| 1. |
- Andersson, Ingela, 1963-, et al.
(författare)
-
Elevers formande av arbetsplatsförlagt lärande i svensk gymnasial lärlingsutbildning : [How students in Swedish upper secondary apprenticeship education contribute to form their education in relation to work-based learning]
- 2022
-
Ingår i: Nordic Journal of Vocational Education and Training. - : Linkoping University Electronic Press. - 2242-458X. ; 12:1, s. 1-24
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The article examines how students in Swedish upper secondary apprenticeship education contribute to the shaping of their education through their choices and actions in relation to work-based learning. Activity theory and the notion of interacting activity systems was used to emphasise the students’ perspective as active subjects. Data was collected through observations and interviews with 15 students in their second year of an apprenticeship. An initial qualitative content analysis revealed a pattern of actions that related to both school and work. The result of this analysis was further elaborated with activity theoretical concepts. Thereby dominating rules/norms and tools they made use of, contributed to identifying three potential objects for students’ actions: grades in vocational subjects, development of vocational skills, and inclusion in the workplace community. Depending on what objects the students held as superior and subordinate different outcomes could be achieved – an upper secondary vocational degree, development of vocational skills, and/or being employed while studying. One object did not necessarily exclude the others. It is concluded that the multiple expectations from students, school, and workplaces that coexist in relation to work-based learning need to be continuously communicated among all participants to strengthen the students’ possibility to achieve their desired educational outcome.
|
|
| 2. |
- Andersson, Ingela, 1963, et al.
(författare)
-
Elevers formande av arbetsplatsförlagt lärande i svensk gymnasial lärlingsutbildning : How students in Swedish upper secondary apprenticeship education contribute to form their education in relation to work-based learning
- 2022
-
Ingår i: Nordic Journal of Vocational Education and Training. - 2242-458X. ; 12:1, s. 1-24
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The article examines how students in Swedish upper secondary apprenticeship education contribute to the shaping of their education through their choices and actions in relation to work-based learning. Activity theory and the notion of interacting activity systems was used to emphasize the students’ perspective as active subjects. Data was collected through observations and interviews with 15 students in their second year of an apprenticeship. An initial qualitative content analysis revealed a pattern of actions that related to both school and work. The result of this analysis was further elaborated with activity theoretical concepts. Thereby dominating rules/norms and tools they made use of, contributed to identifying three potential objects for students’ actions: grades in vocational subjects, development of vocational skills, and inclusion in the workplace community. Depending on what objects the students held as superior and subordinate different outcomes could be achieved – an upper secondary vocational degree, development of vocational skills, and/or being employed while studying. One object did not necessarily exclude the others. It is concluded that the multiple expectations from students, school, and workplaces that coexist in relation to work-based learning need to be continuously communicated among all participants to strengthen the students’ possibility to achieve their desired educational outcome.
|
|
| 3. |
-
Att utveckla forskningsbaserad undervisning : analyser, utmaningar och exempel
- 2019
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boken handlar om forskning med och av lärare för hållbar utveckling av undervisning. Kapitlen bidrar med att lyfta fram didaktiska utmaningar och lösningar för att utveckla vetenskapliga förhållningssätt för undervisningsutvecklande forskning baserade på exempel och analyser som representerar olika skolämnen, skolformer och lärarutbildningen. Boken skiljer sig från övriga inom området genom bredden i hur detta kan göras och i relation till att flera nivåer i utbildningssystemet och ämnen är representerade.Tretton av bokens sjutton kapitel är skrivna av forskare (nuvarande eller pensionerade) från SU och de representerar fem institutioner: IPD, HSD, MND, Matematiska och SpecPed. Övriga kapitel representerar ett urval av de nätverk som byggts kring den här typen av forskningsintressen över tid.
|
|
| 4. |
- Backman-Bister, Anna, 1976-, et al.
(författare)
-
Musikundervisning i grundsärskolan : en pilotstudie för att kartlägga behovet av praxisutvecklande forskning
- 2020
-
Ingår i: Book of abstracts. ; , s. 77-78
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I vårt bidrag presenterar vi ett pilotprojekt som vi genomfört med tre musiklärare i grundsärskolan inför en forskningsansökan. Projektet syftade till att undersöka förutsättningarna för ett praktikutveckande forskningsprojekt och vägleda inriktning och design av projektet. Innan pilotprojektet inleddes genomförde vi en kartläggning av tidigare forskning. Litteratursökningen gjordes dels via en internationell forskningsdatabas, dels via manuella sökningar i ett urval vetenskapliga tidskrifter inom det musikpedagogiska och det specialpedagogiska forskningsfältet. Av totalt 118 artiklar som inkluderades i ett första steg fann vi att musikämnet och musikundervisningen har hamnat i bakgrunden i tidigare forskning om musik och elever med intellektuell funktionsnedsättning. En första kategorisering av studierna visar att de har följande fokus: 1. Musik som stöd för något annat och 2. Musikterapi i syfte att utveckla kommunikativt beteende. För kategori 1 identifierade vi vidare fyra underkategorier. Ingen av artiklarna hade ett ämnesdidaktiskt fokus. De som undervisar i musik i grundsärskolan är ofta antingen musiklärare utan utbildning för grundsärskolan eller speciallärare/specialpedagoger utan utbildning i musik. Dessutom förekommer det lärare som varken är utbildade för särskolan eller för musik. Under läsåret 2019/20 uppgick andelen musiklärare med lärarlegitimation och behörighet i musik till 9,3% (https://siris.skolverket.se). Av internationell forskning framgår att lärarnas kompetens för musikundervisning för elever med IF är snarlik (Darrow 2017). Det saknas en nationell utvärdering av musikämnet i grundsärskolan – en demokratibrist jämfört med grundskolan. Att få uttrycka sig på flera olika sätt, även med olika estetiska uttrycksformer, kan idag ses som en demokratisk rättighet, Ferm Almqvist (2016) och Saether (2008) betonar behovet av en inkluderande musikundervisning där eleverna möter musikvärlden och kan erövra ett kulturellt medborgarskap (jfr FNs konventioner om barns rättigheter och konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning). Carlson (2013) använder uttrycket musical becoming för att betona möjligheten att få uttrycka sig musikaliskt, särskilt för personer med komplicerad språklig kommunikation, och för att påvisa att det kan ta form på olika sätt – som musikkonsument, eller som (med)skapare av musik. Pilotstudie: Med ovan nämnda utgångspunkter kontaktades några musiklärare i grundsärskolan om medverkan i en pilotstudie inför en projektansökan. Tre musiklärare i olika delar av Sverige tackade ja. Pilotstudien planerades bestå av två delar: observation av 1-2 lektioner med efterföljande intervju. Under vt 2020 genomfördes en observation och intervju IRL medan två intervjuer genomfördes via Zoom. Resultat från pilotstudien och kartläggningen är följande: 1. Gemensamma förutsättningar för musikundervisningen var att lärarna saknade ett kollegialt sammanhang där de specifikt kunde diskutera grundsärskolans musikundervisning. 2. organisationen av undervisningen, liksom 3. lokalerna där musikundervisningen genomfördes, utgick från grundskolans snarare än grundsärskolans elever. Vi frågade även om lärarnas innehållsliga fokus utifrån de fyra teman som anges i det centrala innehållet i kursplanen, Lsär11 (Skolverket 2018). 4. Gemensamt för lärarna var att temat musicerande återkom som huvudfokus i samtliga intervjuer medan temat ämnesspecifika begrepp gavs en underordnad plats. Vår slutsats är att projektet bör inledas med en kartläggning av lärarnas nuvarande musikundervisningspraktiker som ingång till en Change Laboratory, modell för formativ studie (Virkkunen & Newnham 2013). Data analyseras tillsammans med lärarna för att ligga till underlag för design av iterativt prövande utifrån det lärarna ser som viktigt att förändra för att åstadkomma en musikundervisning som ger förutsättningar för kulturellt medborgarskap och musical becoming.
|
|
| 5. |
- Backman Bister, Anna, 1976-, et al.
(författare)
-
Uppfattningar om musikundervisningen i grundsärskolan.
- 2022
-
Ingår i: Lärarnas forskningskonferens 2022. ; , s. 41-42
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Uppfattningar om musikundervisningen i grundsärskolanAnna Backman Bister, Kungliga musikhögskolan, Diana Berthén, Stockholms universitet och Viveca Lindberg, Stockholms universitetBakgrund, syfte och frågeställningar: I vårt bidrag presenterar vi en intervjustudie med sex musiklärare i grundsärskolan. Syftet är att undersöka hur lärarna beskriver sin undervisning för denna elevgrupp.Vikten av undervisning där elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) får möta estetiska uttrycksmedel och ges möjlighet att erövra ett kulturellt medborgarskap betonas av flera forskare (jfr Ferm Almqvist, 2016; Sæther, 2008). FN:s barnkonvention om barnets rättigheter, samt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, betonar att personer med IF har rätt att ta plats som fullvärdiga medlemmar av samhället, inte bara för sin egen skull utan också för att berika samhället. Denna rättighet speglas också i skollagen.Det finns ett fåtal internationella studier med fokus på musikundervisning för elever med intellektuella funktionsnedsättningar (IF). Dessa har antingen undersökt undervisning i integrerade klasser, där elever med IF undervisas tillsammans med elever utan IF, eller så är studierna gjorda i relation till musikterapi. Flera av dem är fallstudier baserade på enskilda barn eller ungdomar. Nationellt saknas såväl studier som utvärderingar av musikundervisning i grundsärskolan (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation). Resultatet av vår forskningsöversikt av musikundervisning i grundsärskolan (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation) visar närmast att musiklärarna försöker hantera en situation de oftast saknar kunskaper om och erfarenheter av (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation).Forskningsfrågan för vårt bidrag är vilka uppfattningar musiklärare i Sverige har av musikundervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning och förutsättningarna för denna undervisning i grundsärskolan? Vi har inspirerats av Carlson (2013), som använder uttrycket musical becoming för att betona möjligheten att få uttrycka sig musikaliskt, särskilt för personer med komplicerad språklig kommunikation, och för att påvisa att det kan ta form på olika sätt – som musikkonsument, eller som (med)skapare av musik.Urval och metod: En inbjudan till ett flertal musiklärare skickades ut via den ena forskarens nätverk. Urvalskriterierna var att lärarna skulle ha lärarbehörighet och att de skulle vara aktivt verksamma som musiklärare i grundsärskolan. När det gäller lärarsituationen i grundsärskolan saknas ofta den dubbla kompetens som krävs, dvs musiklärarutbildning och speciallärarutbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Under läsåret 2020/21 uppgick andelen musiklärare med lärarlegitimation och behörighet i musik i grundsärskolan till 6,3 % (https://siris.skolverket.se).Semistrukturerade tematiska intervjuer genomfördes utifrån tre teman. Varje intervju inleddes med frågor som riktades mot lärarens upplevda didaktiska utveckling och faktorer som påverkat denna (jfr life-storytraditionen, Dunpath & Samuel 2009), därefter följde frågor41gällande de förutsättningar respektive skola erbjöd för musikundervisning i grundsärskola. Avslutningsvis ställde vi frågor om lärarnas musikundervisning baserat på kursplanen i musik för grundsärskolan. Medan den första intervjun genomfördes på en av de deltagande lärarnas skola, kom övriga intervjuer att genomföras på Zoom på grund av pandemin. Samtliga lärare informerades om syftet med studien och gav sitt medgivande till att intervjuerna spelades in. Ljudinspelningarna transkriberades och utgör vårt datamaterial. Intervjuerna analyseras fenomenografiskt (se Marton, 1994) för att urskilja återkommande skillnader i mönster av uppfattningar i intervjuerna.Resultatet förväntas bidra med utgångspunkter för en kommande interventionsstudie i grundsärskolans musikundervisning.ReferenserDunpath, R. & Samuel, M. (2009). Life History Research. Epistemology, Methodology and Representation. Sense Publishers.Carlson, L. (2013). Musical becoming: Intellectual disability and the transformative power of music. I: M. Wappett & K. Arndt (eds.) Foundations of Disability Studies (83-103). Palgrave Macmillan.Ferm Almqvist, C. (2016). Cultural Citizenship through aesthetic communication in Swedish schools. European Journal of Philosophy in Arts Education, 1(1), 68-95.Marton, F. (1994). Phenomenography. I T. Husén & T. N. Postlethwaite (Eds.), The International Encyclopedia of Education. 2. ed, Vol 8, 4424–4429. Pergamon.Saether, E. (2008). When minorities are the majority: voices from a teacher/researcher project in a multicultural school in Sweden. Research Studies in Music Education, 30(1), 25–42.
|
|
| 6. |
- Berglund, Ingrid, 1954-
(författare)
-
Byggarbetsplatsen som skola - eller skolan som byggarbetsplats? : En studie av byggnadsarbetares yrkesutbildning
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The issue of this dissertation is the relationship between Vocational Education and Training (VET) in general and VET for building and construction in particular, as well as implications of the fact that Swedish VET is carried out both in school and in working life. Vocational construction education includes a three year Construction Programme at upper secondary school followed by two to three years of on-the-job training in the construction industry. In this case study of an upper secondary Construction Programme, the school based daily instruction as well as work based training, is explored and documented. These constitute a base for descriptions and analysis of education as a whole from the perspective of Cultural Historical Activity Theory (CHAT). The aim of the analysis is to identify the main motives for vocational construction education. The case study results are further based on descriptions and CHAT-analyses of the historical development of construction work as well as of Swedish VET in general and of vocational construction area in particular. The case study illustrates that two activities form vocational construction education; the dominating activity being construction production, and school-activity. The terms of construction industry seem to greatly determine the realisation of the school based construction production activity. E.g. teamwork is emphasised in both activities. The school activity is marked by the implementation of infusion of core subjects by vocational subjects, aimed at preparing the students for continued professional development in the trade. The conclusion drawn here is that the new Swedish apprenticeship seems to contribute to a narrow professional knowledge base, whereas the use of infused core subjects seems to contribute to a broader professional knowledge base.
|
|
| 7. |
- Berglund, Ingrid, 1954-, et al.
(författare)
-
Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning: utmaningar för yrkeslärarna
- 2011
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Försöksverksamheten med en gymnasial lärlingsutbildning startade i Sverige 2008. Gymnasieskolorna ansvarar för lärlingsutbildningens utformning men hälften av utbildningen skall genomföras i arbetslivet. Lärlingsutbildningarna har samma uppdrag (mål) som de nationella programmen. På uppdrag av Skolverket genomfördes en uppföljningsstudie med särskilt fokus på pedagogiskt didaktiska aspekter av lärlingsutbildningen under våren 2010. Studien baserades på intervjuer och informella samtal med elever, lärare och handledare, på olika typer av dokument samt på foton från skolor och arbetsplatser. Tre program (bygg-, handels- och omvårdnadsprogrammen) på tre geografisk spridda orter ingår i studien. Syftet för vårt paper är att beskriva vilka arbetsuppgifter framför allt yrkeslärarna har inom gymnasial lärlingsutbildning och vilka nya kompetenskrav som därmed ställs på dem. Vilka utmaningar har yrkeslärarna att hantera i den gymnasiala lärlingsutbildningen? Vilka krav ställer dessa i sin tur på yrkeslärarutbildningen? De arbetsuppgifter vi sammantaget funnit för yrkeslärarna i den gymnasiala lärlings-utbildningen är följande: att planera utbildningen, utforma uppgifter och uppföljningsunderlag, att rekrytera arbetsplatser som kan engageras i lärlingsutbildningen, att genomföra handledarutbildning och informera handledare på arbetsplatsen, att ordna med alternativa uppgifter och projekt för elever som inte får en lärlingsplats eller befinner sig i skarven mellan två lärlingsplatser, att följa upp elevens yrkesbildningsgång i förhållande till programmets och kursplanernas mål och till arbetsinnehållet på olika arbetsplatser, att fatta beslut om byte av arbetsplats. Vi har också funnit att dessa arbetsuppgifter kan variera mellan programmen och att variationen kan ses i ljuset av programmens olika traditioner. Vidare skapar regionala skillnader i näringslivsstrukturen mellan de tre orterna och skillnader mellan skolornas resurser delvis skilda förutsättningar för genomförandet av lärlings-utbildningen. Till dessa uppgifter krävs en i många stycken annan kompetens än den som krävts tidigare. Det gäller inte minst ett ökande skriftspråkligt kunnande, som några lärare menar att de inte har kompetens för – eller att det är arbetsuppgifter de inte trivs med. Lärlingslärarens arbetsuppgifter skiljer sig från den tidigare yrkeslärarens och ställer nya krav på yrkeslärarutbildningen.
|
|
| 8. |
- Berthén, Diana, 1956-, et al.
(författare)
-
Musikundervisning för grundsärskolan? – en forskningsöversikt
- 2022
-
Ingår i: Nordic Research in Music Education. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2703-8041. ; 3, s. 21-50
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Det övergripande syftet med denna artikel är att bidra med en översikt som kartlägger internationell forskning om musikundervisning för barn och ungdomar (F–9) med intellektuell funktionsnedsättning (IF). I Sverige får elever som bedöms inte kunna nå grundskolans lärandemål vanligen sin utbildning i den skilda skolformen grundsärskolan. En konfigurativ översikt har genomförts och 26 utvalda artiklar har analyserats med fokus på musikundervisningens mål. Resultatet redovisas i tre teman: Attityder och förhållningssätt, Undervisning och lärande samt Kritiska studier för empowerment och diskuteras mot kulturhistorisk teori och begrepp såsom musical becoming. Artikeln bekräftar tidigare översikters resultat: behovet av klassrumsstudier i grundsärskolan.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Blomqvist, Per, 1972-
(författare)
-
Samtal om skrivbedömning : Lärares normer, beslut och samstämmighet
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis reports and discusses results from a qualitative study of Swedish teachers' writing assessment in upper secondary school. Based on teacher group discussions, the study investigates teachers' interactions, expressions of norms and decisions when assessing and grading students' writing in the subject of Swedish.The aim of the study is to describe and analyze how teachers interact and what they pay attention to when discussing writing assessment. In relation to this aim the following three research questions were posed: (1) What characterizes the teachers' conversations about writing assessment? (2) What assessment norms do the teachers express? (3) What decisions do they make?The theoretical perspectives are dialogical and pedagogical. From a dialogical point of view, the assessment conversations are considered as social acts where teachers in interaction collectively create meaning. Furthermore, the assessment conversations are considered as pedagogical, as a part of teachers' reflective work to discuss how to assess students' work and how to make decisions about further instructions and grading. The methods used to describe and analyze interactional patterns, expressions of norms and decisions in these assessment conversations are topic analysis and initiative-response-analysis.The empirical data consists of audio and video recordings from three teacher groups' conversations about writing assessment, comprising a total of 17 Swedish teachers from three upper secondary schools. Data was also collected via a questionnaire with the individual teacher's grading of the students' writing and evaluation of the assessment conversations.The results show that teachers' assessments of students' writing focus on much more, and partly other, criteria than their pedagogical decisions. The quality standards that teachers express in the discussions about student texts focus mostly on communicative quality, language style and text structure but also on content and the use of sources. The pedagogical decisions, on the other hand, almost exclusively focus on text structure and the use of sources.The results also show that shortcomings in the students' texts are crucial for teachers' summative assessments. Meanwhile, the teachers also express that students' age, their writing development in the course and the national test must be considered. These assessment norms can be compensatory and have a substantial impact on these teachers' decisions on summative assessments. The teacher groups show considerable variation in the basis for their decisions regarding summative assessment of students' writing.Finally, the teachers demonstrate a high degree of consistency within each teacher group when discussing summative assessment of students' writing. However, the assessments that individual teachers make after the discussions comply only to some extent with the group's decisions. The least degree of consistency was shown by the teacher group who, in the discussion, seemed the most consistent. Decision-making processes in these discussions are characterized by low intensity, where few assessment alternatives are being considered. The overall assessment consistency between the teacher groups was found to be low.
|
|
