| 1. |
- Pramling, Ingrid, 1946, et al.
(författare)
-
Först var det roligt, sen blev det tråkigt och sen vande man sig. Barns möte med skolans värld. (Rapport nr 9)
- 1995
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I projektet "Att utveckla barns förståelse för sin omvärld" har en "läroplan" utvecklats, byggd på att utveckla grundläggande förståelse inom olika innehållsområden som barn sedan möter i skolan. Denna "läroplan" har sedan prövats i praktiken i sex olika barngrupper under två år. Principer för att utveckla lärandet har också explicitgjorts. En utvärdering av hur barnen har utvecklats inom de olika innehållsområden, med avseende på deras förståelse för sitt eget lärande och i frågan om deras förmåga att lära sig något nytt (från en saga) har gjorts. Samma utvärdering är också gjord med sex jämförelsegrupper. Resultaten visar en klar trend mot att försöksbarnen inte bara förstår de olika innehållsområden bättre, utan också har en större medvetenhet om sitt eget lärande, samt är bättre på att fånga budskapet i en ny saga. Barnen som varit med om den omvärldsorienterade pedagogiken i förskolan följs nu i ett nytt projekt upp i skolan, "Barns möte med skolan". Syftet med projektet är att beskriva och utvärdera barns möte med skolans värld samt att studera, hur barn som gått i en "traditionell", dvs den vanligast förekommande förskoleverksamheten respektive en fenomenografiskt inspirerad förskoleverksamhet klarar skolan. Barns möte med skolan studeras med andra ord både i relation till det de varit med om i förskolan men också mer allmänt hur detta möte kan te sig ur barns perspektiv. Intresset fokuseras på tre olika delar som samtidigt är relaterade och integrerade i varandra: 1) Uppföljning av hur tidigare studerade barn klarar skolan, 2) Hur barn tänker om sitt lärande och innehållet i skolan och förskolan, 3) Hur mötet med skolan rent allmänt ter sig för barn. Projektet består av många mindre studier. Nästan alla barn har testats i både första och andra klass. En grupp barn har intervjuats om hur de ser på skillnaderna mellan förskolan och skolan. Fyra klasser har varit inblandade i ett inlärningsförsök där de fått se på en videofilm för att utröna huruvida de förstått budskapet i denna eller inte. Slutligen ingår en observationsstudie där 14 barn följts under en hel termin i fem olika klassrum. Resultaten tyder på att barnen som varit med i försöksverksamheten, klarar testerna bättre i första klass än övriga barn i samma klasser, vilka utgör jämförelsebarn. I andra klass är skillnaderna mindre mellan barnen i försöksgruppen och jämförelsbarnen. Dessa kvarstår dock med avseende på att uttrycka sig i skrift och inom de svårare delarna av matematiktestet. Inom inlärningsförsöket förstår försöksbarnen budskapet i filmerna bättre än jämförelsebarnen. Men det kanske mest intressanta är att barnen i försöksgruppen sällan svarar att de inte vet, utan börjar att formulera sig och pratar sig då fram till ett svar. I intervjustudien är det tydligt för barnen vari skillnaderna mellan förskola och skola består. I förskolan finns det frihet att välja och leka. I skolan är det arbete och brist på valfrihet. Å andra sidan så lär man sig det "rätta" sättet i skolan, det menar många barn att de inte gjorde i förskolan, där kunde man t.ex skriva lite slarvigt. I observationerna blir barns utsagor än mer tydliga. Skolans värld är artskild från förskolans. Det som poängteras i alla dokument inom området, att det skall vara en kontinuitet mellan förskola och skola ser vi bara i ett enda klassrum. I de övriga är villkoren diametralt olika. Det som uppmuntrades i förskolan med självständighet, att tänka och uttrycka sig verbalt, motarbetas i vissa av de observerade klassrummen. De olika kunskapsynerna i förskolan och i skolan, där man i förskolan ger barn förutsättningar att utvecklas bryts i skolans värld av att lärarna verkar uppfatta tystnad, instruktion och kontroll som en förutsättning för lärande.
|
|
| 2. |
- Doverborg, Elisabet, 1947, et al.
(författare)
-
Förskolebarn i matematikens värld
- 1999
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Omvärlden är full av situationer och möjligheter till att betraktas och sättas ord på i matematiska termer. För att barn ska få tillgång till dessa begrepp och uppfatta matematiken som meningsfull och lustfylld krävs lyhörda och medvetna pedagoger, som själva ser möjligheterna i barnens vardag. Förskolan har fått en läroplan med en mångfald av strävandemål. Bland annat betonas där att barn ska utveckla sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang och utveckla sin förståelse för grundläggande egenskaper i bl. a. begreppet tal. Det är framför allt detta som denna bok handlar om. Boken vänder sig främst till pedagoger i förskolan och förskoleklassen, men också till föräldrar, så arbetssättet innebär att göra matematiken synlig genom att problematisera vardagen.
|
|
| 3. |
- Doverborg, Elisabet, 1947, et al.
(författare)
-
Mångfaldens pedagogiska möjligheter. Ett sätt att arbeta med att utveckla barns förståelse för sin omvärld
- 1995
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När barn får möjlighet och tid att reflektera över olika problem förundras vi ofta över deras idérikedom och okonventionella lösningar. Den här boken visar på ett problematiserande arbetssätt som utgår från just detta - och från att varje barn har erfarenheter och sätt att tänka som tillsammans med andras blir en rik källa till lärande. Planerat, utifrån situationer och företeelser i vardagen, kan vi som vuxna och som pedagoger hjälpa barnen utveckla sin förmåga att observera, att se saker ur olika perspektiv, att reflektera och upptäcka samband - att uppfatta olika fenomen i sin omvärld. Bokens många exempel visar detta och betonar mångfaldens betydelse för att utveckla barns förståelse och medvetenhet om att de kan lära i pedagogiska sammanhang. Att barnen i en grupp blir medvetna om att de tänker olika bidrar i sig till deras förståelse. Ta inget för givet, säger författarna. Utgå alltid från barnens perspektiv. Exakt vad de kommer att behöva känna till i sitt liv framöver är omöjligt att förutse, men hur man kan gå tillväga för att söka kunskap och lösa problem är goda redskap som vi som arbetar i förskolan kan ge dem. Vardagen är full av möjligheter!
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Johansson, Jan-Erik, et al.
(författare)
-
Att skriva och lösa problem i grundskolans tre första årskurser. : Uppföljning av en försöksverksamhet i förskolan
- 1997
-
Ingår i: Paper presenterat vid Nordisk förening för pedagogisk forskning (NFPF) Jubileumskongress, Göteborg, 6-9 mars.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under åren 1991-1992 deltog 77 barn i en förskoleverksamhet som arbetade enligt en fenomenografiskt inspirerad pedagogik vid sex förskolor, med tonvikt lagd på att utveckla barns tänkande och förståelse för olika fenomen omvärlden. När dessa barn slutade i förskolan följdes huvuddelen av dem in skolan genom ett projekt kallat "Att möta skolans värld", finansierat av Skolverket. Syftet med projektet var dels att beskriva och utvärdera barns möte med skolans värld, dels att studera hur barn som gått i en "traditionell", dvs den vanligast förekommande förskoleverksamheten respektive hur barn som deltagit i en fenomenografiskt inspirerad förskoleverksamhet klarar skolan. Barnen har följts genom observationer och intervjuer. I slutet av årskurs 1, årskurs 2 och årskurs 3 har barnen deltagit i ett flertal kunskapsprov. Genom kunskapsproven har man sökt ta reda på hur barnen som deltagit i den försöksverksamheten klarar några ämnen i skolan i jämförelse med sina klasskamrater som fungerar som kontrollgrupp. I detta bidrag kommer resultat från barnens färdigheter inom matematik och skrivning att redovisas och diskuteras. Inom området skrivning uppvisar flickorna bättre resultat än pojkarna både inom försöksgruppen och kontrollgruppen. Samma tendens kan observeras även inom de matematiska färdigheterna även om skillnaderna via en statisktisk prövning visar sig vara relativt små. I provresultaten från kunskapsproven i matematisk problemlösning i årskurs 1 och 2 uppvisar barnen från försöksverksamheten generellt bättre resultat än barnen från kontrollgruppen. I årskurs 3 har denna skillnad ebbat ut.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Kullberg, Birgitta, et al.
(författare)
-
Möjligheter eller hinder till lärande. Fjorton nybörjarelevers erfarenheter. (Rapport nr 12)
- 1996
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten belyser en studie av barns första tre månader i skolan och utgör en delstudie inom projektet: "Barns möte med skolans värld". Studien har sin grund i observationer av fjorton sjuåringar i fem olika klassrum samt på intervjuer av klasslärarna. Tio av barnen har tidigare följts i förskolan. Den etnografiska forskningsansatsen har använts såväl i producerandet av data som i analysförfarandet. Deltagande observation samt samtal (informella intervjuer) och djupintervjuer (formella intervjuer) har förekommit. Studien innehåller såväl fortlöpande som avslutande analys. De fem olika klassrumskulturerna kan beskrivas ha karaktären av fyra olika kvaliteter: Förändring, utveckling, disciplin och kontroll. I alla fem klassrummen utgår lärarna från vad de anser riktigt för barns lärande. Lärarna är seriösa och noggranna i undervisandet, men de skiljer sig mycket åt i syn på barns lärande. Detta avspeglar sig i miljön i klassrummen. Det framkommer även att lärarna inte alltid undervisar så som de uttrycker att de gör. I den avslutande analysen upptäcktes en dimension, som har benämnts: Rum för lärande. Det framkommer att barnen skapar sig detta rum på framför allt fyra olika sätt: A) Barnet griper ett innehåll genom en förbipasserande utsaga, dvs. barnet hör eller ser något som plötsligt engagerat och griper tillfället till ett försök att utveckla något. B) Barnet vidareutvecklar en handling eller utsaga, dvs. barnet fortsätter utifrån eget eller lärarens initativ, en handling eller tänker vidare efter att ha hört en utsaga. C) Barnet uttrycker en egen tanke, dvs. han eller hon drar en slutsats. D) Barnet uttrycker en egen handling. Denna kommer inte helt plötsligt och synes inte alltid ha någon referens till en utsaga. Det framkommer också att de tio barn, som tidigare följts i förskolan, när det gäller disciplin direkt rättar sig efter läraren, men behåller sin förmåga att reflektera.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
