| 1. |
|
|
| 2. |
- Brandt, S. Anders, 1970-, et al.
(författare)
-
Kartografiska Sällskapets utbildningssektion : ett nytt tillskott i KS-familjen
- 2006
-
Ingår i: Kart- & bildteknik. - Gävle : Kartografiska sällskapet. - 1651-792X. ; 21:2, s. 10-11
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- På Kartografiska Sällskapets årsmöte i Jönköping den 21 mars beslutades att inrätta en ny sektion inom sällskapet – en utbildningssektion. Denna artikel beskriver bakgrunden till sektionen och dess verksamhetsidé. Utbildningssektionens embryo tillkom för tre år sedan efter förslag från ULI som delegerade uppgiften till Geomatikprogrammet vid Högskolan i Gävle. Tanken vara att skapa ett forum för lärare inom geomatikområdet. Både för att sammanföra lärare från olika lärosäten, för att öka förståelsen för varandras arbeten, och för att kunna förbättra möjligheterna till samarbete.
|
|
| 3. |
- Larsson, Anders, et al.
(författare)
-
Praktik - en praktisk lösning : (GIT 2006) representanter för akademin, lantmäteriet, kommunerna och konsultbranschen var rörande överens
- 2006
-
Ingår i: ULI aktuellt. - Gävle : Utvecklingsrådet för landskapsinformation. - 1654-6016. ; :2, s. 3-4
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- På GIT 2006 arrangerade Kartografiska sällskapets nybildade utbildningssektion en paneldebatt kring arbetsmarknadens behov av GIT-kompetens. Representanter för akademin, lantmäteriet, kommunerna och konsultbranschen presenterade sin syn på förhållandet mellan utbud och efterfrågan på GIT-arbetsmarknaden. Därpå följde en paneldebatt, allt under sessionsledaren Anders Wellvings vakande öga.
|
|
| 4. |
- Andersson, Kjell, 1956-2014, et al.
(författare)
-
Limited GIS skills hamper spatial planning for green infrastructures in Sweden
- 2022
-
Ingår i: Geografiska Notiser. - : Geografilärarnas Riksförening. - 0016-724X. ; 80:1, s. 16-35
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The term green infrastructure captures the need to conserve biodiversity and to sustain landscapes’ different ecosystem services. Maintaining green infrastructures through protected areas, management and landscape restoration requires knowledge in geography, spatial data about biophysical, anthropogenic and immaterial values, spatial comprehensive planning, and thus geographical information systems (GIS). To understand land use planning practices and planning education regarding GIS in Sweden we interviewed 43 planners and reviewed 20 planning education programmes. All planners used GIS to look at data but did not carry out spatial analyses of land covers. BSc programmes included more GIS than MSc programmes but very few taught analyses for spatial planning. As key spatial planning actors, municipalities’ barriers and bridges for improved GIS use for collaborative learning about green infrastructures are discussed. A concluding section presents examples of how GIS can support spatial planning for green infrastructures.
|
|
| 5. |
- Aslani, Mohammad
(författare)
-
Computational and spatial analyses of rooftops for urban solar energy planning
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In cities where land availability is limited, rooftop photovoltaic panels (RPVs) offer high potential for satisfying concentrated urban energy demand by using only rooftop areas. However, accurate estimation of RPVs potential in relation to their spatial distribution is indispensable for successful energy planning. Classification, plane segmentation, and spatial analysis are three important aspects in this context. Classification enables extracting rooftops and allows for estimating solar energy potential based on existing training samples. Plane segmentation helps to characterize rooftops by extracting their planar patches. Additionally, spatial analyses enable the identification of rooftop utilizable areas for placing RPVs. This dissertation aims to address some issues associated with these three aspects, particularly (a) training support vector machines (SVMs) in large datasets, (b) plane segmentation of rooftops, and (c) identification of utilizable areas for RPVs. SVMs are among the most potent classifiers and have a solid theoretical foundation. However, they have high time complexity in their training phase, making them inapplicable in large datasets. Two new instance selection methods were proposed to accelerate the training phase of SVMs. The methods are based on locality-sensitive hashing and are capable of handling large datasets. As an application, they were incorporated into a rooftop extraction procedure, followed by plane segmentation. Plane segmentation of rooftops for the purpose of solar energy potential estimation should have a low risk of overlooking superstructures, which play an essential role in the placement of RPVs. Two new methods for plane segmentation in high-resolution digital surface models were thus developed. They have an acceptable level of accuracy and can successfully extract planar segments by considering superstructures. Not all areas of planar segments are utilizable for mounting RPVs, and some factors may further limit their useability. Two spatial methods for identifying RPV-utilizable areas were developed in this realm. They scrutinize extracted planar segments by considering panel installation regulations, solar irradiation, roof geometry, and occlusion, which are necessary for a realistic assessment of RPVs potential. All six proposed methods in this thesis were thoroughly evaluated, and the experimental results show that they can successfully achieve the objectives for which they were designed.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Brandt, S. Anders, 1970-, et al.
(författare)
-
3D geovisualization as a communication and analysis tool in fluvial geomorphology
- 2004
-
Ingår i: Geoinformatics 2004. - Gävle : Gävle University Press. - 919749481X ; , s. 339-346
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The fields of hydrology and fluvial geomorphology get more and more attention in the general public. The reason for this is changed climate patterns with increased frequencies of storms and river flooding and as a result changed geomorphology and living conditions for the inhabitants of the area. With the development of 3D geovisualization, hydrological and geomorphological processes can be better simulated and visualized. Thus not only the domain specialists, but also the general public can appreciate very complex hydrological processes and resulting geomorphology. This is of great value since a high frequency of storms and flooding has been a big issue for politicians, planners, and the general public. It is in this sense that 3D geovisualization can be an important tool for analysis and communication. Complex hydrological and geomorphological processes can be effectively simulated and analyzed by the domain specialists while efficient and effective visualization provides a common platform for communication among domain specialists and the general public. This paper will discuss and illustrate these issues using a case study of geomorphology along the Reventazón River, downstream from the Cachí Reservoir in Costa Rica, due to the release of extreme amounts of sediment during flushing of the reservoir.
|
|
| 8. |
- Brandt, S. Anders, 1970-, et al.
(författare)
-
A harmonized GIS course curriculum for Swedish universities
- 2007
-
Ingår i: EUC'07 HERODOT Proceedings. ; , s. 10 s.-
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- With the implementation of the Bologna declaration, European and other universities must change or adjust courses and programmes so they fit into the Bologna model. In Sweden this will take place during 2007. The intention with the declaration, for example, is that a basic course in one subject at one university should be treated as equivalent to the same type of course at another university. Once a year, the recently formed section for education of the Swedish Cartographic Society gathers university lecturers and others for an education conference to discuss matters concerning higher education in geomatics, geoinformatics, geography, etc. Last year’s conference identified the need for a harmonized course curriculum in basic GIS. One of the advantages of such a course is easier transfer of study records for inclusion of course credits in study programmes at other universities. Therefore, an attempt has been made to write a harmonized course curriculum for basic GIS. The course will contain about 50% common content and about 50% of content decided by the individual university. The common content will be described as learning outcomes, and then it is up to the universities to place the learning outcomes into a context. Thanks to this common core, the course can be given for such diverse programmes as archaeology, land surveying, or economy, and still be able to include the required knowledge for students to continue on more advanced courses at other universities.
|
|
| 9. |
- Brandt, S. Anders, 1970-
(författare)
-
Betydelse av höjdmodellers kvalitet vid endimensionell översvämningsmodellering
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Just nu pågår runt om i Sverige och övriga världen omfattande karteringar för översvämningsrisker. Inte minst på grund av EUs översvämningsdirektiv där det har fastslagits att preliminära riskbedömningar ska ha utförts senast 2011, och för konstaterade riskområden ska riskkartor och riskhanteringsplaner ha producerats senast 2013 respektive 2015. I Sverige har nästan samtliga större vattendrag redan karterats översiktligt, men flera studier har visat att de producerade kartorna är alltför osäkra för att kunna fungera som underlag i många planeringssituationer. Därför måste nytt material tas fram samtidigt som det behövs riktvärden, baserade på kvaliteten av underliggande data, på hur osäkra översvämningskarteringarna är. Denna studie utgör andra delen i ett större projekt ”Kvalitetsbeskrivning av geografisk information för översvämningsmodellering” där det övergripande syftet är att bidra till förståelsen för vilka osäkerheter som finns i samband med översvämningsmodellering. Målet med detta delprojekt är att undersöka hur vattennivåer och översvämningsutbredning förändras vid: stegvis degenerering av höjddata, introduktion av systematiska fel i höjdmodellen, samt olika friktionsvärden på vattendragets botten respektive omgivande mark. Som fallstudie har, liksom i ett tidigare Kris-GIS®-projekt, Eskilstunaån använts. Två områden med olika terrängtyper har undersökts, ett relativt flackt område och ett relativt kuperat område med branta sluttningar ned mot vattendraget, med avsikt att därigenom kunna se skillnader i resulterande översvämning med avseende på terrängens karaktär. Terrängen representerades av miljontals från helikopter laserskannade punkter och vattendragets botten representerades av ekolodade punkter. Vattenflödet simulerades som stationär strömning av storleken 198 m3/s, vilket är SMHIs uppskattning av det högsta beräknade flödet. Som modelleringsverktyg har den endimensionella hydrauliska programvaran HEC-RAS använts och för datapreparering och geografiska analyser har ArcView GIS använts. Följande parametrar undersöktes för att få ett mått på osäkerheten vid försämrade höjddata respektive förändrad markfriktion: vattendragets vattenstånd, bredd, tvärsnittsarea samt översvämningsutbredning. För ökad grad av degenerering av höjddata visade resultaten att vattenstånden endast marginellt ändras medan bredder, tvärsnittsareor och utbredning ändras mer markant. Förutom osäkerhet på grund av degenerering av höjddata (till exempel från referensmodellens 0,78 m cellstorlek till 2-3 m cellstorlek) påverkar av samma storleksordning även osäkerhet i friktionsuppskattning (Mannings n ± 0,01) och inkludering av små systematiska fel (upp till ca 0,1 m i höjdled). Dessutom visade resultaten att osäkerheten skiljer sig markant beroende på hur mycket omgivande mark sluttar mot vattendraget. För planeringsändamål med höga krav rekommenderas höjddata med upplösning upp till 1 m cellstorlek, för allmän detaljplanering upp till 4 m cellstorlek och för översiktlig planering upp till 10-25 m cellstorlek. Vid flacka strandsluttningar bör cellstorleken vara ännu mindre.
|
|
| 10. |
|
|
