| 1. |
- Edvardsson, Bo, 1944-
(author)
-
Tankefel inom vardag, yrkesliv och politik
- 2009
-
Other publication (pop. science, debate, etc.)abstract
- Syftet är att klargöra begreppet tankefel och att beskriva några vanliga exempel på tankefel. Tankefel har en omfattande förekomst och omfattande konsekvenser för enskilda och samhälle.
|
|
| 2. |
- Munthe, Christian, 1962
(author)
-
Mellan genialitet och galenskap: Recension av Benjamin Labatuts roman "MANIAC"
- 2023
-
In: Tidskriften Alba. - 1403-5448.
-
Review (other academic/artistic)abstract
- John von Neumann var ett för de allra flesta okänt ungerskt underbarn av judisk härkomst som sedermera flydde undan nazisterna till USA, där han dog 1957. Han var ett matematiskt universalgeni som gav viktiga, för att inte säga avgörande, bidrag till fysikens, biologins, data- och samhällsvetenskapens och meteorologins (och därmed klimatvetenskapens) utveckling under 1900-talet. Vid sidan av den mer allmänt kände Alan Turing föranstaltade han det som vi idag lär känna som A.I. och teoretiserade tidigt om hur man kunde tänka på maskiner som livsformer analogt med biologiska – en idé som idag ingår både i evolutionsbiologiska verktygslådor liksom i visioner och mardrömsscenarier om en teknologisk singularitet bortom vilken generella A.I. dominerar och, i värsta fall, tränger ut människoarten. Det är denne märkliga och skrämmande person Benjamín Labatuts välskrivna roman sätter i centrum för en berättelse om gränslandet mellan genialitet och galenskap, vetenskap och teknik från förra sekelskiftet till nu, logikseminariernas tankelekar och konkret global politisk utveckling på liv och död. Romanen är pärlande klart översatt av Anna Petronella Foultier. Man behöver nog ha ett visst intresse för vetenskap, teknik och/eller global politik för att uppskatta den fullt ut, men mycket sådant förklaras under hand på ett skenbart enkelt vis, så jättestora kunskaper behövs inte.
|
|
| 3. |
-
Hemma Väst
- 2018
-
Editorial collection (other academic/artistic)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
-
Larmar och gör sig till
- 2017
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Larmrapporterna duggar tätt inom flera delar av samhället idag och en turbulent omvärld gör sig ständigt påmind. I en tid där den som hörs och syns mest oftast är den som får fram sitt budskap syftar Larmar och gör sig till till att ge diverse effektfulla och känsloknutna utsagor om vår samtid lite empiriskt tuggmotstånd. Larmar och gör sig till är den sjuttionde forskarantologin från SOM-institutet. Boken innehåller 40 kapitel och baseras i huvudsak på 2016 års nationella SOM-undersökning, i kombination med SOM-institutets trettioåriga tidsserier.
|
|
| 6. |
- Sätre Åhlander, Ann-Mari, 1957-, et al.
(author)
-
Från reserv till reserv. Genusaspekter på den regionala arbetsmarknadspolitiken.
- 2008
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I Sverige har vid olika tidpunkter lanserats satsningar för att skapa förutsättningar för en mer jämställd arbetsmarknad. Både politik och arbetsmarknad har genomgått betydande förändringar, något som i denna rapport studeras på regional nivå utifrån ett genusperspektiv. Studien placeras i skärningspunkten mellan arbetsmarknadspolitik, jämställdhetspolitik och regionalpolitik. Arbetsmarknadspolitiken har länge varit ett av de starkaste medlen för att uppnå målen med jämställdhetspolitiken. I den här rapporten undersöks den del av arbetsmarknadspolitiken som samverkar med den regionala utvecklingspolitiken och hur den utformas i relation till de jämställdhetspolitiska målen. Rapportens huvudsyfte är att utifrån två tidsbilder diskutera möjligheter och problem som är förknippade med den politik som uppmuntrar och stimulerar kvinnor att övergå från hemarbete till lönearbete, respektive från lönearbete till företagande. Genom två nedslag i tiden i Jämtlands län illustreras en förskjutning i den politiska retoriken från lönearbete till företagande som avspeglas i olika arbetsmarknadssatsningar för att öka kvinnors förankring på arbetsmarknaden. Med en maktordning som underordnar kvinnor återkommer ett synsätt som leder till att politiska åtgärder gång på gång utformas utifrån synen på kvinnors arbetskraft som en reserv.
|
|
| 7. |
- Almered Olsson, Gunilla, 1951, et al.
(author)
-
Agenda 2030. För oss och kommande generationers skull.
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Skriften ger en kortfattad genomgång av de 17 globala hållbarhetsmålen med målet att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. Åtgärder på nationell och regional nivå beskrivs kortfattat. Varje mål illustreras med verksamheter på lokal nivå. Skriftens huvudsyfte är att belysa den lokala nivån och peka på civilsamhällets stora roll i hållbarhetsarbetet.
|
|
| 8. |
- Beier, Ulrika, et al.
(author)
-
Fisk och fiske i Mälaren
- 2015
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- Nära en tredjedel av Sveriges befolkning bor i Mälardalen. Mälaren är Sveriges tredje största sjö och en av de artrikaste beträffande fisk. Sjön är både flikig och mångsidig. Ömsom kantas den av slätter med intensivt jordbruk och stora vassområden, ömsom av karga klippor och grusstränder. Här finns omväxlande små och stora öar, grunda vikar, trånga sund och stora, djupa fjärdar. Mälaren har förorenats under århundraden och är fortfarande delvis övergödd. Trots det tjänar den som landets största dricksvattentäkt. Två miljoner människor får dricksvatten från Mälaren. Länge har fokus varit på sjöns vattenkvalitet, både för att dricka och bada i. Mälaren är också viktig som fiskesjö. Fiske i Mälaren innebär oftast rekreation men sjön försörjer också cirka trettio yrkesfiskare. Sist men inte minst - fisken i Mälaren är en viktig del i dess ekosystem. Genom näringsväven återkopplar fisken oundvikligen till vattnets kvalitet. I den här rapporten vill vi sätta Mälarens fisk i fokus. Vi ska berätta om fiskarter som är viktiga för ekosystemet och fisket samt om hur fisken i Mälaren undersöks.
|
|
| 9. |
- Mannberg, Andrea, et al.
(author)
-
Påverkar skatteundantag hushållens benägenhet att köpa miljöbilar? En studie av Stockholms trängselskatt
- 2015
-
In: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 43:1, s. 32-39
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Sedan januari 2006 är in- och ut-passage genom tullarna i Stockholm belagt med en avgift för bilister. Som ett led i riksdagens mål att helt eliminera utsläppen av växthusgaser 2050 och ha en bilpark oberoende av fossila bränslen 2030 (Regeringens proposition 2008/09:162) undantogs sk miljöbilar från trängselskatten mellan 2006 och 2009. I denna studie har vi undersökt om undantaget av miljöbilar från trängselskatten i Stockholm påverkade sannolikheten att köpa etanolbil (E85). Våra resultat visar att undantaget för etanolbilar i trängselskatten hade en signifikant effekt på etanolbilsförsäljningeni Stockholm.
|
|
| 10. |
- Westin, Lars, Professor, 1953-
(author)
-
Unga kvinnor i Luleå
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Luleå kommun har i förhållande till många jämförbara kommuner en låg andel kvinnor i befolkningen. Så har det varit under relativt lång tid. Det gäller även Norrbotten generellt i förhållande till andra län i Sverige. Luleå kan jämföras med Linköping. Båda städerna har i förhållande till sin befolkning en relativt hög andel män. Båda har universitet som signalerar en teknisk profil. Totalt sett är däremot inte LTU ett universitet med en starkt manlig studentgrupp. Endast en tredjedel av studenterna läser teknik och könsfördelningen bland studenterna på LTU är jämn.Den största enskilda mantalsskrivna åldersgruppen med kvinnor Luleå var 2016 de som är 23 år. Det är en i Sverige stor åldersgrupp och i den åldersgruppen fanns även betydlig fler män i kommunen. I åldrarna mellan 40 och 60 år råder huvudsakligen balans mellan könen medan andelen kvinnor är som störst efter sjuttioårsåldern. Framförallt är Luleå underrepresenterat med kvinnor i åldrarna 25 till 40 år. Det pekar på att fokus när det gäller åtgärder för att skapa ökad balans mellan män och kvinnor i Luleå bör riktas mot åtgärder som ökar möjligheten för familjebildande par, att efter studietiden bli delaktiga i och känna sig attraherade av Luleås bostads-, arbets-, kultur- och fritidsmarknader.En åtgärd för att åstadkomma det kan vara att öka rörligheten på arbets- och bostadsmarknaderna, öka risktagande och stärka entreprenörskapet bland de relativt stora kohorterna av invånare i medelåldern i Luleå. Det kan öppna upp för de yngre att komma in på arbets- och bostadsmarkanerna.Luleå bör framförallt sträva efter att växa snabbare och nå 100 000 invånare. Med ökat byggande blir det lättare för yngre att etablera sig och för äldre att söka nya utmaningar. I ett tillväxtprogram för kommunen bör andelen kvinnor växa snabbare än andelen män. Endast genom att sätta explicita delmål för detta kan hinder och flaskhalsar för att nå målet identifieras.
|
|
