| 1. |
- Hansson, Joacim, 1966-, et al.
(författare)
-
Profession, utbildning, forskning : biblioteks- och informationsvetenskap för en stärkt bibliotekarieprofession
- 2018
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Sekretariatet för nationell biblioteksstrategi vid Kungliga Biblioteket har givit de fem biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningarna vid Högskolan i Borås, Linnéuniversitetet, Lunds univeritet, Umeå universitet och Uppsala universitet uppdraget att utreda och formulera förslag kring utbildning och forskning för en stärkt bibliotekarieprofession. Syftet med föreliggande rapport är, att visa situationen för svensk biblioteks- och informationsvetenskap, tydliggöra relationen till bibliotekarieprofessionen och lämna strategiska förslag på hur ämnet kan förstärkas till förmån för en stärkt professionsutvecklig. En omvärldsanalys med riktning mot bibliotekssektorn görs samt en beskrivning av nuläget för biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning och forskning. Biblioteks- och informationsvetenskapens centrala betydelse för bibliotekarieprofessionen lyfts fram. Utbildingsprogrammen i ämnet attraherar gott om studenter och som svar på bibliotekens konstaterade behov av biblioteks- och informationsvetenskapligt utbildad personal argumenterar rapportförfattarna för möjligheten att expandera utbildningarna på kandidat- och masternivå vid samtliga fem lärosäten. Inom forskningen konstateras, att trots att ämnet idag i grunden fungerar väl finns ännu svårigheter att erhålla finansiering för professionsinriktad biblioteksforskning. Omvärldsanalysen visar upp ett behov av en tydligare struktur för kontinuerlig kompetensutveckling inom bibliotekarieprofessionen. Rapporten mynnar ut i fem strategiska förslag rörande grundutbildning, forskning och kontinuerlig kompetensutveckling:En ökning av antalet studieplatser på program på kandidat- och masternivå i biblioteks- och informationsvetenskap.Nationell forskarskola för biblioteksforskning.Inrättande av en externfinansierad professur med inriktning mot biblioteksforskning.Stärkt finansieringsstruktur för biblioteksforskning.Etablerande av en samlad nationell struktur för kontinuerlig kompetensutveckling.
|
|
| 2. |
- Idenfors, Annika, et al.
(författare)
-
När det brister : En studie av dammsäkehet och säkerhetsarbete mot översvämningar längs Skellefte- och Umeälven
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport sammanfattar resultat från en studie om dammsäkerhet och säkerhetsarbete mot översvämningar längs två reglerade älvar i Västerbotten. Syftet med studien är att undersöka hur dammsäkerhetsarbetet, när det gäller dammbrott, säkerhetsarbete mot översvämningar och incidenter relaterade till nyttjandet av älvarna, är organiserat och fungerar längs Skellefte- och Umeälven. Övriga älvar i länet samt gruvdammar ingår inte i undersökningen. Det ansvar som Statens geotekniska institut (SGI), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), försvarsmakten, Boverket, Vägverket och polisen har för att förebygga och agera i samband med översvämningar behandlas inte heller i studien.Rapporten baseras på en litteraturöversikt rörande den senaste forskningen på området, dokumentstudier, intervjuer med säkerhetsansvariga vid Länsstyrelsen Västerbotten, Umeå, Vännäs, Lycksele och Skellefteå kommun, samt två vattenregleringsföretag.Studien tar sin utgångspunkt i begreppet mänsklig säkerhet och analyserar dammsäkerhet och säkerhetsarbete utifrån ett sociotekniskt perspektiv. Det innebär att varje teknisk konstruktion, varje tekniskt system, såsom vattenkraftverk och dammar, där olika tekniska instrument används för att kontrollera och reglera vattenflöden och producera elektricitet, också utgör sociala system. Det innebär att rapporten uppmärksammar deltagande och delaktighet som en central aspekt av säkerhetsarbetet.Utifrån resultaten drar studien följande slutsatser:Dammsäkerhetsarbetet och säkerhetsarbetet mot översvämningar längs Skellefte- och Umeälven uppvisar brister ifråga om resurser, kompetens och insyn.Dammsäkerhetsarbetet inkluderar inte allmänhetens säkerhet vid och på dammar (public safety around dams).Det finns oklarheter rörande vem som har ansvar för dammsäkerhet och för säkerhetsarbete mot översvämningar.Dammsäkerhetsarbetet i Västerbotten inkluderar endast i begränsad omfattning sociala aspekter, lokal kunskap tas inte tillvara, och allmänhet och rättighetsinnehavare ignoreras i stor utsträckning i säkerhetsarbetet.Det är generellt svårt att bedöma effekter av säkerhetsarbetet kring dammar och längs älvarna, men klart är att pågående säkerhetsarbete, i form av till exempel enskilda projekt och övningar, ökar kunskaperna om risker och ansvar, samt stärker samverkan mellan olika aktörer.Dammsäkerhet uppfattas främst handla om tekniska konstruktioner medan människa-maskin- natur och mellanmänskliga och organisatoriska säkerhetsaspekter hamnar i skymundan.
|
|
| 3. |
- Silver, Lars, et al.
(författare)
-
Uncertainty in cooperation between service buyers and sellers
- 1998
-
Ingår i: <em>Working paper series, Uppsala university</em>. - Uppsala : Företagsekonomiska institutionen.
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The realization of relationship marketing requires cooperative exchangebetween buyers and sellers. A key determinant of cooperative exchange isuncertainty perceived by the cooperating parties. This study investigates howcooperation is affected by decision makers’ perception of uncertainties in theenvironmental context, in relationships, and in decision-making routines. Asample of 135 branch managers from banks is used in a LISREL model. Theresults show that uncertainty regarding relationship and decision-making havestrong direct effects on relationship cooperation. An important finding is thatcontextual uncertainty causes relationship cooperation indirectly. The resultshighlight the importance of organization in firms that aim to facilitatecooperation between buyer and seller. In addition, they set an agenda forfuture research.
|
|
| 4. |
- Andersson, Fredrik, 1973-, et al.
(författare)
-
The vision thing : Actors, decision-making and lock-in effects in Swedish road safety policy since the 1990s
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper investigates the introduction of and consequences of the “Vision Zero” (Nollvisionen) that was part of a law passed in 1997 and called for a radical reduction of deaths caused by road traffic. We try to answer the question why the Vision Zero has failed to reach its goals for the last ten years. The introduction of the Vision Zero can be explained with a combination of changes in traffic policy and welfare policy, together with a reorganization of the transport sector that created new opportunities for old interest groups. Our main conclusion is that the strong idealistic and visionary political goals in the Vision Zero are in line with a Swedish tradition of over-arching visionary national goals for the transport sector in general. Idealistic goals suppressed critical objections, but at the same time there were insufficient resources for investments and lack of approval for the policy from actors within the sector, which can create lock-in effects and actually prevent effective policies from being implemented. This might explain the relative ineffectiveness of the policy, and the slim chances of the Vision Zero to ever being achieved.
|
|
| 5. |
- Fazlhashemi, Mohammad
(författare)
-
En boksamlings väg till Umeå universitetsbibliotek
- 2007
-
Ingår i: Om boksamlingar och synen på islam. - Umeå : Umeå universitet, Forskningsarkivet Umeå. - 9789172643963 ; , s. 7-11
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Artikeln består av en inledning kring förvärvet av Sigrid och John Kahles boksamling till Umeå universitetsbibliotek.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Liljenfeldt, Johanna, 1983-, et al.
(författare)
-
Kriterier och indikatorer på hållbar utveckling : exempel från teori och praktik
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns inte något universalt sätt att varken definiera hållbarhet eller att försöka mäta framstegen mot eller att hållbarhet uppnåtts. Tankar kring hållbar utveckling har varit en del av samhällsdebatten och politiken speciellt sedan år 1980, då begreppet introducerades i IUCN-rapporten World Conservation Strategy: Living resources for sustainable development (Olsson et al, 2004). Den definition som oftast citeras idag är dock den som slogs fast i Brundtland-rapporten år 1987: "Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov" (NE, Internet, 2009-05-25). Idag anses hållbar utveckling oftast omfatta tre olika aspekter. För det första innebär hållbar utveckling att olika dimensioner av utveckling måste vägas samman. I allmänhet nämns här sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner i första hand. För det andra dyker ofta tids- och rumsförhållanden upp i diskussioner om hållbarhet. Vad gäller tidsaspekten är det här frågan om det ansvar som samhället har för kommande generationer och för att det som görs idag inte bara skall vara hållbart nu utan även leda till en hållbar framtid. Rumsförhållandet handlar om det ansvar för och påverkan som ett samhälle har på ett annat samhälles möjlighet att få en hållbar utveckling. Den tredje dimensionen som hållbarhetsbegreppet oftast innefattar relaterar till delaktighet. Detta handlar om att en hållbar utveckling bör utgå från och vara förankrad i en bred allmänhet. Det vill säga ingen enskild beslutsfattare bör på egen hand besluta om hur ett samhälles strategier för hållbarhet skall se ut. Istället kräver detta arbete att exempelvis medborgare, intresseorganisationer, privat- och offentligsektor skall samverka i detta arbete.Målet med den här rapporten är att beskriva kriterier för och indikatorer på hållbar utveckling. Studien beskriver därmed de processer och innehållsindikatorer som kan användas för att i ett praktiskt fall bedöma vilka delar och aktörer som inkluderas och prioriteras i processerna. Rapporten beskriver och sammanställer olika teoretiska och praktiska modeller med relevans för att tillämpa hållbarhetskriterier lokalt och regionalt, med målet att inkludera en bredd av hållbarhetsprocesser och exempel från mätbara och certifierbara system till generella principer. Studien lägger också specifik vikt vid system med relevans för den svenska kontexten speciellt i kommuner och regioner. 2Med ovanstående i åtanken kommer upplägget i den här texten därför inte att vara att försöka ge svar på vad exakt hållbar utveckling eller indikatorer på det samma är. Istället kommer här att presenteras hur begreppen mer allmänt definieras samt ges förslag på hur man kan se på och kategorisera hållbar utveckling samt på hur man kan se på, kategorisera och ta fram indikatorer för hållbar utveckling (HUT-indikatorer). Ett axplock från den stora skara av lednings- och styrsystem som finns idag kommer även att beskrivas.
|
|
| 8. |
- Liljenfeldt, Johanna, 1983-, et al.
(författare)
-
Regionala och kommunala mål för hållbarhetsarbete i Umeåregionen
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2008-2010 samverkade sex kommuner i Umeåregionen ("Hållbara Umeåregionen") runt försök att genomföra Ålborgåtagandena om hållbar utveckling – en process som kommunerna och kommunförbundet inbjudit forskning om. Inom ramen för projektet har de sex kommunerna antagit lokala hållbarhetsstrategier med kommunvisa prioriteringar. Dessa prioriteringar diskuterades inom Umeåregionssamarbetet för att eventuellt samordnas och för att nå prioriteringar som ses som lämpliga både i individuella kommuner och i regionen som helhet. Förutom arbetet på kommunal nivå och inom samarbetet existerar också regionala mål i Västerbottens län samt inom den privata sektorn (Tillväxtalliansen).Sammanvägningen och prioriteringen av hållbarhetsmål är komplex både i termer av vilka aktörer som ska ingå och vilka roller dessa tar, samt genom arbetet med de breda sociala, ekonomiska och miljömässiga mål som Ålborgåtagandena ställer. Detta möjliggör ett stort antal olika prioriteringar, med olika nivå av regionalisering av beslut, där även andra teoretiska och praktiska kriterier för hållbarhet kan spela in.Målet med den här rapporten är att undersöka och beskrivaregionens och kommunernas förutsättningar samt arbete med Ålborgåtagandena inom Hållbara Umeåregionsprocessen.Vilka prioriteringsdokument existerar på regional samt kommunal nivå angående hållbarhetsfrågor?Vilka prioriteringar inom hållbarhetsarbete utvecklades under Hållbara Umeåregionsprojektet?Studien beskriver därmed ett komplext fall av regionalt arbete med hållbar utveckling i praktiken. Rapporten beskriver existerande mål och prioriteringar i olika dokument på regionala nivåer, kommunal nivå och slutligen under Ålborgsamarbetet.
|
|
| 9. |
- Näsman, Mattias, 1989-, et al.
(författare)
-
A promised land? : First summary of the research program
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This document lays out the background for the research program “A promised land? Drivers, challenges and opportunities related to the (green) industrialization of Northern Sweden,” (nr. M22-0029) awarded by the Swedish Riksbankens Jubileumsfond’s in 2022. The document summarizes work in progress and may therefore be updated and republished in different versions according to the requirements of the program. This interdisciplinary program aims to understand the economic, social, and political challenges and opportunities of the ongoing industrial transformation in northern Sweden. A key element of the program is to identify drivers, obstacles, and preconditions in a historical, present, and forward-looking process-perspective.
|
|
| 10. |
|
|
