| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Lundström, Ragnhild
(författare)
-
Taxes and Corporate Structure in Sweden
- 2001
-
Ingår i: Entrepreneurship in Business and Research. Essays in honour of Håkan Lindgren. - : EHF, Handelshögskolan & Probus Förlag, Stockholm. ; , s. 73-112
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Nielsen, Cecilia, 1944-, et al.
(författare)
-
Hur balanserar lärare mellan ansvaret för hela gruppen och för varje enskilt barn? : arbetsrapport från en pilotstudie, maj 2007 – oktober 2008
- 2009
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Rapporten innehåller två delar. Den första utgörs av rapporteringen av det arbete som utförts inom projektet under de första 18 månaderna, den andra av det konferenspaper till NFPFs/NERA’s1 kongress i Köpenhamn i mars 2008, där projektet först presenterades för en vidare krets. Den forskningsfråga som undersöks är: Hur balanserar lärare i verksamheten mellan ansvaret för hela gruppen och för varje enskilt barn? Dataproduktionen har skett med hjälp av studenter, som i sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har gjort observationer och intervjuer med sina lärarutbildare i verksamheten (LUV). De texter som blivit resultatet av dessa observationer och intervjuer har sedan analyserats, dels av studenterna själva i seminarier, dels av projektgruppen. I det senare fallet har analysen inriktat sig mot vad studenterna har valt att observera och vad de har kunnat se, både med tanke på vilka instruktioner de fått och med utgångspunkt i vilka förutsättningar utbildningen gett dem att se vad som händer i verksamheten. Projektet står alltså på tre ben:1. En vetenskaplig undersökning av en allmändidaktisk forskningsfråga.2. Studentmedverkan i såväl dataproduktion som analys, vilket ingår i studenternas vetenskapliga skolning.3. En utvärdering av undervisningen och kurslitteraturen vid lärarprogrammet med avseende på vilka förhållanden studenterna givits förutsättningar att upptäcka i verksamheten.Pilotstudien har tydligt bekräftat hur komplex forskningsfrågan är och hur komplicerad situationen på verksamhetsgolvet är. De resultat studien gett antyder också att undervisningen vid högskolan i hög grad styr vad studenterna kan se i verksamheten, och att deras texter ofta är normativa. Projektet har visat sig synnerligen generativt. Intressanta och viktiga frågor för fortsatt forskning inom projektet har utkristalliserats, liksom avgörande problemområden som lärarutbildningen behöver ge sig i kast med.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- St. Louis, Kenneth O., et al.
(författare)
-
Public attitudes toward stuttering in Europe : Within-country and between-country comparisons
- 2016
-
Ingår i: Journal of Communication Disorders. - : Elsevier BV. - 0021-9924. ; 62, s. 115-130
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction: Epidemiological research methods have been shown to be useful in determining factors that might predict commonly reported negative public attitudes toward stuttering. Previous research has suggested that stuttering attitudes of respondents from North America and Europe (i.e., "The West"), though characterized by stereotypes and potential stigma, are more positive than those from several other regions of the world. This inference assumes that public attitudes within various regions characterized by "The West" are similar. Purpose: This study aimed to determine the extent to which public stuttering attitudes are similar or different both within regions of three different European countries and between or among five different European countries or similar geographic areas. It also aimed to compare these European attitudes to attitudes from 135 samples around the world using a standard measure. Material and methods: Using convenience sampling, 1111 adult respondents from eight different investigations completed the Public Opinion Survey of Human Attributes-Stuttering (POSHA-S) in the dominant language of each country or area. In Study I, the authors compared attitudes within three different regions of Bosnia & Herzegovina, Italy, and Norway. In Study II, the authors compared attitudes between combined samples from Bosnia & Herzegovina, Italy, and Norway (with additional respondents from Sweden), and two other samples, one from Germany and the other from Ireland and England. Results: Attitudes of adults from the three samples within Bosnia & Herzegovina, Italy, and Norway were remarkably similar. By contrast, attitudes between the five different countries or area were quite dramatically different. Demographic variables on the POSHA-S did not predict the rank order of these between-country/area differences. Compared to the POSHA-S worldwide database, European attitudes ranged from less positive than average (i.e., Italians) to more positive than average (i.e., Norwegians and Swedes). Conclusion: Factors related to national identity appear to play a significant role in differences in public attitudes in Europe and should be explored in future research.
|
|
