SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Booleska operatorer måste skrivas med VERSALER

Träfflista för sökning "AMNE:(SOCIAL SCIENCES Business and economics) ;lar1:(sh);pers:(Ivarsson Westerberg Anders 1966)"

Sökning: AMNE:(SOCIAL SCIENCES Business and economics) > Södertörns högskola > Ivarsson Westerberg Anders 1966

  • Resultat 1-10 av 19
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Det finns ett kaos mellan verkligheten och kartan : Rapport från Förvaltningsakademins seminarium om den stora polisreformen
  • 2017. - 1
  • Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Den första januari 2015 sjösattes den kanske största organisationsreform som genomförts i Sveriges statsförvaltning – omorganisationen där de 21 länspolismyndigheterna slogs ihop till en enda nationell polismyndighet. Syftet med reformen var att komma närmare medborgarna samtidigt som förmågan att fatta beslut på en samordnad central nivå skulle stärkas.I november 2016 arrangerade Förvaltningsakademin ett seminarium om denna reform. I panelen deltog forskare, poliser, journalister och rikspolischef Dan Eliasson. Första delen av seminariet handlade om hur själva reformen blev till. Den andra delen var ett panelsamtal där deltagarna utifrån sina olika perspektiv diskuterade kring frågor som: Vilka negativa och positiva effekter kan vi se så här långt? Hur ser vi på framtiden?I denna skrift presenteras en utskrift av seminariet. Här ges även ett teoretiskt perspektiv samt en översikt över de reformer den svenska polisen genomgått sedan mitten av 1960-talet.Anders Ivarsson Westerberg är docent i företagsekonomi och verksam vid Förvaltningsakademin, Södertörns högskola.
  •  
2.
  •  
3.
  •  
4.
  •  
5.
  •  
6.
  • Ivarsson Westerberg, Anders, 1966- (författare)
  • Papperspolisen : den ökande administrationen i moderna organisationer
  • 2004
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Avhandlingen handlar om den ökande administrationen i moderna organisationer. Det är ett fenomen som uppmärksammats inom flera områden på senare tid, bl.a. inom skolan, sjukvården och polisen. De flesta menar att administration är något negativt, men att en viss del måste finnas för att organisationer skall fungera. Det är ett nödvändigt ont, men samtidigt ett slags smörjmedel i organisationers maskineri. Ofta anses att en ökande administration leder till ineffektivitet, och att det administrativa arbetet skall minimeras för att produktionen inte skall störas. Inom den tidiga forskningen om organisationer var administration ett huvudbegrepp. I själva verket benämndes forskningsområdet för ”den administrativa vetenskapen”, och forskarna sökte teoretiska definitioner och förklaringar till administrativ förändring och tillväxt. Men trots detta har frågan försvunnit från den moderna organisationsforskningens agenda. Idag används nästan inte administration som teoretiskt begrepp och sällan som huvudbegrepp i organisationsstudier. Det saknas modern forskning om administration och det finns inte heller någon enhetlig definition av begreppet. Avhandlingens forskningsfråga handlar om vilka drivkrafter som finns till den administrativa förändringen. En allmän iakttagelse är att administrationen ökar, men utan att det finns några systematiska studier om denna ökning förutom ett antal spridda mätningar där man definierat begreppet på olika sätt och använt olika metoder. Mot bakgrund av detta lyder avhandlingens forskningsfråga: Varför ökar administrationen i moderna organisationer? Den empiriska studien är en genomgång av polisens administrativa arbete mellan 1965-2003. Anledningen till att starpunkten är 1965 är att det är då som polisen förstatligas och blir en enhetlig organisation. Sammanfattningsvis visar genomgången av den administrativa förändringen i polisen att det skett en administrativ tillväxt. Det förekommer ett ökande antal arbetsuppgifter, ett ökat antal anställda som arbetar med administration och fler organisatoriska enheter för administrativa funktioner. Sammanfattningsvis har det administrativa arbetet blivit allt mer komplext inom alla områden, följt den allmänna förvaltningspolitiska utvecklingen, omfördelats mellan personalgrupper i organisationen och i allt större utsträckning handlar om att legitimera verksamheten. Sammantaget finns det fog för att påstå att det skett en administrativ tillväxt inom polisen sedan förstatligandet. Denna tillväxt har skett på alla nivåer i organisationen, vilket innebär att administrativa arbetsuppgifter ökat för såväl poliser som civilanställda. Förklaringarna till denna tillväxt beror på att det finns en ökad kapacitet att administrera, ökade krav på att administrera och att det finns en administrationsideologi kring moderna organisationer.
  •  
7.
  •  
8.
  •  
9.
  • Ivarsson Westerberg, Anders, 1966- (författare)
  • Varför administrerar vi så mycket?
  • 2010. - 1. uppl.
  • Ingår i: Företagsekonomins frågor. - Stockholm : SNS. - 9789186203559 ; , s. 122-129
  • Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Administrativt arbete är en påtaglig realitet i alla moderna organisationer. Administrerandet upptar en stor del av mångas arbetstid. Det ska skrivas rapporter, utvärderingar och planer. Vi ska delta i budgetmöten, ha synpunkter på den nya kvalitetspolicyn eller utsättas för revisorernas granskande blickar. Det finns otaliga exempel på klagomål från olika håll från dem som arbetar i organisationer att det administrativa arbetet tycks öka och stjäl tid från de "vanliga" eller "riktiga" arbetsuppgifterna. Det finns många viktiga frågor att ställa om administration, till exempel: Ökar det administrativa arbetet, och i så fall på vilket sätt? Hur förändras det ordinarie arbetet som resultat av nya administrativa krav? Håller vi på att administrera ihjäl oss? Innebär försök att minska administrationen att den i själva verket ökar?
  •  
10.
  • Ljung, Mikael, et al. (författare)
  • När målstyrning blev detaljstyrning : Arbetsvillkor och administrativa rutiner i hemtjänsten
  • 2017
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Genom en rad reformer har hemtjänsten förändrats från att vara en kommunal verksamhet till att idag omfatta både privata bolag och olika kommunala enheter. Grundidén med förändringarna var att verksamheten skulle målstyras och effektiviseras.Denna studie visar att det administrativa arbetet ökat avsevärt, främst högre upp i organisationen. För vårdbiträdena har däremot tidspressen och detaljstyrningen ökat och det finns skäl att ifrågasätta om verksamheten har kostnadseffektiviserats.Slutsatsen blir att ekonomi prioriteras framför omsorg. Sättet som hemtjänsten är organiserad på har lett till tidsbrist, bristande kontinuitet och att omsorgsarbetet med de äldre får stå tillbaka.Mikael Ljung är masterstudent och forskningsassistent och Anders Ivarsson Westerberg är docent i företagsekonomi och verksam vid Förvaltningsakademin, Södertörns högskola.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 19

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy