| 1. |
-
Mediernas kulturhistoria
- 2008. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Historiska diskussioner om medier har länge dominerats av olika framstegsberättelser. Mediehistoriens mening tycks här bero på vad den pekar fram emot. Om kilskriften kulminerar i Gutenbergs tryckpress, når Turingmaskinen följaktligen sin höjdpunkt i Apples senaste gränssnitt. Men vid varje tidpunkt i historien finns ett vidsträckt medielandskap som väntar på att utforskas. Den här boken är ett bidrag till mediernas kulturhistoria. Med utgångspunkt i ett brett mediebegrepp belyser den massmedier som teve, film och internet, men också äldre medieformer som skriften, posten och ornamentik. En rad olika mediepraktiker lyfts fram från skriftkulturens administrativa förändring av statsapparaten kring 1700, över marknadsföringen av konfektyr med hjälp av kändisar runt förra sekelskiftet, till dagens realtidsövervakning med skärmbildsteknologier. Boken argumenterar för att det är först när medier betraktas i sin historiska specificitet som det blir möjligt att föra mer övergripande resonemang om hur relationer mellan medier och kultur skiftar över tid och rum. Gamla medier var en gång nya. De vittnade om ett levande förflutet och en osäker
|
|
| 2. |
-
Mediehistoriska vändningar
- 2014
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan sekelskiftet 2000 har det talats om en medial vändning inom framför allt humanvetenskaperna. För till exempel litteraturvetenskapens del har det handlat om en fokusförflyttning från estetiken till historiska medieanalyser av sådant som läs- och skrivpraktiker, och motsvarande intresseförskjutningar kan avläsas inom andra discipliner. I en svensk kontext har det rentav hävdats att medie- och kommunikationsvetenskapen håller på att förgås i en ”revirstrid som är så brutal att den knappt märks”. För inom vilka discipliner sysslar man numera inte med mediefrågor? Och vilket är då medievetenskapens specifika bidrag? Å andra sidan kanske medie- och kommunikationsvetenskapen själv genomgår ett slags medial vändning och rör sig bort från vad som dominerat ämnet: innehållsanalyser av journalistik utifrån ett ganska snävt demokrati- och politikperspektiv, vilka egentligen inte varit särskilt upptagna med specifika medieringsfrågor. En sådan rörelse, även internationellt, kan möjligen skönjas i de senaste årens diskussioner kring begreppet medialisering.Den kulturhistoriska medieforskningen har under de två senaste decennierna vuxit fram i kölvattnet av den kulturella vändningen inom de historiska vetenskaperna. Fältet kännetecknas av en nyorientering såväl empiriskt som teoretiskt, så till exempel utgångspunkten i ett bredare mediebegrepp och en fokus på mediernas inbördes relationer och på materiellt handfast mediering (snarare än friare svävande representationer). Mediehistoria kan inte längre vara en samling monomediala historier som beskriver olika mediers utveckling på ett linjärt sätt, utan ett fält som i hög grad betonar inter- och multimedialitet. Relationen mellan gamla och nya medier behöver problematiseras och vår egen tids digitaliseringsprocess historiseras.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Bagger, Anette, 1974-, et al.
(författare)
-
Inkluderande undervisningsmaterial och undervisning
- 2022
-
Ingår i: Abstractbook för Nationell konferens om särskilda utbildningsbehov i matematik. - Växjö : Linnéuniversitetet. - 9789189709201
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi kommer i denna föreläsning att berätta om vårt fleråriga samarbete med att utveckla kunskaper om inkluderande och likvärdig matematikundervisning. Detta är både en inspiration för hur forskare och lärare kan samarbete, samtidigt som vi delger en modell för att utvärdera undervisningsmaterial och huruvida de verkar inkluderande. Detta är ett resultat från ett EU- projekt och där både en version för lärare och en version för barn utarbetats i samarbete med forskare och lärare i Italien, Tyskland och Luxemburg. Modellen kommer att presenteras och vi illustrerar hur den kan användas både av lärare och av lärare med elever. För tillfället är även ett fortsättningsprojekt inplanerat och där större fokus kommer att ligga på digitala material.Referenserhttps://en.itm-europe.org/
|
|
| 6. |
- Bagger, Anette, 1974-
(författare)
-
Prövningen av en skola för alla : nationella provet i matematik i det tredje skolåret
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis presents the contribution to research that my doctoral education led to. My starting point was a large scale qualitative research project (here after called the VR-project) which reviewed the implementation of national tests in the third grade on the subject of mathematics. The VR-project investigated how the test affected the pupils with a special focus on pupils in need of special support. An urge to look further into issues concerning the support, the pupil in need and the test was revealed in he initial VR-project. These issues therefore constitutes the problem area of this thesis. The VR-project studied a total of 22 classrooms in two different municipalities' during 2010- 2012. The methodology used for this project was inspired by ethnography and discourse analysis. The raw data consisted of test instructions, video observations of the actual test subjects, interviews from teachers and pupils about the test, the support that was given throughout the testing as well as the observations and interviews of the pupils requiring special assistance. Activated discourses and positions of the participants were demarcated. The results revealed that a traditional testing discourse, a caring discourse and a competitive discourse are activated during the tests. The testing discourse is stable and traditional. Much of what was shown and said in classrooms, routines and rules regarding the test were repeated in all the schools and in all the classrooms. The discourse on support is affected by ambiguity, which is revealed especially when issues of pupils’ equity is put against the tests equality. This is connected to the teachers restricted agency to give support due to the teacher position as a test taker. The positions in need that are available to students are not the same in pupils, teachers and steering documents. The situation is especially troublesome for pupils that do not manage Swedish good enough to take the test and for pupils in need of special support. Some of the conclusions from this thesis is that the national test format: Disciplines not only the pupil, but also the teacher, the classroom and the school at large. Results indicate that the test:Activates a focus on achievementLeads attention away from learning Activates issues of accountability Influences pupils and teachers with stakes involvedBesides evaluating knowledge, the test disciplines not only the pupil, but also the teacher, the classroom and the school at large. Discussing the national test as an arena for equity might be a way towards attaining equality in education for all pupils.
|
|
| 7. |
- Bagger, Anette, 1974-
(författare)
-
Tillgänglighet till att visa kunskap under bedömning : En fråga om hållbarhet och delaktighet
- 2022
-
Ingår i: Abstractbook för Nationell konferens om särskilda utbildningsbehov i matematik. - Växjö : Linnéuniversitetet. - 9789189709201
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna föreläsning syftar till att diskutera vad hållbar bedömning i matematik är ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Med hållbar bedömning utgår jag från Boud (2000) och hänvisar till bedömning som ger eleven möjlighet att både komma åt testsituationen och visualisera sin kunskap, men som också sträcker sig bortom den omedelbara bedömningssituationen. Detta kan till exempel innebära att situationen hjälper eleven att lära sig teststrategier som är hållbara nu och i framtida bedömningssituationer, och att eleven är bekväm med att bli bedömd.Dagens utbildning är starkt driven av bedömning i olika former och med en stark betoning på och förståelsen av kunskap som något som behöver synas för att räknas (Bagger, Roos & Engvall, 2020). För vissa elever är det en kamp att visa kunskap. En angelägen uppgift för lärare är därför att stödja eleverna att göra sina kunskaper synliga. Tillgänglighet i bedömningssituationer, påverkar tillgängligheten till progression och en positiv utveckling och identitet som elev i matematik. Detta skrivs fram som ett tydligt uppdrag både i barnkonventionen och skolans styrdokument om att följa, främja samt ge stimulans och särskilt stöd. En utmaning för lärare och forskare är samtidigt att ge alla elever möjlighet att visa sina kunskaper på ett rättvist sätt. Detta uppdrag kopplas i föreläsningen till hållbarhet i en ”bedömningssituation för alla”, delaktighet och tillgänglighet.Jag kommer att illustrera detta med exempel från när en speciallärare ger en elev stöd att genomföra nationella prov, samt visa på grundsärskolans arbete med bedömning. För att ytterligare belysa vad som sker i dessa situationer kommer jag att visa på vilka aspekter av delaktighet som äger rum (Jansson, och som kan stödja eleven och även pedagogerna framgent i utvecklingen av undervisningen, det fortsatta lärandet och matematikutvecklingen.ReferenserBagger, A., Roos, H. & Engvall, M. Directions of intentionalities in special needs education in mathematics. Educ Stud Math (2020). https://doi.org/10.1007/s10649-020-09945-4Boud, D. 2000. Sustainable Assessment: Rethinking Assessment for the Learning Society. Studies in Continuing Education22 (2): 151–167. https://doi.org/10.1080/713695728Jansson, U. 2005. Vad är delaktighet, en diskussion av olika innebörder [What is participation, a discussion of different meanings]. Department of Education: Stockholms University.Jansson, U. 2010. Delaktighetens villkor [The Terms of Participation. Report of ongoing research project]. Department of Education: Stockholm University.
|
|
| 8. |
- Bergman, Mats, 1964-, et al.
(författare)
-
Goda år på ålderns höst? : En ESO-rapport om konkurrens i äldreomsorgen
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- nder de senaste decennierna har det blivit möjligt att driva äldreomsorg i privat regi. Förespråkarna för denna utveckling pekar på valfrihet och ökad effektivitet. Kritikerna talar om vanvård och menar att äldreomsorg inte lämpar sig för marknadslösningar. I rapporten analyserar forskarna förutsättningarna för att nå god kvalitet och effektivt resursutnyttjande vid marknadsliknande lösningar i äldreomsorgen. De frågor som diskuteras i rapporten är bl.a.:Hur fungerar den svenska äldreomsorgsmarknaden?Under vilka förutsättningar kan valfrihet och konkurrens förbättra omsorgen?Vilka krav kan och bör ställas på äldreomsorgens utförare?Vilken betydelse har brukarval för omsorgens kvalitet?
|
|
| 9. |
- Carbin, Maria, et al.
(författare)
-
Introduktion till politisk teori
- 2017. - 1
-
Ingår i: Politik och kön. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144117768 ; , s. 35-51
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
|
|
