| 1. |
- Bachs, Albert, et al.
(författare)
-
Miljön kring triavfettare.
- 1984
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige förbrukas årligen ca 9000 ton tri i uppskattningsvis 3000 triavfettare. Det stora flertalet apparater är av en öppen modell med en öppningsarea mindre än 2 m2. Av den totala förbrukningen hamnar ca 2000 ton i arbetsmiljön i form av luftförorenigar. Genom mätningar och besök hos tio företag kunde det konstateras att halterna av tri i arbetsmiljön runt avfettarna vid normal drift sällan överskred det hygieniska gränsvärdet 20 ppm. Apparaternas öppna konstruktion gör dem emellertid mycket känsliga för alla typer av störningar. Är apparaten felaktigt placerad i lokalen eller ifall avfettningsinstruktionerna inte följs noggrant uppstår lätt i stora utsläpp. För att minska triförlusterna har kolfilter installerats på flera större avfettningsanläggningar. Vid en kontroll av två sådana anläggningar konstaterades att kolfiltren inte drevs optimalt. Detta leder till att a/ Företagets kostnader för triinköp ökar. b/ Utsläppen av tri till omgivningen ökar. De flesta triavfettare är av sådan storlek att kolfiltren ej är aktuella. För att minska utsläpen och skapa en stabil arbetsmiljö kring dessa måste en teknikutveckling komma till stånd.
|
|
| 2. |
- Johansson, Leif, et al.
(författare)
-
Den slutna IR- ugnen.
- 1983
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I en testanläggning i pilotskala som ställts i ordning, har försök utförts med gelatinering av olika plastisoler. Syftet har varit att studera dels energi och materialflöden i en IR- baserad gelatineringsprocess dels möjligheterna att genom kylning kondensera förångade kolväten och avskilja bildad aerosol. Försökresultaten visar på betydelsen av att driva processen snabbt genom intensiv och precis energitillförsel. Såväl energiförbrukning som materialförluster kan därigenom halveras. Genom att kyla processgasen till 20-40 C och avskilja bildad aerosol i en demistor kan en tillräcklig gasrening erhållas för att möjliggöra en återförening till ugnsutrymmet. Hur långt denna slutning av processgasflödet kan drivas begränsas i den aktuella processen av hur tät utrustningen kan byggas och hur stora gasflöden som behöver evakueras för att upprätthålla ett undertryck i utrustningen.
|
|
| 3. |
- Johansson, Leif, et al.
(författare)
-
Lösningsmedelshantering vid möbelindustri och träimpregnering.
- 1984
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Industrin i Sverige släpper ut c:a 160.000 ton lösningsmedel per år i form av processluft, fast och flytande avfall. Huvuddelen av detta utgörs av luftutsläpp. Miljövårdskrav och stigande råvarupriser har framtvingat en bättre slutning av processer, så att förluster av lösningsmedel succesivt har kunnat minskas. Reningstekniker såsom adsorption, absorption, biobädd och kondensering har visat att det är tekniskt/ekonomiskt möjligt att behandla lösningsmedelhaltiga luftutsläpp. Ett företag från vardera möbelindustrin respektive träimpregneringen har här utvalts för att belysa åtgärdsmöjligheter vid specifika branscher. Kostnaderna för extern luftreningsutrustning är starkt beroende av det luftflöde som ska behandlas. I denna studie har därför ett antal tänkta fall medtagits som innebär en viss processmodifiering och därmed reducering av emitterat luftflöde.
|
|
| 4. |
- Johansson, Leif, et al.
(författare)
-
Regenererbara värmeväxlare för gaser från lacktork och gelatineringsugnar.
- 1983
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Material och processer vid forserad torkning och fixering av organiska beläggningar beskrives och problematiken i samband med energiekonomisering genom värmeväxling och därmed kylning av ugnsgaserna diskuteras. Utkondenserbara ämnen i ugnsgaserna kan forma trögflytande beläggningar på värmeöverförande ytor, vilket ger en försämrad funktion. En värmeväxlare som kan användas för att överföra värme till ugnarnas tilluft beskrivs. Dess uppbyggnad är enkel och bygger på värmeöverföring via två bäddar av grus som växelvis omströmmas av ugnsgas och tilluft. Teorierna för energiöverföring mellan ett gasflöde och en bädd av fyllkroppar beskrivs och användes för dimensionering av en värmeväxlare av aktuell typ. Ugnar som är så utformade att tilluften införes på ett kontrollerat sätt kan enligt gjorda beräkningar med god ekonomi utnyttja den föreslagna typen av värmeväxlare.
|
|
| 5. |
- Johansson, Leif, et al.
(författare)
-
Reningsteknik för svetsrökens gasformiga komponenter.
- 1983
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med aktuella projektområde är att presentera fungerande filterenheter för behandling av arbetshygieniskt intressanta gasformiga föreningar i svetsrök. I projektdel 1 har en omfattande litteratur och marknadsundersökning genomförts och effektiviteten hos utvalda adsorbentmaterial har studerats vid laboratorieförsök. Adsorbentmaterialen Purafil och Soda Lime Reagent, vilka i tidigare tester fungerat dåligt, uppvisade en jämförbar och god avskiljande förmåga, med avseende på NO. Purafil neutraliserade även NO2 medan SLR måste kompletteras med ett alkaliskt impregnerat material för att samma funktion skall uppnås. För att erhålla denna funktion hos materialen fordras en uppehållstid i reaktorn för den behandlade gasen som är minst dubbelt så stor (0.5 s) som den som rådde i tidigare studerade filterenheter, IVL A340. Någon ekonomisk realiserbar reningsmetod för behandling av CO kan ej presenteras. Ozon som är en mycket reaktiv förening kan man anta oskadliggörs i kontakt med de partikelbemängda sugledningarna. För att bekräfta laboratorietesternas utsago beträffande effektivitet och för att erhålla säkrare uppgifter om kapacitet och kostnader för aktuella filter föreslås att en fälttest genomföres med utrustning som dimensioneras med hänsyn till de rön som gjorts i denna undersökning.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
