential och bokval för undervisningen (Alkestrand, 2016) samt de styrdokument som avgör ”klassrummets princip” (Degerman, 2012). Referenser Alkestrand, Malin (2016). Magiska möjligheter: Harry Potter, Artemis Fowl och Cirkeln i skolans värdegrundsarbete. Göteborg: Makadam förlag. Andersson, Jonas (2015). Med läsning som mål Om metoder och forskning på det läsfrämjande området. Stockholm: Statens kulturråd. Bergold, Jarg & Thomas, Stefan (2012). ”Participatory Research Methods: A Methodological Approach in Motion”. Forum: Qualitative Social Research Sozialforschung. Vol. 13, #1, januari, 2012. Artikel 30. Retrieved from: http://www.qualitative-research.net/index.php/fqs/article/view/1801/3334 Bradling, Björn (2020). Låt romanen komma in. Jönköping: Jönköping University. Degerman, Peter (2012). ”Litteraturen, det är vad man undervisar om”: Det svenska litteraturdidaktiska fältet i förvandling. Åbo: Åbo Akademi University Press. Felski, Rita (2020). Hooked. Art and Attachment. Chicago: Chicago University Press. Felski, Rita (2008). Uses of Literature. Oxford: Blackwell Publishing. Hansen, Helen P., Ramstead, Jennaya, Richer, Stephen, Smith, Susan & Stratton, Mary (2001). ”Unpacking Participatory Research in Education”. Interchange. Vol. 32, #3. s. 295–322 Jerrim, John & Moss, Gemma (2019). ”The link between fiction and teenagers’ reading skills: International evidence from the OECD PISA study”. British Educational Research Journal, Vol. 45, #1/2019. s. 181–200. Nordberg, Olle (2017). Avkoppling och analys: Empiriska perspektiv på läsarattityder och litterär kompetens hos svenska 18-åringar. Uppsala: Uppsala universitet. Vinterek, Monika, Winberg, Mikael, Tegmark, Mats, Alatalo, Tarja & Liberg, Caroline (2020). ”The Decrease of School Related Reading in Swedish Compulsory School – Trends Between 2001 – 2017”. Scandinavian Journal of Educational Research. Öhman, Anders (2015). Litteraturdidaktik, fiktioner och intriger. Malmö: Gleerups.
  •  
18.
  • Bradling, Björn (author)
  • Vad händer nu då? – Att nyttiggöra litteraturdidaktisk forskning i och utanför gymnasieskolan
  • 2021
  • Conference paper (other academic/artistic)abstract
    • Sommaren 2020 utkom licentiatavhandlingen Låt romanen komma in – Transformativt lärande i gymnasieskolans litteraturundervisning, som var resultatet av ett samarbete mellan högskola och kommun inom ramen för professionsprogrammet. Licentiatavhandlingen har praktiska utgångspunkter i form av fokusgruppsamtal med aktiva svensklärare och bibliotekspersonal samt en interventionsstudie i kursen Svenska 3 med sistaårselever på gymnasiet. Dess resultat visar bland annat att didaktisering av terminologi från litteraturvetenskap och läsforskning kan gynna elevers metareflexiva läsning och därmed leda till djupare förståelse av den skönlitterära texten och för den egna läsprocessen. Vidare exemplifierar licentiatavhandlingen hur läsloggen kan användas som redskap för nyttiggörande av begrepp i ämnesundervisningen och hur litteraturundervisningen, genom att skolans kunskapsuppdrag sammanflätas med dess demokratiska och personlighetsutvecklande uppdrag, kan stärka uppfattningen att lärande av transformativ karaktär är meningsfullt.Redan när arbetet med licentiatprojektet pågick karakteriserades det av öppenhet gentemot omvärlden. Sedan höstterminen 2020 fortgår arbetet med att sprida och implementera idéer sprungna ur licentiatavhandlingen på olika nivåer i och utanför gymnasieskolan. Den för arbetet styrande frågeställningen är:Hur kan erfarenheter och resultat från litteraturdidaktisk forskning spridas vidare och transponeras till skolmiljön?Makronivå: Antalet nedladdningar av licentiatavhandlingen från DIVA uppgår hösten 2021 till knappt 600. Till detta kommer spridningen av närmare 100 tryckta exemplar, av vilka åtta finns att tillgå via universitets-, högskole-, gymnasie- och skolverksbibliotek. De flesta av dem är ofta utlånade. Hänvisningar till licentiatavhandlingen förekommer i sex examensarbeten från lärarutbildningar samt i en doktorsavhandling i pedagogiskt arbete. Licentiatavhandlingen och dess förarbete på engelska (Bradling & Lindberg, 2018) har också internationell spridning genom bland annat kontakter med Aarhus universitet, en finsk postdoc-studie och en nederländsk recension.Spridningen är dock ingen självsådd sådan. Erfarenheterna och resultaten har presenterats vid att antal (inter)nationella forskningskonferenser, -seminarier och -workshops. På kommunnivå har föreläsningar riktats till personal på utbildningsförvaltningen, (svensk)lärare på grund- och gymnasieskolor samt gymnasiechefer och -rektorer. Utbildningsinsatser har också riktats till studenter på lärarhögskolan. Skolverkets nyhetsbrev och Svensklärarföreningen är andra kanaler som bidragit till idéernas växtkraft.Mikronivå: Resultat och erfarenheter sprids i form av till undervisningen hörande uppgifter från lärare till lärare (inom och mellan skolor) och därmed till elever. Dessutom används skolbibliotek både som förmedlare av resultat till lärare och elever och som utgångspunkt för fortsättningsprojekt, som bygger vidare på såväl licentiatavhandlingens resultat som på erfarenheter av metod och genomförande. Exempelvis märks detta genom deltagandeforskning i relation till arbetet med läsning på ett specifikt gymnasieprogram och till elevers läsning av världslitteratur.Spridning och nyttiggörande av forskningsresultat och -erfarenheter i och utanför gymnasieskolan möjliggörs bland annat genom handlingsutrymme i lärartjänster, nätverk av olika slag och på olika nivåer samt (in)formella kontakter. Samarbeten mellan kommun och lärosäte är eftersträvansvärda, eftersom ytterligare ämnesdidaktisk forskning som bedrivs av lärare inte bara leder till nya, utan också bygger vidare på och för fram redan existerande, erfarenheter och resultat. 
  •  
19.
  • Dahl, Christoffer, 1968- (author)
  • "Vi pratar bara lite om porr" : sociosemiotisk analys av Gro Dahles Sesam Sesam 
  • 2021
  • In: LDN2021 Litteraturdidaktisk konferens, tema: litteraturdidaktik och känslor, Högskolan Kristianstad..
  • Conference paper (other academic/artistic)abstract
    • Kännetecknade för Gro Dahles bilderböcker är att de inte värjer sig för att gestalta känsliga och komplexa ämnen. Agnes-Margrethe Bjorvande (2012) diskuterar relationen mellan far och son i Den arge (2003), som handlar om våld i hemmet, och om pojken Boj kommer att reproducera fadernsbeteende fastän berättelsen till synes slutar väl. I Dahles Sesam Sesam (2017) är det internet som ett slags magisk port till en besynnerlig vuxenvärld som står i centrum. Den handlar om hur pojken Al blirpåkommen av sin mor när han tittar på pornografi på nätet, moderns reaktion och samtalet mellan Al och hans storebror Kas om vad porr egentligen är. Precis som i Den arge gestaltas ett brett känsloregister ur barnets perspektiv: spänning, nyfikenhet, äckel och skam men den visar också hur barn och vuxna kan diskutera dessa känslor. I denna studie kommer jag att visa hur Dahles text ochKaia Dahle Nyhus illustrationer skapar ett expressivt formspråk genom att framhäva, tona ned eller problematisera värderingar, attityder och reaktioner. Jag kommer också att visa hur text och bild väcker engagemang och bjuder in läsaren till reflektion. Dessa infallsvinklar är intressanta ur ett litteraturdidaktiskt perspektiv eftersom de uppmärksammar hur semiotiska resurser rymmer olika betydelsepotentialer för att gestalta och problematisera känslor i berättelser som kan uppfattas som provokativa. Frågorna jag ställer är: Hur används skrift och bild för att förstärka eller försvaga olika reaktioner, attityder och värderingar? Hur används skrift och bild för att skapa engagemang? Vilka litteraturdidaktiska möjligheter och utmaningar rymmer texten? Teoretiskt och metodologiskt utgår jag från apprasialteori (Martin & White 2005) som tar sikte på attityd, dialogicitet och gradering i text. Vidare använder jag en sociosemiotisk analysmodell (Kress & van Leeuwen) som är en grammatik för text- och bildanalys och som liksom appraisalteori har sin grund i Hallidays språksyn.Bjorvande, Agnes-Margretha, “Do Sons inherit the Sins of their Fathers? An Analysis of the Picturebook Angry Man”, New directions in picturebook research, Teresa Colomer, Bettina Kümmerling-Meibauer & Cecilia Silva-Diaz (red.), London & New York: Routledge 2010.Dahle, Gro, Den arge, Göteborg: Daidalos 2009.Dahle, Gro, Sesam Sesam, Göteborg: Daidalos 2018.Kress, Gunther & van Leeuwen, Theo, Reading Images. The Grammar of Visual Design, 2 uppl. London& New York: Routledge 2006.Martin, James R. & White, Peter R.R., The Language of Evaluation: Appraisal in English, New York: Palgrave 2005
  •  
20.
  • Dodou, Katherina, et al. (author)
  • Lärarutbildares känslor om och erfarenheter av litteraturundervisning och litteraturdidaktik
  • 2021
  • Conference paper (peer-reviewed)abstract
    • Vilka känslor väcker litteraturundervisning hos lärarutbildare och på vilket sätt förbereder lärarutbildare blivande lärare i engelska för den kommande praktiken i sin litteraturundervisning? Tidigare forskning visar att flertalet lärarutbildare som undervisar i litteraturstudier och/eller i litteraturdidaktik i lärarutbildningsämnena engelska är litteraturforskare, dvs. de är disputerade inom ämnet engelska med litteraturvetenskaplig inriktning och de har sin huvudsakliga forskning inom det litteraturvetenskapliga området (Dodou & Gray, kommande). Även om flera av dessa också har en bakgrund inom skolundervisning är få forskningsverksamma inom det litteraturdidaktiska fältet och somliga anger att de saknar kunskap om litteraturdidaktisk teori och praktik. Man vittnar om att litteraturundervisningen inom ramen för lärarutbildningarna upplevs som givande men också om att den väcker känslor av frustration och otillräcklighet (Dodou & Gray, kommande).  Med avstamp i denna forskning vill vi bidra med ytterligare kunskap om relationen mellan å ena sidan lärarutbildarnas känslor å andra sidan hur de förbereder blivande lärare för den kommande litteraturundervisningen i skolämnet engelska. Specifikt identifierar vi vilka känslor som kopplas till litteraturundervisningens uppdrag och genomförande samt vilka prioriteringar och hänsynstaganden som lärarutbildarna gör i sin litteraturvetenskapliga och skolorienterade litteraturdidaktiska undervisningspraktik. Vår presentation rapporterar resultat från en studie baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärarutbildare inom ämnet engelska vid svenska lärosäten under innevarande år.  Lärarutbildares attityder – och inte minst deras känslor inför sina arbetsuppgifter och de kompetenser som krävs av dem – är viktiga att förstå. De påverkar litteraturundervisningens vad, hur och varför i lärarutbildningarna och i förlängningen kan de påverka de möjligheter och begränsningar som lärare ser för litteraturundervisning i skolans engelskämne. Referenser:Dodou, Katherina & Gray, David (kommande). Literary scholar, teacher educator? English staff profiles and attitudes to teacher education. Nordic Journal of English Studies 
  •  
21.
  • Gustavsson, Maria Helming (author)
  • Läsengagemang vid fiktionsläsning : några svensklärares erfarenheter
  • 2021
  • Conference paper (peer-reviewed)abstract
    • Denna studie syftar till att ge en inblick i hur några lärare inom ramen för svenskundervisning i årskurserna 7-9 förhåller sig till läsengagemang vid fiktionsläsning. Studien, som är en del av ett större avhandlingsprojekt, fokuserar några svensklärares egen upplevelse och reception av fiktion och hur de själva närmar sig och möter litterärt innehåll. Centralt är också att belysa huruvida lärarna anser att läsengagemang är betydelsefullt vid fiktionsläsning, i form av att bli uppslukade och attached vid läsning (Felski, 2020), liksom vad som kan påverka deras engagemang vid fiktionsläsning.  Få studier har gjorts i Sverige som berör läsengagemang inom ramen för svenskundervisning i årskurserna 7-9. Ämnet är dock ytterst relevant. Läskompetens bland barn och ungdomar i Sverige tenderar att minska och studier visar att intresset för läsning har minskat betydligt bland unga sedan början av 2000-talet (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, 2021; Nordlund, 2020; Statens Medieråd, 2019; Vinterek et al. 2020). Två av tre 15-åriga pojkar och nästan 50 % av alla flickor i samma ålder uppgav i PISA-studien 2018 (OECD, 2019) att de bara läser om de måste. För att visa hur svensklärare i årskurserna 7-9 själva förhåller sig till läsengagemang vid fiktionsläsning genomförs denna kvalitativa undersökning utifrån semistrukturerade intervjuer med svensklärare på tre skolor. Både individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer genomförs och analyseras tematiskt (Braun & Clarke, 2006) i syfte att komma nära såväl enskilda lärares uppfattningar som tankar som framträder i ett svensklärarkollegium.  Aktuell studie förväntas bidra med några svensklärares förståelse av läsengagemang vid fiktionsläsning. I studiens preliminära resultat lyfter lärarna fram vikten av att ett möte sker mellan text och läsare för att ett läsengagemang ska uppstå liksom vikten av att hitta rätt litteratur. ReferenserBraun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3, 77-101. https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa  Felski, R. (2020). Hooked: Art an attachment. The University of Chicago. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA. (2021). Generation Ekvation: en rapport om barn och ungas attityder till skola, skolämnen och lärande. Mars 2021. https://www.iva.se/projekt/framtidens-kunskapssamhalle/generation-ekvation/ [2021-08-19]  Nordlund, A. (2020). Läsningens tillstånd bland barn och unga. In Nordlund, A. & Svedjedal, J., Läsandets årsringar: rapport och reflektioner om läsningens aktuella tillstånd i Sverige, ss. 43-80, Svenska förläggareföreningen Ek.för. https://www.forlaggare.se/sites/default/files/lasandets_arsringar_0.pdf [2021-08-19] OECD. (2019). PISA 2018 results (Volume II): Where all students can succeed. OECD Publishing. https://www.oecd.org/publications/pisa-2018-results-volume-ii-b5fd1b8f-en.htm [2021-08-19] Statens medieråd. (2019). Ungar & medier 2019. Stockholm. https://www.statensmedierad.se/rapporter-och-analyser/material-rapporter-och-analyser/ungar--medier-2019 [2021-08-19] Vinterek, M., Winberg, M., Tegmark, M., Alatalo, T. & Liberg, C. (2020). The Decrease of School Related Reading in Swedish Compulsory School: Trends Between 2007 and 2017. Scandinavian Journal of Educational Research, pp. 1-15. https://doi.org/10.1080/00313831.2020.1833247  
  •  
22.
  • Gustavsson, Maria Helming (author)
  • Läsengagemang vid fiktionsläsning : några svensklärares erfarenheter
  • 2021
  • In: NNMF82021. ; , s. 123-123
  • Conference paper (peer-reviewed)abstract
    • Denna studie syftar till att ge en inblick i hur några lärare inom ramen för svenskundervisning i årskurserna 7-9 förhåller sig till läsengagemang vid fiktionsläsning. Studien, som är en del av ett större avhandlingsprojekt, fokuserar några svensklärares egna upplevelser och reception av fiktion och hur de själva närmar sig och möter litterärt innehåll. Centralt är också att belysa huruvida lärarna anser att läsengagemang är betydelsefullt vid fiktionsläsning, i form av att bli uppslukade och attached vid läsning (Felski, 2020), liksom vad som kan påverka deras engagemang vid fiktionsläsning.Få studier har gjorts i Sverige som berör läsengagemang inom ramen för svenskundervisning i årskurserna 7-9. Ämnet är dock ytterst relevant. Läskompetens bland barn och ungdomar i Sverige tenderar att minska och studier visar att intresset för läsning har minskat betydligt bland unga sedan början av 2000-talet (Vinterek et al. 2020). Två av tre 15-åriga pojkar och nästan 50 % av alla flickor i samma ålder uppgav i PISA-studien 2018 (OECD, 2019) att de bara läser om de måste. För att visa hur svensklärare i årskurserna 7-9 själva förhåller sig till läsengagemang vid fiktionsläsning genomförs denna kvalitativa undersökning utifrån semistrukturerade intervjuer med svensklärare på två skolor. Både individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer genomförs och analyseras tematiskt i syfte att komma nära såväl enskilda lärares uppfattningar som tankar som framträder i ett svensklärarkollegium.Aktuell studie förväntas bidra med några svensklärares förståelse av läsengagemang vid fiktionsläsning. I studiens preliminära resultat lyfter lärarna fram vikten av att ett möte sker mellan text och läsare för att ett läsengagemang ska uppstå liksom vikten av att hitta rätt litteratur.KällförteckningFelski, R. (2020). Hooked: Art an attachment. The University of Chicago.OECD. (2019). PISA 2018 results (Volume II): Where all students can succeed. OECD Publishing. https://www.oecd.org/publications/pisa-2018-results-volume-ii-b5fd1b8f-en.htm [2021-08-19]Vinterek, M., Winberg, M., Tegmark, M., Alatalo, T. & Liberg, C. (2020). The Decrease of School Related Reading in Swedish Compulsory School: Trends Between 2007 and 2017. Scandinavian Journal of Educational Research, pp. 1-15. https://doi.org/10.1080/00313831.2020.1833247 
  •  
23.
  •  
24.
  • Helming Gustavsson, Maria, 1970- (author)
  • Läsengagemang vid fiktionsläsning: några svensklärares erfarenheter
  • 2021
  • Conference paper (peer-reviewed)abstract
    • Läsengagemang vid fiktionsläsning: några svensklärares erfarenheterDenna studie syftar till att ge en inblick i hur några lärare inom ramen för svenskundervisning i årskurserna 7-9 förhåller sig till läsengagemang vid fiktionsläsning. Studien, som är en del av ett större avhandlingsprojekt, fokuserar några svensklärares egen upplevelse och reception av fiktion och hur de själva närmar sig och möter litterärt innehåll. Centralt är också att belysa huruvida lärarna anser att läsengagemang är betydelsefullt vid fiktionsläsning, i form av att bli uppslukade och attached vid läsning (Felski, 2020), liksom vad som kan påverka deras engagemang vid fiktionsläsning.Få studier har gjorts i Sverige som berör läsengagemang inom ramen för svenskundervisning i årskurserna 7-9. Ämnet är dock ytterst relevant. Läskompetens bland barn och ungdomar i Sverige tenderar att minska och studier visar att intresset för läsning har minskat betydligt bland unga sedan början av 2000-talet (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, 2021; Nordlund, 2020; Statens Medieråd, 2019; Vinterek et al. 2020). Två av tre 15-åriga pojkar och nästan 50 % av alla flickor i samma ålder uppgav i PISA-studien 2018 (OECD, 2019) att de bara läser om de måste. För att visa hur svensklärare i årskurserna 7-9 själva förhåller sig till läsengagemang vid fiktionsläsning genomförs denna kvalitativa undersökning utifrån semistrukturerade intervjuer med svensklärare på tre skolor. Både individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer genomförs och analyseras tematiskt (Braun & Clarke, 2006) i syfte att komma nära såväl enskilda lärares uppfattningar som tankar som framträder i ett svensklärarkollegium.Aktuell studie förväntas bidra med några svensklärares förståelse av läsengagemang vid fiktionsläsning. I studiens preliminära resultat lyfter lärarna fram vikten av att ett möte sker mellan text och läsare för att ett läsengagemang ska uppstå liksom vikten av att hitta rätt litteratur.
  •  
25.
  • Kindenberg, Björn, 1972-, et al. (author)
  • Interpretative reading of fiction : A joint teacher-researcher study
  • 2021
  • Conference paper (other academic/artistic)abstract
    • Interpretive reading of fiction is the main theme of Message between the lines, aresearch and development project currently in its third year. This projectinvolves Swedish, Swedish as a second language and mother tongueinstruction teachers at different school levels. The aim of the project is toexplore how students interpretive reading of fiction can bestrengthened. Interpreting texts is a foregrounded learning objective in theSwedish curriculum. However, cross-nationally comparativestudies (Johansson, 2015) have recurrently found shortcomings in students'interpretive literary analyses. With a theoretical framework informed byLanger (2011), and with a design-based approach (Cobb et al., 2003), theproject investigates essential components in interpretive reading and theinstruction thereof. Our investigation is focused on the pedagogical potentialof combining modality transformations (e.g., reinterpreting picture-based storiesin writing) and author experience, that is, when students themselves produceinterpretable texts in the form of stories, poems, comics, etc. Preliminaryresults suggest that students’ interpretive reading practices benefit from thedesign investigated. For example, students’ ability to see fictionalinterpretations not as singular “messages” but rather as pluralistic seems tobe strengthened. Further, it seems that when students themselves take onan authorship role that mandates them to produce multi-layered, multiinterpretable, and multi-modal texts, their awareness of interpretivepossibilities increases. Cobb, P., Confrey, J., DiSessa, A., Lehrer, R. &Schauble, L. (2003). Design experiments in educational research. EducationalResearcher, 32(1). Johansson, M. (2015). Läsa, förstå, analysera: En komparativ studieom svenska och franska gymnasieelevers reception av en narrativ text. LinköpingUniversity Electronic Press. Langer, J. A. (2011). Envisioning knowledge: Buildingliteracy in the academic disciplines. New York: Teachers College Press. 
  •  
26.
  • Lyngfelt, Anna, 1965, et al. (author)
  • Att väcka en känsla och utveckla en tanke. Arbete med ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling genom bilderböcker
  • 2021
  • In: Konferensen LDN 2021.
  • Conference paper (other academic/artistic)abstract
    • Syftet med presentationen är att synliggöra didaktiska möjligheter vid användning av bilderböcker, för att diskutera innebörden och betydelsen av ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar utveckling. Det didaktiska arbete som vi föreslår menar vi har betydelse för hur känslor som rör klimatförändringar kan utnyttjas som kreativ drivkraft genom att tankar om vad som går att påverka väcks och utvecklas. Forskningsfrågorna är följande: Hur manifesteras vårt sätt att tänka och uppfatta tillvaron genom bilderböckers form och innehåll, och hur kan dessa uppfattningar användas didaktiskt för att främja hållbarhetsarbete? Teoretiskt är Martha Nussbaums Upheavals of Thought. The Intelligence of Emotions (2001) betydelsefull. Bilderböcker förutsätts kunna beröra känslomässigt, och dessa känslor förväntas kunna utvecklas till kognitiva insikter. Didaktiskt prövas lekforskningens as is och as if (Pramling et al, 2019) som didaktiskt grepp för att problematisera dels hur något ”är”/uppfattas när böcker tolkas, dels hur något ”skulle kunna vara” när tankar om detta som ”är” diskuteras. För att utveckla tankar om bilderböckernas potentialer utifrån lekforskningens as is och as if används narratologiska analysverktyg med inriktning på berättelsens röst (Genette, 1993; Nikolajeva, 2000): Vem, vad eller vilka talar och har tolkningsföreträde i berättelsen? Hur framträder bokens berättare? Har berättelsen en tydlig adressat, och går det att tala om en vittnesfunktion i berättelsen? (Varför, i så fall)? I presentationen koncentrerar vi oss på följande två verk: Naturen, av Emma Adbåge (2019), och Mitt bottenliv (2020), av Linda Bondestam. Genom att först visa hur text och bilder i dessa båda verk förhåller sig till narratologins röst, genom analyser av de båda berättelserna, utvecklas tankegångar om deras litteraturdidaktiska potentialer ur ett hållbarhetsperspektiv. Det sistnämnda sker genom didaktiska resonemang då röst förbinds med lekforskningens as is och as if. Lärandet inriktas då på olika sätt att tänka om en företeelse, och på denna företeelse som del av ett större sammanhang.
  •  
27.
  • Lyngfelt, Anna, 1965 (author)
  • En litteraturdidaktisk diskussion om läsning och mångfaldhetsarbete i grundskolans mellanår
  • 2021
  • In: Konferensen NNMF 2021.
  • Conference paper (other academic/artistic)abstract
    • Enligt grundskolans värdegrund ska alla elever ges möjlighet att ”finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet” (Skolverket, 2011). Om detta är möjligt genom läsning av Katarina Taikons Katitzi (1969/2015) diskuteras i denna presentation. Som utgångspunkt används en undersökning med över 400 läsare på mellanstadiet. Dessa ingår i 2021 års upplaga av projektet Alla läser i en medelstor kommun där Olle Nordberg och Torsten Pettersson sedan 2019 samlat in ett omfattande material rörande läsning, tolkning av skönlitteratur och läsvanor. Utifrån elevenkäter och fokusgruppsintervjuer redovisas svar på följande forskningsfrågor: a) Om elever förbinder Katitzis livssituation med sin egen eller andras livssituation, hur yttrar sig detta i enkätsvaren? och (b) Är det rimligt, med utgångspunkt i enkätsvaren, att tänka sig att elever får en fördjupad förståelse av frågor som rör etnicitet och mångfald i samhället genom läsning av Katitzi, eller vad behöver didaktiskt klassrumsarbete inriktas på för att elevernas tolkningsarbete ska kunna utvecklas till en komplex förståelse och ett engagemang i samhällsfrågor? I samband med att svar på dessa frågor diskuteras används forskning av bl a Felski (2020), Widhe (2021) och Lyngfelt (2018). Referenser Felski, R. (2020). Hooked. Art and Attachment. Chicago: The University of Chicago Press. Lyngfelt, A. & Nissen, A. (2018). ”Skönlitteraturbaserad etikundervisning och fiktionalitet”, Utbildning & Demokrati 2018, vol 27, nr 3, s. 119-137. Taikon, K. (1969/2015). Katitzi. Stockholm: Natur och kultur. Widhe, O. (2021). The Politics of Autobiography in Katariina Taikon’s Katitzi. Children’s Literature, vol 49, s. 59-63.
  •  
28.
  • Malmqvist, Jenny, et al. (author)
  • ”Läsa, skriva, känna – fanfiction som pedagogisk resurs”
  • 2021
  • Conference paper (peer-reviewed)abstract
    • Den här presentationen utforskar den affektiva funktion som fanfiction kan ha för läsare eller skribenter och huruvida denna kan överföras till litteraturdidaktiken. Forskningen kring fanfiction som pedagogisk resurs är aktuell – vi kan exempelvis peka på två specialnummer av tidskriften Transformative Works and Cultures: ”Fan Studies Methodologies” (2020) och ”Fan Studies Pedagogies” (2021).  Genom en enkätstudie med ett sjuttiotal svarande gymnasieelever (utförd maj 2021) undersöker vi i vilken mån elever ägnar sig åt att läsa och skriva fanfiction på fritiden. Vår ingång var att detta viktiga spår i många ungdomars liv kanske inte hade plockats upp av deras lärare – en outnyttjad känslomässig potential för att skapa mening i arbete med skönlitteratur. Enkäten visar att läsning av fanfiction på fritiden är en återkommande aktivitet för cirka 40% av de tillfrågade eleverna, etablerad redan under låg-, mellan- och högstadietiden. Läsning av fanfiction kan ge andra perspektiv på berättelsen och hjälpa elever att utveckla sitt skönlitterära skrivande, när de utifrån en given berättelse till exempel kan fördjupa porträttet av en karaktär på andra sätt än i en gängse skoluppgift. Både läsandet och skrivandet är en kreativ och lustdriven praktik som förklaras med att man vill stanna kvar i världen för att lära känna karaktärerna bättre och utforska deras inbördes relationer. På frågan om fanfiction skulle kunna användas i skolan svarade ungefär en fjärdedel att det skulle kunna locka till läsning, skrivande och ge bättre förståelse av originaltexten. Mot bakgrund av detta vill vi utröna om läsande elevers känslor kan betraktas som en motivationshöjande faktor som möjliggör kritiskt tänkande och engagerad analys.  En handfull elever har också samtyckt till att delta i fokusgruppintervjuer som är planerade till juni 2021, och kommer att genomföras utifrån en intervjuguide som fokuserar på känslor i förhållande till läsande och skrivande av fanfiction.  
  •  
29.
  • Paul, Enni, et al. (author)
  • Från en till flera tolkningar : Symposium om tolkning av skönlitterär text
  • 2021
  • Conference paper (other academic/artistic)abstract
    • Bakgrund och syfteAtt utveckla en förmåga till tolkning av skönlitterär text hör till ett av svenskämnenasgrundläggande uppdrag. STLS-projektet Budskap bortom raderna är ett forskar- och lärardrivetundervisnings-utvecklande projekt som syftar till att undersöka hur denna förmåga kan utvecklas.Projektet utgår från litteraturdidaktisk teori (Langer, 2011) i kombination med en designbaseradforskningsansats (Cobb et al., 2003). Under de två år projektet pågått har en designprincip, enprincip för utformning av undervisning, mejslats fram, med stöd i Langers (2011) teorier omlitterära föreställningsvärldar och läsarpositioner.Designprincipen kan beskrivas som att undervisning som syftar till att främja förmågan till tolkningav skönlitterär text bör utformas så att eleverna själva får författa text som kan tolkas, tolka andrastexter samt konfronteras med andras tolkning av den egna texten. En ytterligare designprincip, somprövas i projektets nu pågående fas, är att den tolkande läsningen ytterligare kan fördjupas då elevermöter - och författar - texter i olika uttrycksformer, såsom poesi, bild, låttexter, dramatiseringaretc.Symposiets presentationer utgår från fyra delprojekt som ingår i Budskap bortom raderna och där denovan beskrivna designprincipen utformas i olika skolår. I presentationerna av dessa delprojektbeskrivs hur designprincipen omsatts i undervisningspraktik och vilka förändringar i eleverstolkande läsning som då kan utläsas.• Presentation 1: Sagor och fablerElever på lågstadiet har med utgångspunkt i sagor och fabler arbetat med att göra egnaberättelser i text och bild för att gestalta budskap.• Presentation 2: Serier, bilder och vad som händer i mellanrummenElever på mellan- och högstadiet har i detta delprojekt arbetat med poesi, serieberättelseroch illustrationer av berättande text för att skapa tolkningsbar text.• Presentation 3: Dramatisering av DostojevskijGymnasieelever har arbetat med Dostojevskijs novell “En löjlig människas dröm” och ikreativa uttrycksformer, som film och drama, gestaltat textens möjliga idéer.• Presentation 4: Tolkning av låttexterElever i vuxenutbildning har arbetat med tolkning av kända låttexter och skapande avegna låttexter.MaterialEmpiriskt material i form av elevintervjuer, inspelade samtal, lärarreflektioner ochelevtexter har samlats in under en serie iterativa undervisningsinterventioner under flera 72läsår. Materialet har analyserats med utgångspunkt i Langers (2011) teorier om litteräraföreställningsvärldar och läsarpositioner.Resultat och diskussionPreliminära resultat från det pågående projektet pekar på att ett samspel mellan a) elevers egenproduktion av tolkningsbara texter; b) att möta andra elevers tolkningar i samtal; samt c) lärarensstöttning och modellering av tillämpning av begrepp för litterär analys tillsammans bidrar till attfrämja elevers uppfattningar av skönlitterära texters tolkningsmöjligheter som pluralistiska ochkompletterande snarare än som singulära ”budskap”.Under presentationen ges tillfälle att diskutera resultat och slutsatser från de olika delprojektensamt från projektet i sin helhet.
  •  
30.
  • Svensson, Anette, 1972-, et al. (author)
  • Alfons Åberg : Att upptäcka språk och känslor genom kreativt skapande
  • 2021
  • Conference paper (peer-reviewed)abstract
    • I dagens medietäta landskap omges barn av berättelser i olika former, berättelser som också används i skolan för att främja deras skriv- och läskunnighet, vilket betonas i styrdokumenten för ämnet svenska i grundskolans tidigare år. Det framkommer också att undervisningen ska ”syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra” och att de även ska ”stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer” (Skolverket, 2018). Den undervisningsdesign som ligger till grund för och tillämpas i studien tar fasta på att eleverna möter en berättelse i olika former och medier och att de sedan använder olika estetiska uttryck för att (om-) skapa, och därigenom visa sin förståelse för, berättelsen, det vill säga, deras narrativ kompetens.  Förståelse för berättelser och berättelsevärldar bland elever i lågstadiets årskurs ett utgör huvudfokus för den föreliggande studien som sätter kreativt lärande i centrum. Syftet med studien är att undersöka lärares och elevers upplevelser och erfarenheter av att arbeta med en undervisningsdesign som sätter fokus på berättelsen, Alfons Åberg, och att arbeta med olika uttrycksformer för att bidra med kunskap om hur undervisning med berättelsen i centrum kan bidra till att utveckla elevers olika narrativa kompetenser.   I studien tillämpas en undervisningsdesign linje med designbaserad forskning, design-based research (DBR), med syfte att överbrygga klyftan mellan forskning och skolans praktik, samt till att utveckla praktiken (Anderson & Shattuck, 2012). Undervisningsdesignen som tillämpas i studien är skapad i samarbete mellan forskare och lärare med mål att ge eleverna möjlighet att sätta berättelsen och sin förståelse för den i centrum genom att arbeta med kollaborativa och kreativa lärandeprocesser.  Det empiriska materialet består dels av elevproducerat material i form av illustrerade dikter, akvarellmålningar, en dans och fortsättningsberättelser, dels av kvalitativa semistrukturerade gruppintervjuer med såväl elever som lärare.  Referenser Anderson, T., & Shattuck, J. (2012). Design-Based Research: A Decade of Progress in Education Research? Educational Researcher 41(1), 16-25.   Skolverket. (2018). Kursplan för svenska i grundskolan. Skolverket.
  •  
31.
  • Svensson, Anette, 1972- (author)
  • Att skriva utanför ramarna : Bamse och transmedialt berättande
  • 2021
  • Conference paper (peer-reviewed)abstract
    • Inför läslovet 2018 publicerade Pressbyrån, i samarbete med Egmont och Bamseförlaget, ett specialnummer av Bamse: Nina i knipa. Numret, som vänder sig till unga läsare i åldern 8-10 år, består av serien ”Nina i knipa” (2006), en omarbetning av serien i novellform av författaren John Ajvide Lindqvist och ett erbjudande till den unga läsaren att efter Ajvide Lindqvists exempel skriva en egen novell baserad på serien ”Bamse och den stora höststormen” från 1973. På detta sätt uppmuntrar specialnumret läsarna till att om-/återskapa en berättelse i serieformat till en berättelse i novellformat och att i om-/återskapandeprocessen vidga den ursprungliga berättelsen i enlighet med Jenkins (2007) begrepp transmedia storytelling – transmedialt berättande.  Tidigare studier visar att transmedialt berättande kan ha positiv och utvecklande effekt inte bara för elevers läsförståelse och skrivförmåga utan även för deras narrativa kompetens (t.ex. Svensson & Haglind, 2021). Den transmediala processen lägger fokus på medskapande och på rollen som prosument, det vill säga på samma gång producent och konsument, av berättelsen. Mot denna bakgrund vill vi undersöka hur transmedialt berättande används i detta specialnummer för att utveckla barns och ungas berättelseförståelse och deras berättarförmåga. Syfte med studien är således att undersöka på vilket sätt Bamse: Nina i knipa använder transmedialt berättande för att uppmuntra unga läsare till att utveckla sin narrativa kompetens genom att om-/återskapa en berättelse från ett medium till ett annat. Frågeställningar: På vilket sätt möjliggör numret utveckling av berättelseförståelse och berättarförmåga? På vilket sätt uppmuntrar numret till utveckling av skriv- och läsförmågor genom transmedialt berättande? Vilken funktion får numret uppmuntran till att vara i eller nära berättelsevärlden?Studiens material, Bamse: Nina i knipa, granskas genom närläsning. I analysen beaktas såväl specialnumrets format som de skrivinstruktioner som används för att uppmuntra den unga läsaren/skribenten till att skriva utanför ramarna. Referenser Jenkins, H. (2007, 21 mars). Transmedia Storytelling 101 [Blogginlägg]. http://henryjenkins.org/blog/2007/03/transmedia_storytelling_101.html. Svensson, A., & Haglind, T. (2021). “From the Lightest Light to the Darkest Dark”: Re-Presenting Ronia, the Robber’s Daughter in the Third-Grade Classroom, Educare, Forthcoming.  
  •  
32.
  • Svensson, Anette, 1972-, et al. (author)
  • Berättelsen i centrum : Motivation för lärande, läsande och skrivande
  • 2021
  • Conference paper (other academic/artistic)abstract
    • Presentationen rapporterar från ett avslutat treårigt forskningsprojekt där en undervisningsdesign, som har haft fokus på att sätta berättelsen i centrum och att vandra genom uttrycksformer, iscensatts för att träna elevers receptiva och produktiva färdigheter inom svenskämnet i grundskolans årskurs 1-3. Ett mål med designen, som är skapad i samarbete mellan forskare och lärare, är att knyta samman forskning och praktik.  Förståelse för berättelser och berättelsevärldar bland elever i lågstadiets åk 1-3 utgör huvudfokus för den undervisningsdesign som tillämpats i projektet. Det är av betydelse att modersmålsundervisningen/litteraturundervisningen lägger fokus på att stötta, engagera och motivera eleverna genom att använda berättande texter på ett gränsöverskridande sätt. Ett sådant arbetssätt är att låta eleverna inte bara läsa, utan också se och lyssna på, och slutligen återberätta och skapa nya berättelser i ett nytt medieformat och/eller genre. På detta sätt bidrar undervisningsdesignen till att eleverna intar rollen som prosument (Toffler 1980).Med fokus på såväl lärarnas som elevernas upplevelser och erfarenheter av att genomföra en undervisningsdesign som sätter fokus på berättelsen är syftet med presentationen att bidra med kunskap om hur arbetet med kreativt och kontrastivt lärande kan användas för att utveckla elevers intresse för och kunskap om berättande text, samt kan skapa motivation för lärande, läsande och skrivande. På så vis tas fasta på att ”undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra” (Skolverket, 2018).Några av de frågor som ligger till grund för presentationen är:Vilka erfarenheter gör lärarna av att arbeta med undervisningsdesignen? o  Vilka är de didaktiska möjligheterna och utmaningarna?Vilka upplevelser har eleverna av att arbeta med undervisningsdesignen? o  Vad upplever de att de har lärt sig?Det empiriska materialet består av kvalitativa semistrukturerade gruppintervjuer med elever och lärare genomförda efter de tre olika cyklerna av undervisningsdesignens genomförande.ReferenserSkolverket (2018). Kursplan för svenska i grundskolan. Skolverket. Toffler, A. (1980). The Third Wave. New York: Bantham.
  •  
33.
  • Svensson, Anette, 1972- (author)
  • Kontrastivt lärande : Fördjupad och vidgad förståelse för berättelser
  • 2021
  • In: NNMF82021. ; , s. 214-214
  • Conference paper (peer-reviewed)abstract
    • Dagens medietäta samhälle erbjuder berättelser i olika versioner och i olika medier (jfr Statens medieråd, 2019a; 2019b) vilket innebär att barn kommer i kontakt med en berättelse på många olika sätt. Därför utgör förståelse för berättelser och berättelsevärldar bland elever i lågstadiets årskurs ett till tre huvudfokus för det föreliggande projektet. I projektet tillämpas en undervisningsdesign som sätter berättelsen och dess olika mediala uttrycksformer samt elevers receptiva och produktiva färdigheter i centrum. Dessa färdigheter betonas i styrdokumenten för ämnet svenska i grundskolans tidigare år där det framkommer att undervisningen ska ”syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra” (Skolverket, 2018). Med utgångspunkt i både berättelsen och i svenskämnet med fokus på att läsa och förstå berättelser ärsyftet med studien att undersöka hur en undervisningsdesign som sätter kreativt och kontrastivt lärande i centrum kan generera språkutveckling samt en fördjupad och vidgad förståelse för berättelsen.Den undervisningsdesign som tillämpas i projektet har iscensatts och justerats i tre omgångar och resultatet av projektet visar att eleverna utvecklar sin identitet genom att arbeta med kontraster som synliggör hur livet består av ljus och mörker och att båda är nödvändiga; om man vill ha ljus i sitt liv behöver man också ha mörker, som en elev berättar (Svensson & Haglind, 2021). Arbetet med kontraster synliggör också elevernas förståelse för sin egen lärandeprocess. Eftersom det visat sig under iscensättningarna att elevernas identitetsskapande, deras lärandeprocesser och även deras förståelse för den egna lärandeprocessen blir synliggjorda genom att arbeta med kontraster har det kontrastiva lärandeperspektivet utvecklats och förstärkts inför projektets tredje och sista iscensättning. Detta kontrastiva lärandeperspektiv är en av förtjänsterna med projektet enligt de medverkande lärarna. I presentationen redogörs för analyser och lärdomar från hela det treåriga projektet med fokus på de resultat som har framkommit. Det empiriska materialet består av kvalitativa semistrukturerade gruppintervjuer med elever och lärare, samt av elevproducerat material i form av illustrerade dikter, akvarellmålningar, bilder, teater och dans.
  •  
34.
  •  
35.
  • Asklund, Helen, 1975-, et al. (author)
  • Fiktionsläsning för social förståelse och breddade perspektiv : Utveckling av ett undervisningskoncept
  • 2020
  • Conference paper (other academic/artistic)abstract
    • Universitetsutbildningar som leder till arbete inom relationsbaserade yrken behöver förbereda studenterna för de etiska dilemman och möten med människor i svåra situationer som de i yrkeslivet kan ställas inför. Vi behöver därför fråga oss hur studenterna i undervisningen bäst kan ges förutsättningar för att utvecklas som kritiskt tänkande och socialt ansvarstagande individer. Vid flera svenska lärosäten används idag exempelvis skönlitteratur som pedagogiskt material i läkar- och socionomutbildningar för att ge träning i kritisk reflektion, perspektivtagande och empatisk förmåga. Några av de användningsområden som i detta sammanhang har lyfts fram är att fiktionen kan illustrera och applicera teorier, bidra till att se andras villkor samt utveckla personliga egenskaper och förmågor (Ottelid 2015). Fiktionens potential att gestalta livsfrågor ur olika perspektiv (se exempelvis Pettersson 2009; Brewer & Hogarth 2015) är ytterligare en aspekt av fiktionaliteten som bidrar till att skönlitterär läsning har en funktion att fylla i undervisningssammanhang. Den pedagogiska potentialen förstärks ytterligare av att denna träning i föreställningsförmåga utgör en viktig förutsättning för empati, ett inom relationsbaserade yrken betydelsefullt förhållningssätt (Bernhardsson, Nilsson & Palm 2015). Syftet med vår pågående pilotstudie är tudelat, med lärare och studenter på det rehabiliteringsvetenskapliga programmet vid Mittuniversitetet som målgrupp. För det första arbetar vi för att öka kompetensen hos lärarkollegiet om hur de kan arbeta med skönlitteratur som ett pedagogiskt redskap. För det andra utarbetar vi en modell för att använda skönlitterära texter i undervisningen som ett medel för att utveckla ovan beskrivna förmågor och därmed bidra till att studenterna upparbetar ett kritiskt helhetstänkande och en djupare social förståelse (Rosenblatt 1995). Genom att projektet fokuserar på både utveckling av kursinnehåll och undervisningsmetoder samt på utveckling av den pedagogiska diskussionen i lärarkollegiet menar vi att det bidrar till ett hållbart lärande. Genomförandet inleds med att lärarna gemensamt läser ett urval skönlitterära texter. Därefter följer en reflekterande diskussion ledd av projektledaren om hur lärarna upplevde den lästa boken och tänker sig att den didaktiskt ska användas i undervisningen. Diskussionsanteckningar utgör insamlad data. Efter läsningen av varje bok reflekterar varje lärare skriftligt över boken och dess pedagogiska potential, innan den eventuellt förs in som kurslitteratur. De erfarenheter som slutligen ges från den pedagogiska tillämpningen av skönlitteraturen samlas in i form av en öppen enkät till studenterna och som anteckningar från ansvarig lärare. 86 Då studien pågår finns ännu inga färdiga resultat, men avsikten är att sammanställa och analysera insamlat data för publicering i en högskolepedagogisk tidskrift.
  •  
36.
  •  
37.
  • Brännmark, Theres, 1975- (author)
  • Identitet i norrbottniska elevers språkbiografier
  • 2020
  • In: ASLA-Symposiet 2020: Abstraktsamling [The ASLA Symposium 2020: Book of Abstracts]. ; , s. 16-17
  • Conference paper (peer-reviewed)abstract
    • Som lokal kontext är Norrbotten flerspråkigt med svenska som officiellt språk, genom migrationsspråk och de historiskt och geografiskt knutna och politiskt erkända minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska. Den här presentationen lyfter fram resultatet av en studie där elevers språkbiografier används för att belysa individuella perspektiv på språk i det dagliga livet, erfarenheter, attityder och konstruktion av språkidentitet (Busch 2015). Studiens syfte är att undersöka norrbottniska grundskoleelevers språkbiografier för att få kontextförankrad kunskap om individuella erfarenheter av språk i och utanför skolan och generera narrativ om språklig identitet.      Betydelsen av språk som resurs för att konstruera och uttrycka identitet betonats av många forskare (exv. Kramsch 2009; Ridanpää 2018). Tidigare forskning visar också hur individer använder olika språkliga resurser när de navigerar i olika kontexter (García 2009), oavsett språk som talas i hemmet (Wedin 2016). Teoretiskt ansluter studien sig till det sociolingvistiska paradigm som frångår synen på språk som autonoma, separerbara enheter och istället antar ett holistiskt perspektiv på språkförmåga (Garcia 2009), där språkrepertoarer är ett unikt resultat i en persons språkbiografi (Blomaert & Backus 2013).      Analysen av språkbiografierna (Busch 2018) kretsar inte bara kring hur eleverna subjektivt beskriver språklig erfarenhet utan fokus riktas mot hur de uppfattar gränser mellan språk, positionerar sig själva och upplever behov av att positionera sig i relation till kontext.      Preliminära iakttagelser visar att eleverna lever i en vardag där språklig mångfald är ett naturligt inslag, där de själva använder språk med olika syften och i relation till olika kontexter och därigenom positionerar identitet. Resultatet visar också på en diskrepans mellan språk i skolan och språk utanför skolan. Utifrån resultaten diskuteras hur skolan kan bli en arena för- och skapa positiva konnotationer till språklig identitetsinvestering.  Referenser:Blomaert, J & Backus, AD (2013). Superdiverse repertoires and the individual. I: de Saint Georges, I & Weber, JJ (red.). Multilingualism and Multimodality: Current Challenges for Educational Studies 11-32. Rotterdam: Sense PublishersBusch, B (2015). Expanding the Notion of the Linguistic Repertoire: On the Concept of Spracherleben—The Lived Experience of Language. Applied Linguistics 38 (3): s. 340–358Busch, B (2018). The language portrait in multilingualism research: Theoretical an methodological considerations. Working Papers in Urban Lanugage Literacies, Paper 236.García, O. (2009). Bilingual education in the 21st century: A global perspective. Malden, MA:Blacwell/Wiley
Kramsch, C (2009). The Multilingual Subject. Oxford: Oxford University Press.Ridanpää, J. (2018) Why save a minority language? Meänkieli and rationales of language revitalization. Fennia 196(2) 187–203
Wedin, Åsa (2016). Flerspråkighet och identitetsutveckling. Skolutveckling som policy och praktik. I: Ljung Egeland, B, Olin Scheller, C, Tanner, M & Tengberg, M (red.). Tolfte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, Karlstad 24–25 nov, 2016. Karlstad: Centrum för språk- och litteraturdidaktik vid Karlstads universitet
  •  
38.
  •  
39.
  • Ohlson, Ann, et al. (author)
  • Att mötas i tolkning av text : presentation från ett litteraturdidaktiskt projekt i gymnasieskolans båda svenskämnen
  • 2020
  • Conference paper (peer-reviewed)abstract
    • Att mötas i tolkning av text – presentation från ett litteraturdidaktiskt projekt i gymnasieskolans båda svenskämnen Läsning av skönlitteratur innefattar tolkning, och att utveckla en litterärt tolkande förmåga kan anses vara ett av svenskämnenas grundläggande uppdrag. Även om nationellt jämförande studier har konstaterat tillkortakommanden i elevers tillägnande och tillämpning av litterära begrepp som stöd för analys så har samtidigt vikten av samtal som främjar en tolkande läsupplevelse uppmärksammats. Det är alltså rimligt att anta att en avvägning mellan begreppsbaserad litterär analys och elevers egen reception är centrala komponenter i en framgångsrik litteraturdidaktik. Projektet Budskap bortom raderna, som pågått under två års tid, är ett forskar- och lärargemensamt undervisningsutvecklande projekt baserat i litteraturdidaktisk teori (Langer, 2011) och syftar till att utforska hur en sådan avvägning kan gestalta sig i gymnasieskolans undervisningspraktik. Med designbaserad forskning (Cobb et al., 2003) som metodansats vill vi fånga upp praktikgrundad kunskap och kontextspecifika undervisningserfarenheter. I enlighet med denna utgångspunkt har projektet genomförts i nära samverkan med lärare med avseende på datainsamling (elevintervjuer, inspelade samtal, lärarreflektioner och elevtexter) samt analys där Langers (2011) teorier om litterära föreställningsvärldar varit vägledande. Presentationen fokuserar gymnasieelevers tolkande läsning av skönlitterär text inom de båda svenskämnena. Preliminära resultat från det pågående projektet pekar på att ett elevers möjlighet att se skönlitterära tolkningar som kompletterande och pluralistiska (snarare än som singulära ”budskap”) gynnas av ett samspel mellan a) elevers egen produktion av tolkningsbara texter; b) att möta andra elevers tolkningar i samtal; samt c) lärarens stöttning och modellering av tillämpning av begrepp för litterär analys. Resultaten diskuteras i ljuset av skillnader mellan de olika svenskämnenas elevsammansättning. Litteraturdidaktik, designbaserad forskning, tolkande läsning Referenser Cobb, P., Confrey, J., DiSessa, A., Lehrer, R., & Schauble, L. (2003). Design experiments in educational research. Educational Researcher, 32(1), 9–13. Langer, J. A. (2011). Envisi
  •  
40.
  •  
41.
  •  
42.
  •  
43.
  •  
44.
  •  
45.
  • Göthberg, Martin, PhD, 1959- (author)
  • The development of text understanding related to student agency and aesthetic resistance
  • 2019
  • In: LDN2019: LITTERATURSTUDIERS SAMHÄLLSRELEVANS, Falun, Högskolan Dalarna 2019-11-07 – 08 (LDN = Litteraturdidaktiskt nätverk).
  • Conference paper (peer-reviewed)abstract
    • The development of text understanding related to student agency and aesthetic resistance  Based on an interest in how students and their teachers make relevant cultural resources and how they manage social situations in relation to text understanding while approaching a classic drama, Molière’s The Affected Ladies, this presentation reports an empirical study, Göthberg (2019a). In literature didactics, we need to know more about how drama-text understandings may evolve in situ in educational settings since it is sparsely researched, especially in a Swedish context, although policy documents assign a pertinent role to such texts in and they are frequently used in literature education in secondary school (Göthberg, 2019b).Related to the nature of the activities that the current participants engage in, the study can be read against a growing interest in sensory, material and collective readings (Dahlbäck, 2017; Elam & Widhe, 2015; Fatheddine, 2018; Tengberg, 2015, Widhe, 2017). For example, Persson (2015, p. 33) views the sensory and material aspects of reading as ”blind spots” in the field of literature education.In the present study, text understanding is explored from sociocultural and dialogical approaches to meaning making, learning and creativity in a particular context of embodied, explorative and collaborative learning arrangements. In a Swedish upper secondary school, during two semesters, the participants transform drama text into stage text in a theatre production.From an analytical perspective, the students’ choice to engage with this particular literary text, including its staging, can be seen as an act of aesthetic resistance against particular features of contemporary culture. Furthermore, the results indicate substantial student agency with potentials for students to discover their own personal voice and in meaningful ways, creatively, shape the material they are working with. Of special significance are the displays of student agency in informal situations. // Martin Göthberg En kort biografiMartin Göthberg arbetar som gymnasielektor i ett kombinerat uppdrag mellan Mora gymnasium och Högskolan Dalarna. Dessutom är han verksam vid teaterlärarutbildningen, Göteborgs universitet. Med bakgrund som lärare i svenska och teater samt teaterregissör skrev han sin licentiatavhandling 2015, Pimpa texten – en etnografisk studie av meningsskapande i dramatext och disputerade 2019 med Interacting – Coordinating Text Understanding in a Student Theatre Production. ReferenserDahlbäck, K. (2017). Svenskämnets estetiska dimensioner: I klassrum, kursplaner och lärares uppfattningar. Göteborg: Acta universitatis Gothoburgensis.Elam, K., & Widhe, O. (2015). Läslust och litterär förståelse ur ett kroppsligt perspektiv. I M. Tengberg & C. Olin-Scheller (red.), Svensk forskning om läsning och läsundervisning  (ss. 171–182). Lund: Gleerups Utbildning.Fatheddine, D. (2018). Den kroppsliga läsningen: Bildningsperspektiv på litteraturundervisning. Karlstad: Karlstads Universitet.Göthberg, M. (2015). Pimpa Texten. En etnografisk studie av gymnasieelevers meningsskapande i dramatext [Elektronisk resurs], hämtad från https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/41363 Göthberg, M. (2019a). Interacting: coordinating text understanding in a student theatre production. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet. Hämtad från https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/41363Göthberg, M. (2019b). Cultivation of a deceiver – The emergence of a stage character in a student theatre production. Learning, Culture and Social Interaction, (22). https://doi.org/10.1016/j.lcsi.2019.02.005Persson, M. (2015). Att läsa runt omkring texten. I M. Jönsson & A. Öhman (red.), Litteratur och läsning: litteraturdidaktikens nya möjligheter. Lund: Studentlitteratur.Tengberg, M. (2015). Inledning. I M. Tengberg & C. Olin-Scheller (red.), Svensk forskning om läsning och läsundervisning (ss. 9–11). Lund: Gleerups Utbildning.Widhe, O. (2017b). Estetisering och avestetisering. Nedslag i de svenska läroplanernas tal om läslust från 1906 till 2011. I B. Ljung Egeland, C. Olin-Scheller, M. Tanner & M. Tengberg (red.) Tolfte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Textkulturer. Karlstad: Karlstads Universitet.
  •  
46.
  • Kindenberg, Björn, 1972-, et al. (author)
  • Budskap bortom raderna : Design-baserad forskning om undervisning för tolkande läsning
  • 2019
  • Conference paper (peer-reviewed)abstract
    • Tolkande och reflekterande läsning av skönlitteratur är en viktig del av ämnena svenska och svenska som andraspråk, inte minst i fostran av demokratiska medborgare (Svedner, 2012). Detta gör litteraturundervisningen till ett viktigt studieobjekt. Även om det genomförts många klassrumsstudier om litteraturundervisning (t.ex. Hultin, 2006; Bergman, 2007; Langer, 2011), har ganska få involverat lärare i forskningsprocessen. Vår studie utgår ifrån en design-baserad ansats (Cobb et al., 2003), där nio lärare från grundskolans tre stadier tillsammans med forskare planerat och genomfört undervisning i syfte att utveckla elevers tolkande och reflekterade läsning av skönlitterära texters budskap. Texters budskap är ett vanligt, men också omstritt (t.ex. Lundström et al., 2011) begrepp. I studien används begreppet budskap pragmatiskt, som en konkret utgångspunkt för undervisning där begreppet sedan breddas och fördjupas genom en iterativ serie av undervisningsinterventioner. I studien har följande forskningsfrågor formulerats:  Vad innebär det att urskilja budskap i skönlitterära texter? Vad hindrar och möjliggör för elever att urskilja budskap i skönlitterära texter? Hur kan elevers förmåga att urskilja texters budskap fördjupas genom undervisning? Langers (2011) läsarpositioner används som ett teoretiskt och metodologiskt ramverk som väglett analys och undervisningsdesign. Det empiriska materialet består av elevtexter, inspelade elevsamtal, inspelade undervisningsavsnitt, lärares undervisningsmaterial och inspelade samtal mellan lärare och forskare.  Resultatet visar bland annat att specifika undervisningsaktiviteter, exempelvis att försätta elever i situationer av aktivt budskapsskapande fördjupar elevers tolkning av text. Vidare visar resultaten att lärarens stöttning både kan underlätta och hindra elevers tolkning av text. 
  •  
47.
  • Smedberg Bondesson, Anna, 1968- (author)
  • Shared reading, singing and eating - and no sharing at all
  • 2019
  • Conference paper (peer-reviewed)abstract
    • Ovanstående rubrik är namnet på ett pilotprojekt vid Högskolan Kristianstad. Deltagare är utöver undertecknad Erika Hansson, fil dr i psykologi och gymnasielärare.Syftet är att undersöka de känslomässiga effekterna av ett Shared-Reading-projekt i grupper med ungdomar som redan samarbetar på andra sätt i sina gymnasieutbildningar.Avsikten är att i likhet med ett forskningsprojekt vid namn SHARP (Shared Reading After Pain Rehabilitation) kombinera en undersökning av det gemensamma litterära meningsskapandets process och praktik, i samband med en Shared Reading-aktivitet, med olika psykologiska mätningar samt gruppintervjuer.Teoretiskt perspektiv och metodologiska begrepp till processanalysen hämtar vi främst från den litteraturvetenskapliga och litteraturdidaktiska receptionsforskningen såsom Judith Langer och Rita Felski. Men tanken är också att kunna visa på både likheter och skillnader mellan å ena sidan föreställningsbyggande, Envisionment Building, och å andra sidan mentalisering och Mentalizing Based Therapy. I båda fallen handlar det om att stärka förmågan till inlevelse och förståelse för såväl andras som egna känslor och reaktioner. Vi är därför övertygade om att det finns många spännande vetenskapliga broar att bygga mellan litteraturdidaktik och terapi/psykologisk teori. Till skillnad från SHARP vill vi emellertid undersöka och försöka särskilja vad som är Sharing och vad som är Reading. Vi vill helt enkelt jämföra vad det är som skiljer Shared Reading från andra möjliga delade aktiviteter, som vi tänker också rimligen borde kunna ha olika psykologiskt gynnsamma effekter.Enligt Michel Tomasello är det människans förmåga till ”shared attentions” och ”shared intentions” som gör oss till just människor ur ett såväl evolutionärt som utvecklingspsykologiskt perspektiv (Tomasello 2018). Till skillnad från SHARP, som har till syfte att undersöka huruvida Shared Reading påverkar smärtpatienters upplevelse av smärta samt förmåga till mentalisering, vid Region Skåne, kommer vi att förlägga vår studie till två olika gymnasieskolor i Lunds kommun. 
  •  
48.
  • Smedberg Bondesson, Anna (author)
  • Shared reading, singing and eating - and no sharing at all
  • 2019
  • Conference paper (pop. science, debate, etc.)abstract
    • Ovanstående rubrik är namnet på ett pilotprojekt vid Högskolan Kristianstad. Deltagare är utöver undertecknad Erika Hansson, fil dr i psykologi och gymnasielärare. Syftet är att undersöka de känslomässiga effekterna av ett Shared-Reading-projekt i grupper med ungdomar som redan samarbetar på andra sätt i sina gymnasieutbildningar. Avsikten är att i likhet med ett forskningsprojekt vid namn SHARP (Shared Reading After Pain Rehabilitation) kombinera en undersökning av det gemensamma litterära meningsskapandets process och praktik, i samband med en Shared Reading-aktivitet, med olika psykologiska mätningar samt gruppintervjuer. Teoretiskt perspektiv och metodologiska begrepp till processanalysen hämtar vi främst från den litteraturvetenskapliga och litteraturdidaktiska receptionsforskningen såsom Judith Langer och Rita Felski. Men tanken är också att kunna visa på både likheter och skillnader mellan å ena sidan föreställningsbyggande, Envisionment Building, och å andra sidan mentalisering och Mentalizing Based Therapy. I båda fallen handlar det om att stärka förmågan till inlevelse och förståelse för såväl andras som egna känslor och reaktioner. Vi är därför övertygade om att det finns många spännande vetenskapliga broar att bygga mellan litteraturdidaktik och terapi/psykologisk teori.  Till skillnad från SHARP vill vi emellertid undersöka och försöka särskilja vad som är Sharing och vad som är Reading. Vi vill helt enkelt jämföra vad det är som skiljer Shared Reading från andra möjliga delade aktiviteter, som vi tänker också rimligen borde kunna ha olika psykologiskt gynnsamma effekter. Enligt Michel Tomasello är det människans förmåga till ”shared attentions” och ”shared intentions” som gör oss till just människor ur ett såväl evolutionärt som utvecklingspsykologiskt perspektiv (Tomasello 2018). Till skillnad från SHARP, som har till syfte att undersöka huruvida Shared Reading påverkar smärtpatienters upplevelse av smärta samt förmåga till mentalisering, vid Region Skåne, kommer vi att förlägga vår studie till två olika gymnasieskolor i Lunds kommun.
  •  
49.
  • Svensson, Anette, 1972-, et al. (author)
  • Litteraturdidaktiken omkring oss
  • 2019
  • Conference paper (peer-reviewed)abstract
    • Berättelser i olika former, till exempel dikter, romaner, seriemagasin, datorspel, filmer och tvserier finns runt omkring oss och utgör en stor del av barns och ungdomars fritid (Lundström & Svensson, 2017; Statens medieråd, 2017a; Statens medieråd, 2017b). Det är inte ovanligt att barn och ungdomar, men även vuxna, tar del av samma berättelse, eller delar därav, i olika medieformat, till exempel läser boken, ser filmen, läser och skriver fanfiktion och lyssnar på soundtracket. Att skapa nya versioner av berättelser, speciellt i olika medier, är ständigt pågående processer och detta skapande bidrar till ett informellt lärande, men kan även användas i en formell skolkontext för att nå och synliggöra olika lärandeprocesser (Svensson & Haglind, kommande).Mot bakgrund av de berättelser i olika text och medieformat som finns omkring oss vill vi undersöka den litteraturdidaktik som finns eller möjliggörs omkring oss. Presentationens primära fokus är genreöverskridande/transmedialitet och skapandet av nya re-presentationer, det vill säga nya berättelser som bygger på hela eller delar av en (kärn)berättelse och det lärande som detta skapande uppmuntrar eller genererar.Det exempel på berättelser omkring oss som utgör bas för presentationen är tv-programmet Helt lyriskt, som uppmuntrar till en ökad förståelse för berättelser, i det här fallet dikter, beträffande såväl innebörd som komposition, samt det analysarbete som ligger bakom ett omskapande av berättelser och den kunskap detta medför.ReferenserLundström, S., & Svensson, A. (2017). Ungdomars fiktionsvanor. Forskning om undervisning och lärande 17(2), 30-51. Statens medieråd. (2017). Ungar & Medier 2017. Stockholm: Statens medieråd. Statens medieråd. (2017). Småungar & Medier 2017. Stockholm: Statens medieråd. Svensson, A., & Haglind, T. (kommande). Textuniversum och gränsöverskridande lärande. Att arbeta med kreativt lärande i gymnasieskolans litteraturundervisning. Grænsegængere og grænsedragninger i nordisk modersmålsdidaktik.
  •  
50.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Result 1-50 of 112
Type of publication
conference paper (112)
Type of content
peer-reviewed (70)
other academic/artistic (35)
pop. science, debate, etc. (7)
Author/Editor
Svensson, Anette, 19 ... (27)
Sundqvist, Pia, 1965 ... (6)
Persson, Magnus (5)
Lindberg, Ylva (4)
Borsgård, Gustav, 19 ... (4)
Bradling, Björn (4)
show more...
Kindenberg, Björn, 1 ... (4)
Simon, Véronique (4)
Sundqvist, Pia (3)
Olin-Scheller, Chris ... (3)
Lundström, Stefan (3)
Lyngfelt, Anna, 1965 (2)
Manderstedt, Lena (2)
Dodou, Katherina (2)
Asklund, Jonas (2)
Lundström, Stefan, 1 ... (2)
Dahl, Christoffer (2)
Dahl, Christoffer, 1 ... (2)
Smedberg Bondesson, ... (2)
Benson, Ken, 1956- (1)
Paul, Enni (1)
Bergman, Lotta (1)
Schmidt, Catarina, 1 ... (1)
Almgren White, Anett ... (1)
Liljefors Persson, B ... (1)
Widhe, Olle, 1971 (1)
Randahl, Ann-Christi ... (1)
Bladh, Gabriel, 1959 ... (1)
Asklund, Helen, 1975 ... (1)
Gericke, Niklas, 197 ... (1)
Ulin, Monica, 1966- (1)
Warne, Maria, 1957- (1)
Persson, Ann-Sofie (1)
Tanner, Marie, 1965- (1)
Ewald, Annette, 1949 ... (1)
Ewald, Annette (1)
Svensson, Anette (1)
Sjöström, Jesper (1)
Smedberg Bondesson, ... (1)
Hansson, Fredrik (1)
Strandberg, Agnes (1)
Tani, Sirpa (1)
Bonnevier, Jenny, 19 ... (1)
Bradling, Björn, 198 ... (1)
Brännmark, Theres, 1 ... (1)
Sylvén, Liss Kerstin ... (1)
Ebefors, Fredrik, 19 ... (1)
Eliaso Magnusson, Jo ... (1)
Söderberg, Eva (1)
Thunberg, Stina, 197 ... (1)
show less...
University
Jönköping University (40)
Karlstad University (28)
Kristianstad University College (10)
Högskolan Dalarna (7)
University of Gothenburg (6)
Luleå University of Technology (6)
show more...
Malmö University (6)
Umeå University (5)
Stockholm University (4)
University of Borås (4)
University of Gävle (1)
Örebro University (1)
Lund University (1)
Mid Sweden University (1)
show less...
Language
Swedish (75)
English (36)
Spanish (1)
Research subject (UKÄ/SCB)
Social Sciences (70)
Humanities (60)
Medical and Health Sciences (1)

Year

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Close

Copy and save the link in order to return to this view