SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "LAR1:liu ;mspu:(book)"

Sökning: LAR1:liu > Bok

  • Resultat 1-10 av 1385
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Abrahamsson, Mats, 1960-, et al. (författare)
  • Det dynamiska företaget : om följsamhet och flödesorienterade affärsmodeller
  • 2011. - 1
  • Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Dagens osäkra affärsklimat betraktas av många som ett problem och en risk som måste hanteras. I den här boken vänder författarna på perspektivet och betraktar osäkerheten som en möjlighet till framgång - om företaget har tillräcklig dynamisk förmåga. Den dynamiska förmågan innebär att företaget snabbt kan förändra sin marknadsstrategi och sin dagliga verksamhet. Det kräver en tydlig och flödesorienterad affärsmodell med en effektiv och följsam kedja från leverantör till slutkund. Denna bok presenterar en modell för hur företaget kan uppnå en sådan dynamisk effektivitet och diskuterar hur man kan omsätta den i praktisk handling. Boken vänder sig till chefer och ledningsgrupper i företag som vill utvecklas i takt med omvärldens krav och därmed få bäst förutsättningar att överleva och växa i det krävande affärsklimatet - survival of the fittest!
  •  
3.
  • Abramsson, Marianne, 1963-, et al. (författare)
  • Äldres flyttningar och motiv till att flytta eller bo kvar : skrift inom regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar, Hjälpmedelsinstitutet
  • 2014
  • Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Föreliggande rapport handlar om den äldre befolkningen i Sverige, dess bosättningsmönster, flyttningar och motiv till att flytta eller att bo kvar. Studien är dels baserad på statistik från databasen Geosweden dels på resultat från ett större intervjumaterial omfattande 74 hushåll som inbegriper boende i olika åldrar, upplåtelseformer och med olika ekonomiska ramar.Analysen av bosättningsmönster och flyttning bland dem som var 65 år och äldre år 1990 respektive år 2000 uppvisar både en stabilitet och en dynamik över tiden. Stabiliteten består i att flertalet inte flyttar och att det fortsatt är en hög andel som bor i ägt småhus, även högt upp i åren. Dynamiken består i de effekter som flyttningen har för den grupp som flyttar. Det är effekter som har stor betydelse för dem som flyttar men marginella effekter för ålderskohorterna totalt.Drygt 1,5 miljoner individer i varje ålderskohort har följts över tio respektive åtta år. Skillnader och likheter i både flyttningsbeteende och bosättningsmönster i tre olika åldersgrupper: 65-69 år, 70-79 år och 80+ år har analyserats. Fokus är på ålder och demografiska förändringar som faktorer som kan bidra till att förklara både flyttningsbenägenheten i sig och mellan vilka typer av bostäder flyttningen sker.Den demografiska profilen i de två ålderskohorterna är ungefär densamma, dock är det relativt sett fler i ålderskohorten 65+ år 2000 som är födda utanför Sverige, fler som är skilda respektive har en ATP-pension. Det är också relativt sett fler som är 80+ år i ålderskohorten 65+ år 2000. Demografiska förändringar som är kända i samhället i stort, såsom en stigande andel personer född i ett annat land och en ökad skilsmässofrekvens framträder även bland de äldre, och dessutom som förändringar över en relativt kort tidsperiod.Bosättningsmönstret har undersökts efter typ av bostad definierad som småhus med äganderätt, bostadsrätt, privat hyresrätt och allmännyttig hyresrätt. År 1990 var det 41,8 procent av samtliga i åldern 65+ år som bodde i ett ägt småhus. Fördelningen på övriga typer av bostäder var relativt jämn. År 2000 var det fortsatt 38,7 procent i denna kohort som bodde i ett ägt småhus. En motsvarande analys av ålderskohorten 65+ år, år 2000 visar att 46,7 procent bodde i ägt småhus, år 2008 var det fortsatt 42,1 procent. De förändringar som sker i bosättningsmönstret i övrigt mellan de två ålders-kohorterna är en högre andel i bostadsrätt och en motsvarande lägre andel i hyresrätt. De senare förändringarna rör sig om tre procentenheter.Bosättningsmönstret varierar över tid, men än mer mellan olika åldersgrupper. Andelen i ägd bostad sjunker med stigande ålder och skillnaderna mellan åldersgrupperna i de båda ålderskohorterna minskar med stigande ålder. Det skiljer närmare tio procentenheter i andelen i den yngsta åldersgruppen som bodde i ägt småhus år 1990 respektive år 2000, medan skillnaderna mellan övriga åldersgrupper är betydligt mindre. Vi pekar här på betydande kohorteffekter.Flyttningsbenägenheten är lägre i ålderskohorten 65+ år, år 2000 jämfört med i ålderskohorten 65+ år 1990, en förändring som gäller såväl totalt som för de enskilda åldersgrupperna. Sambandet mellan demografiska förändringar och benägenheten att flytta har undersökts. Här återfinns förvän-tade samband såsom att en skilsmässa genererar en flyttning för åtminstone den ena parten samt en relativt sett högre flyttningsbenägenhet bland dem som blir änkor/änklingar. Stabilitet minskar sannolikheten för att flytta. Det gäller särskilt bland dem som är gifta. Ny familjebildning bland äldre leder inte alltid till att parterna flyttar samman, utan samlivet blir istället ”Living apart together”.Den andel som flyttar under de två femårsperioderna var 27,6 procent respektive 23,2 procent. Flyttningsbenägenheten minskade totalt, inom samtliga åldersgrupper och även inom samtliga typer av bostäder. Men även om bosättningsmönstret i hela gruppen 65+ år var stabilt under såväl 1990-talet som 2000-talet var det stora förändringar bland dem som flyttade, andelen individer i småhus med äganderätt minskade betydligt. I de grupper som flyttade under perioden 1990-1995 minskade andelen från 41,6 procent till 26,8 procent och under perioden 1996-2000 från 40,9 procent till 14,1 procent. Ökningen skedde framför allt i hyresrätt. Bland dem som flyttade under perioden 2001-2005 minskade andelen i ägt småhus från 53,3 procent till 13,1 procent och under perioden 2006-2008 (kort tidsperiod) från 49,0 procent till 10,8 procent. Ökningen skedde i övriga upplåtelseformer, men särskilt i allmännyttig hyresrätt.Småhuset är den vanligaste typen av bostad men bostadsrätten och hyresrätten får en allt större betydelse med stigande ålder och förändringar i hushållet. Den ägda bostaden, förutsätter på samma sätt som för yngre åldersgrupper stabila förhållanden. Studien visar på signifikanta samband mellan demografiska förändringar och sannolikheten för att flytta men också på att det finns komplexa samband mellan flyttningsbenägenhet och typ av bostad, främst den ägda bostaden som både ökar sannolikheten för att flytta, men över tid också minskar densamma.Sannolikt kommer äldres boende i huvudsak inte att se så mycket annorlunda ut i framtiden mot vad det gör idag, dvs de flesta bor kvar i sina bostäder och de äldsta flyttar när de har behov av att an-passa sitt boende till en försämrad hälsa. Utifrån intervjuerna kan vi dock förvänta oss en något ökad rörlighet bland äldre och en större beredskap bland äldre att själva se om sin situation som äldre. När de ges möjlighet, i form av ett varierat bostadsutbud, flyttar flera äldre till ett mera anpassat boende. Det ökade utbudet av bostadsalternativ liksom intervjuerna understryker detta. En flytt till ett mer anpassat boende skulle på sikt kunna underlätta för t ex vård- och omsorgsgivare. Flera av de äldre hänvisar dock till att de inte vet hur de kommer att agera när de blir äldre, kanske kommer de att dröja sig kvar i sina bostäder trots att de nu säger att de tänker anpassa sitt boende, att den tröga rörligheten följer med åldrandet. Några av de intervjuade kände också en stark bundenhet såväl till bostaden som till den omgivande miljön och var därmed inte intresserade av att flytta.Intervjuerna visar att boendekostnaderna påverkar äldres val av boende. De som bor i villa sedan många år tillbaka har ofta låga boendekostnader, 2000-4000 kronor i månaden, en bidragande orsak till att många äldre bor kvar, även om det erbjuds attraktiva alternativ på bostadsmarknaden. Skillnaden i månadskostnad mellan det man har och det man får är alltför stor. En grupp äldre anser sig inte ha råd till ett annat boende, särskilt de som bor i bostäder med låg hyra. En utmaning för bostadsmarknadens aktörer är att skapa boenden som passar även för den gruppen som har samma behov av ett bra boende som äldre med bättre ekonomi. Information om hur man kan beräkna sina boendekostnader kan vara behjälplig då en del äldre utgår från att de inte har råd med vissa boende-alternativ, trots att det är många som inte utnyttjar sin rätt till bostadsbidrag.Många äldre har inte varit aktiva på bostadsmarknaden på många år och saknar kunskap om boende-alternativ. För äldre som bor i bostäder där de har svårt att klara sig själva och upplever sin situation som besvärlig kan riktad information om alternativ på bostadsmarknaden öka den kunskapen.Trygghetsboendet är ett alternativ för äldre som känner sig oroliga, ensamma eller isolerade i sitt boende. I boendet finns personal på dagtid och larmfunktion under övriga tider på dygnet. Då det särskilda boendet i allt större utsträckning riktar sig till dem med stora vård- och omsorgsbehov, ofta multisjuka och med demenssjukdom, erbjuder trygghetsboendet ett alternativ för äldre vars omsorgsbehov är av en annan karaktär, t ex för att man är ensam i sitt boende eller sjuklig. Trygghetsboendet såsom det fungerar för de intervjuade i den här studien bidrar till en ökad social gemenskap och en minskad oro. Boendet utgör en trygghet även för anhöriga som vet att hjälp finns att få vid behov.Intervjuerna visar också att det finns en medvetenhet bland äldre om att man kan behöva hjälpa varandra. Boendesituationen eller boendemiljön kan underlätta eller försvåra den typen av hjälp. I intervjuerna var det de som bodde på landsbygden som tydligast gav uttryck för att de kände sig trygga med att man grannar sinsemellan hjälps åt även om hjälpen förekom även i stadsmiljöer. På landsbygden kände man sig även tryggare med den formella omsorg man eventuellt kan komma att behöva. Man hade en större kännedom om hur hemtjänsten fungerar, genom personlig erfarenhet av arbete eller av att föräldrar hade haft hemtjänst och var nöjda med hur den fungerar. Likaså visste man vilka särskilda boenden som skulle kunna bli aktuella och även här hade man en stor tillit till att dessa fungerar bra och man kände också till personalen. Denna tillit gör också att man inte känner sig tvingad att se om sin boendesituation, man vet att den dag man inte längre klarar sig på egen hand får man hjälp från en fungerande hemtjänst eller får flytta till ett omtyckt särskilt boende.Bostadsrätten har över tid stärkt sin roll. Möjligen kan detta förklaras av att allt fler äldre är vana vid ägande liksom att de lägger en stor vikt vid att bo i en miljö med stabila grannar. På så sätt har även seniorboendet fått en ökad betydelse. Den insats i boendet som krävs för tillgång till en bostadsrätt och den åldersgräns som förutsätter inflyttning i seniorboen
  •  
4.
  • Abrandt Dahlgren, Madeleine, 1956- (författare)
  • "Becoming" a professional : an interdisciplinary analysis of professional learning
  • 2011
  • Bok (refereegranskat)abstract
    • ‘Becoming’ is used in this interdisciplinary work as an emergent, iterative concept of professional identity formation. The conceptual framework of ‘becoming’, as well as the arguments in the book are intended to encourage professionals—and those engaged in their education—to reflect on what it means to be a ‘professional’ in the twenty-first century, an era dominated by the discourses of globalisation, ‘new mangerialism’, multiculturalism and deprofessionalisation. We live in a world where not only scholars, but also a better educated client base informed by technological innovations, have issued unprecedented challenges to the traditional professional ideal. The once paradigmatic identity of the superiority of the Anglo-American professional, grounded in an exclusive knowledge-base and an altruistic ‘public-service’ principle, are no longer tenable.The book will generate dialogue about the nature of professionalism through a multidisciplinary lens in chapters on medicine, nursing and teaching and in reference to social work, the clergy and engineering. Here, becoming a professional is a lifelong, extended process that constructs an individual’s professional identity through formal education, workplace interactions and popular culture. It advocates the ‘ongoing’ modality of developing a professional self throughout one’s professional life. What emerges from this work is a concept of becoming a professional that is quite different from the isolated, rugged, individualistic approach to traditional professional practice as represented in popular culture. It is a book for the reflective professional.
  •  
5.
  • Abrandt Dahlgren, Madeleine, 1956- (författare)
  • Portraits of problembased learning : a cross faculty comparison of students' experiences
  • 2010
  • Bok (refereegranskat)abstract
    • This book compares university students'experiences of problem-based learning in three professional educational programmes; Psychology, Engineering and Physiotherapy. Twenty students from each of the programmes were interviewed and the transcriptions subsequently subjeced to a qualitative analysis.The ways the different groups of students perceive of the characteristics of the pedagogical approach, the meaning and function of course objectives and their accounts of the varying approaches to studying in relation to course examinations, provide three distinct portraits of problem-based learning. The book suggests that the differences in how students perceive of the pedagogical approach reflect different perspectives of knowledge and learning embedded in their respective professional discipline. The book is challenging university teachers intending to implement problem-based learning in their courses to reflect on how their own epistemological standpoints impact on their views on learning and teaching.
  •  
6.
  • Abrandt Dahlgren, Madeleine, 1956-, et al. (författare)
  • Reshaping doctoral education : international approaches and pedagogies
  • 2012
  • Bok (refereegranskat)abstract
    • The number of doctorates being awarded around the world has almost doubled over the last ten years. The authors contribute to a previously under-represented focus of theorising the emerging practices of doctoral education & the shape of change in this arena.
  •  
7.
  • Abrandt Dahlgren, Madeleine, 1956- (författare)
  • Torget, Kliniken och Meritagenturen : Didaktik för vuxna i praktiken
  • 2008. - 1
  • Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Human resources are the social capital of a firm or business, based on trust as well as on expertise, values, and cultural diversity. This calls for cross-cultural knowledge — an understanding of gender issues and individual differences in the social capital of the firm and society. The dialogue between women entrepreneurship and social capital theory/ research strengthens the fragmented voice of women entrepreneurship, providing the landscape for women entrepreneurs as creators of, and created by, social capital. It indicates how women entrepreneurs appear to have a special position in forming, developing, and reorganizing the social capital in the business world. This book explores social capital in the multiple relationships between gender, management, and entrepreneurship. Twenty-six researchers, representing a variety of disciplines from different parts of the world, provide findings on diverse aspects of the dialogue between women entrepreneurship and social capital. As a consequence, the central concepts — social capital, entrepreneurship, and gender — are given a variety of meanings. Women entrepreneurs and business owners — regardless of their cultural context, branch, and education — provide interesting ideas to the global debate on equality and social capital.
  •  
8.
  • Ackesjö, Helena, 1973-, et al. (författare)
  • Utbildning för barn i skolstartsålder
  • 2022. - 1
  • Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Det ligger något av ett magiskt skimmer över skolstarten. Många barn har längtat efter dagen då de får packa sin ryggsäck och träda in genom porten till det mytomspunna skolhuset där nya klasskamrater, lärare och utmaningar väntar.Denna bok handlar om hur utbildningen för barn i skolstartsåldern har förändrats under de senaste decennierna och hur man kan förstå mekanismerna bakom dessa förändringar. Idag råder ett starkt kunskaps- och lärandefokus, där huvudsyftet är att elever ska kvalificeras till nästa nivå i skolsystemet. Detta beskriver vi i boken som en skolarisering av utbildningen och dess konsekvenser berör alla aspekter av utbildning. Skolariseringen syns på policynivå. Den påverkar den pedagogiska praktiken och undervisningen; den förändrar synen på barnet och dess förmågor, och inte minst påverkar den vår syn på vad utbildning är till för. I denna bok används skolstarten och förskoleklassen som exempel, men analysen av skolariseringen är allmängiltig för utbildning och undervisning av barn i hela skolsystemet. Hur kan dessa förändringar beskrivas? Vad bidrar till skolariseringen? Vilken betydelse har denna utveckling? Detta är angelägna frågor för alla som är engagerade i utbildning. Därför är det viktigt att lärare och lärarstudenter får ett språk för att kritiskt kunna granska och diskutera vad skolariseringen innebär - både för dem själva och för deras profession.
  •  
9.
  • Adelsvärd, Viveka, 1942-, et al. (författare)
  • Framtida skuggor : samtal om risk, prevention och den genetiska familjen
  • 2002
  • Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Hur kommer mitt liv att gestalta sig? Kommer jag att vara frisk och stark? Kan jag göra något för att påverka ödet? Den moderna läkekonsten försöker på olika sätt att besvara sådana frågor. Ständigt utvecklas nya metoder för att tidigt avslöja hälsorisker.Att konfronteras med hot om framtida sjukdom kan vara dramatiskt och omtumlande. Så är det för den kvinna som får reda på att den bröstcancer hennes mamma dog av kan vara ärftlig och därmed hota henne själv eller hennes barn. Så är det också för den man som ser livet förkortat när blodprovet avslöjar ett alarmerande värde.Men hur påverkas vi av genetisk kartläggning eller upplysning om konsekvenserna av en viss livsstil? Kan kunskap om möjliga sjukdomsförlopp rent av vara skadlig? Hur förstår människor den information som uttrycks i: "Du har 50 procents risk att utveckla cancer"? Den här boken visar hur vanliga människor reagerar i sådana situationer.
  •  
10.
  • Ahlgren-Moritz, Charlotte, et al. (författare)
  • Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [1] : Metoder och strategier
  • 2016
  • Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Universitet och högskolor bidrar till samhällsutvecklingen genom att forskningsbaserad kunskap tillämpas av olika aktörer i samhället. För att möta dagens och morgondagens samhällsutmaningar utgör således kunskapsutbyte och samverkan mellan lärosäten och samhället en värdefull möjlighet. Att ha starka relationer med samhällets aktörer identifieras också som viktigt i utvecklingen av ett internationellt starkt lärosäte.Samverkan i högre utbildning främjar samhällets förändringsförmåga och stärker utbildningens kvalitet, men samverkan förbereder också studenterna för ett livslångt lärande och underlättar övergången mellan utbildning och arbetsliv. Ett lärosäte i nära samverkan med aktörer i samhället är ett relevant lärosäte, det vill säga ett lärosäte som är till nytta för sin omvärld och för sina medarbetare och studenter.Ett grundläggande problem vad gäller möjligheterna att integrera samverkan i akademisk utbildning står att finna i statens fördelning av medel till lärosätena. De statliga medlen utgår nämligen i två separata anslag, ett vardera för de båda huvuduppdragen utbildning och forskning. Samverkan kan sägas ingå i bägge uppdragen. Till skillnad från forskningssamverkan finns det för utbildningssamverkan ingen särskild uppföljning och inte heller några ekonomiska incitament. Utvärdering av forskning och utbildning bör således breddas så att kvalitetsstärkande samverkansinslag också inkluderas i resursfördelningsprinciperna. Statens bristande strukturer för fördelning och uppföljning återspeglas i hur lärosätena fördelar resurser till och följer upp samverkan: lärare ges sällan resurser (i form av särskild tid) för att på ett pedagogiskt genomtänkt sätt kunna inkludera samverkansinslag i undervisningen; samverkan är sällan meriterande eller lönegrundande; och den utbildningssamverkan som bedrivs följs sällan upp – varken på institutions-, fakultets- eller lärosätesnivå. Samma sak kan sägas gälla på nationell nivå – det samverkande lärosätet erhåller inga extra anslag och det bestraffas ej heller för försummelse av detsamma. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen innebär att samverkan bör ingå i de pedagogiska modeller som lärare använder för att leda studenternas kunskapsutveckling mot de mål som finns angivna i kurs- och utbildningsplaner. Det betyder också att arbetet med samverkan bör inkluderas i processer för styrning, planering och uppföljning av utbildning och undervisning på såväl kurs- och programnivå som på institutions-, fakultets- och lärosätesnivå. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen är att sträva mot att externa aktörer ska bli en självklar del i den dagliga verksamheten – för studenter såväl som för medarbetare och för de organisationer man samverkar med. För att svenska lärosäten ska ges en realistisk möjlighet att göra samverkan till en integrerad del av utbildningsverksamheten krävs det framför allt följande:att politiker och departement utformar ett fördelningssystem där framgångsrika samverkansinsatser inom utbildningen leder till en förstärkning av resursbasen på lärosätena;att lärosätesledningar tar tydlig ställning för samverkansfrågan i sina strategiska styrdokument och att samverkan införs i lärosätenas kvalitetssäkringssystem för utbildning, samt att lärosätena inför system för att styra och följa upp samverkan i utbildningen på lärosätesövergripande nivå;att ledningen för fakulteter, institutioner eller motsvarande omsätter lärosätets strategiska åtaganden i handlingsplaner och lokala styrdokument samt utformar system för dokumentation, styrning och uppföljning av samverkan i utbildningsprogram;att lärare samt kurs- och programansvariga inför samverkan i utbildningens styrande dokument (t.ex. kurs- och utbildningsplaner) samt i den ordinarie undervisningsverksamheten.Dessutom bör lärosätena – både gemensamt men också vart och ett för sig – införa system och karriärvägar där medarbetares insatser i det vardagliga samverkansarbetet uppmärksammas och belönas.Mot bakgrund av detta kan man konstatera att det är angeläget att lärosätenas strategiska arbete avseende utveckling och uppföljning av samverkan i utbildningen vidareutvecklas. Men, med vilka verktyg, var i verksamheten och på vilka sätt?I följande skrift samlas erfarenheter och goda exempel gjorda inom ramen för ett flerårigt lärosätesövergripande samarbetsprojekt, Samverkanssäkrade utbildningsprogram, där utgångspunkten har varit att identifiera strategier och metoder för att integrera samverkan i utbildningsprogram. Målet har varit att undersöka och beskriva hur samverkan kan vara ett medel som bidrar till att stärka utbildningens kvalitet och relevans, samt ge förslag på hur vägen till samverkanssäkrad utbildning kan se ut.Den centrala slutsatsen är att samverkan, när den är en integrerad del av utbildningen, bidrar till kvalitet och säkerställer att utbildningen blir till nytta för samhället. Det finns också andra vinster med att bedriva ett systematiskt samverkansarbete, till exempel att det leder till pedagogisk utveckling för undervisande personal, att det ökar förutsättningarna för ett utmaningsbaserat lärande med studenten i centrum, att det underlättar övergången från studier till arbetsliv, och att det möjliggör fördjupade relationer med den värld lärosätet finns i. Resan mot samverkanssäkrad utbildning är, med andra ord, mödan väl värd.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 1385
Typ av publikation
konstnärligt arbete (4)
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (991)
populärvet., debatt m.m. (239)
refereegranskat (155)
Författare/redaktör
Jonsson, Stefan, 196 ... (22)
Turner, Anthony, 195 ... (17)
Granström, Kjell, 19 ... (17)
Bjurström, Erling, 1 ... (16)
Fornäs, Johan, 1952- (16)
Lejon, Kjell O., 195 ... (16)
visa fler...
Dahlgren, Lars-Ove, ... (15)
Kylhammar, Martin, 1 ... (15)
Parment, Anders, 197 ... (15)
Sandin, Bengt, 1949- (14)
Olve, Nils-Göran, 19 ... (13)
Musk, Nigel John, 19 ... (13)
Levi, Richard (12)
Ottosson, Mikael, 19 ... (12)
Berner, Boel, 1945- (12)
Tagesson, Torbjörn, ... (11)
Anshelm, Jonas, 1960 ... (10)
Andersson, Gerhard, ... (9)
Collste, Göran, 1950 ... (9)
Szczepanski, Anders, ... (9)
Linell, Per, 1944- (8)
Lohm, Ulrik, 1943- (8)
Jonsson, Leif, 1945- (8)
Lykke, Nina, 1949- (8)
Olsson, Jesper, 1966 ... (7)
Ljung, Lennart, 1946 ... (7)
Fejes, Andreas, 1977 ... (7)
Thornberg, Robert, 1 ... (7)
Jensen, Per, 1956- (7)
Maz´ya, Vladimir (7)
Jedeskog, Gunilla, 1 ... (7)
Kellgren, Jan, profe ... (7)
Arnesdotter, Ingrid, ... (7)
Colnerud, Gunnel, 19 ... (7)
Beckman, Svante, 194 ... (7)
Hedenborg, Susanna (6)
Kowalkowski, Christi ... (6)
Abrandt Dahlgren, Ma ... (6)
Larsson, Staffan, 19 ... (6)
Almén, Edgar, 1943 (6)
Palm, Jenny, 1973- (6)
Arlinger, Stig, 1939 ... (6)
Parment, Anders (6)
Dahlstedt, Magnus, 1 ... (6)
Elg, Mattias, 1968- (6)
Petersson, Bo, 1941- (6)
Westelius, Alf, 1959 ... (6)
Ullman, Harald (6)
Widmalm, Sven, 1956- (6)
Eriksson, Lisbeth, 1 ... (6)
visa färre...
Lärosäte
Linköpings universitet (1385)
Uppsala universitet (31)
Stockholms universitet (20)
Örebro universitet (15)
Södertörns högskola (9)
Linnéuniversitetet (9)
visa fler...
Göteborgs universitet (8)
Lunds universitet (8)
Kungliga Tekniska Högskolan (7)
Jönköping University (7)
Mittuniversitetet (7)
Marie Cederschiöld högskola (6)
Handelshögskolan i Stockholm (5)
Karlstads universitet (5)
Umeå universitet (4)
Luleå tekniska universitet (3)
Högskolan Väst (3)
Mälardalens universitet (3)
Malmö universitet (3)
Högskolan i Gävle (2)
Högskolan i Borås (2)
Högskolan Dalarna (2)
Högskolan Kristianstad (1)
Konstfack (1)
Chalmers tekniska högskola (1)
Gymnastik- och idrottshögskolan (1)
Riksantikvarieämbetet (1)
Röda Korsets Högskola (1)
visa färre...
Språk
Svenska (856)
Engelska (468)
Danska (14)
Tyska (13)
Franska (7)
Italienska (3)
visa fler...
Spanska (3)
Polska (3)
Kinesiska (3)
Ryska (2)
Norska (2)
Japanska (2)
Finska (1)
Nederländska (1)
Arabiska (1)
Portugisiska (1)
Estniska (1)
Lettiska (1)
Turkiska (1)
Ukrainska (1)
Koreanska (1)
visa färre...
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (541)
Humaniora (239)
Naturvetenskap (91)
Medicin och hälsovetenskap (54)
Teknik (49)
Lantbruksvetenskap (9)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy