SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Kander Astrid) "

Sökning: WFRF:(Kander Astrid)

  • Resultat 1-10 av 94
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Kander, Astrid, et al. (författare)
  • Slänger vi skräpet till grannen?
  • 2013
  • Ingår i: Generationsmålet- kontroverser kring konsumtion och klimat. - 9789175042626 ; , s. 17-34
  • Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Enligt det av riksdagen antagna miljöpolitiska generationsmålet ska Sverige till nästa generation lämna över ett land där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade problem på annat håll i världen. Detta mål omöjliggör ett snävt nationellt perspektiv på exempelvis utsläpp av klimatgaser. Vi kan inte nöja oss med att få ner de inhemska utsläppen om vi samtidigt drar nytta av ökade utsläpp på andra håll i världen, där de varor som vi konsumerar produceras. Ett rättvisande mått på ett lands klimatpåverkan måste ta hänsyn till handeln med omvärlden. Frågan är hur detta bäst kan göras, så att det uppmuntrar till snabba globala utsläppsminskningar. De svenska koldioxidutsläppen har, enligt den officiella statistiken, minskat sedan 1970-talet, samtidigt som den ekonomiska tillväxten fortsatt. Men har Sverige verkligen minskat sin klimatpåverkan, eller har utsläppen bara flyttat någon annanstans genom att vi i ökande utsträckning importerar billiga produkter som är tillverkade med energikrävande och miljöförstörande metoder i andra länder? Hur ser den genomsnittlige svenskens utsläpp egentligen ut? Vilket är det ”rätta” sättet att mäta Sveriges ansvar för klimatbelastande utsläpp? Det traditionella sättet att beräkna nationella utsläpp är att fokusera på utsläppskällor inom landets gränser. Då ingår alla utsläpp från produktion av varor och tjänster – oavsett var i världen dessa varor och tjänster sedan konsumeras – liksom slutlig energianvändning för exempelvis uppvärmning, hushållsel och transporter. Denna metod, som brukar kallas territoriell eller produktionsbaserad, är den som ligger till grund för ländernas officiella redovisning till exempelvis FN. Med detta sätt att räkna hamnar Sveriges utsläpp av koldioxid på drygt 5 ton per person och år, vilket är klart under genomsnittet för OECD-länderna (10 ton), men högre än det globala genomsnittet (4,4 ton). Metoden svarar dock inte mot generationsmålets krav, eftersom den inte beaktar vilka utsläpp vår konsumtion orsakar på annat håll i världen. Ett annat sätt, som blivit populärt inom delar av forskarsamhället och bland miljörörelser, är att fokusera på konsumtionen, inklusive importerade varor. Det innebär att utsläpp som sker i exempelvis Kina för att producera svenska konsumtionsvaror räknas som Sveriges ansvar, samtidigt som utsläppen från den del av den svenska produktionen som exporteras räknas bort. Den konsumtionsbaserade metoden stämmer i detta avseende bättre överens med andan i generationsmålet. Med denna metod hamnar Sveriges utsläpp av koldioxid istället på cirka 9 ton per person och år. Utifrån dessa resultat hävdas ibland att ”Sverige städar sin egen bakgård, men slänger över skräpet till grannen”. Men även konsumtionsbaserad redovisning är problematisk eftersom den inte tar hänsyn till klimateffekterna av ett lands export, eller till investeringar i klimateffektiv energi och produktionsteknik i exportindustrin. Astrid Kander har därför utvecklat en helt ny beräkningsmodell som ger länder med klimateffektiv export fullt erkännande för denna, samtidigt som varje land får ta fullt ansvar för såväl nivå som sammansättning på sin konsumtion. Med denna metod, som är ett slags hybrid mellan de båda föregående och bygger på att konsumtionsmetoden kompletteras med beräkning av så kallade NEGA-emissioner, hamnar istället de svenska koldioxidutsläppen på cirka 4 ton per person och år. Hur nationella utsläpp av klimatgaser redovisas är förstås inte bara relevant i förhållande till svenska miljömål utan har stor betydelse även för internationella klimatförhandlingar, inte minst för att de ger så olika resultat vad gäller fördelningen av ansvar för globala koldioxidutsläpp. I detta kapitel försöker vi bena ut begreppen och diskuterar de olika metodernas fördelar och nackdelar. Utgångspunkten är att redovisning av nationella utsläpp av växthusgaser ska tjäna som verktyg för att så snabbt och effektivt som möjligt minska de globala utsläppen.
  •  
2.
  • Baumert, Nicolai, et al. (författare)
  • Global outsourcing of carbon emissions 1995–2009: A reassessment
  • 2019
  • Ingår i: Environmental Science and Policy. - : Elsevier BV. - 1462-9011. ; 92, s. 228-236
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Increasing global production fragmentation allows for outsourcing of emissions, which may undermine national climate policies. Researchers focusing on the gap between consumption-based and production-based emissions have concluded that developed countries are systematically outsourcing emissions to developing countries. However, asymmetries in emissions embodied in trade may emerge due to differences in carbon intensity of energy and production between different countries, and need not be evidence of outsourcing. This study investigates if previous results concerning emission in –and outsourcing of developed and developing countries hold when emission flows are adjusted for technological differences. Two striking results are demonstrated: first, the magnitude of outsourcing is significantly smaller than previous studies have suggested, and, second, there is no clear divide between developing and developed countries. Large developed Anglophone countries (US, UK, Canada and Australia) were increasingly outsourcing emissions between 1995 and 2009 by shifting toward more carbon-intensive goods in their imports and less carbon intensive goods in exports, whereas other developed countries (i.e. the Nordics, advanced Asia and even the aggregate EU-27) maintained a positive emission trade balance. Among major developing countries, China is a major insourcer of emissions, while other emerging economies show no consistent pattern (e.g. India, Turkey and Brazil) or marginal outsourcing (e.g. Indonesia and Mexico). These results contribute to a more nuanced understanding of the impact of international trade on global carbon emissions.
  •  
3.
  • Baumert, Nicolai, et al. (författare)
  • Technology-adjusted carbon accounting
  • 2022
  • Ingår i: Handbook on Trade Policy and Climate Change. - 9781839103230 ; , s. 256-271
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • We present technology-adjusted consumption-based accounting (TCBA) – a measure of shared responsibility for global greenhouse gas emissions. Unlike in conventional consumption-based accounting (CBA), countries are assigned the emission responsibility for the technology they use to produce their exports. This ensures that national emission responsibilities are not driven by differences in export production technology. If the technology for exports is less (more) carbon-intensive than world average for the relevant product group, the exporters are credited (penalized) for providing the world with these goods. By comparing the evidence on TCBA trends to conventional findings on CBA and production-based accounting (PBA) for the period 2000–2014, the map of emission responsibility is redrawn – albeit not in a way that systematically favors developed or developing countries. Lastly, we discuss how TCBA has been received in academia and among policy makers since its conceptualization.
  •  
4.
  • Brolin, John, et al. (författare)
  • Environmental factors in trade during the great transformation : Advancing the geographical coverage before 1950
  • 2020
  • Ingår i: Journal of Global History. - 1740-0228. ; 15:2, s. 245-267
  • Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
    • In the study of trade-embedded environmental factors (land, water, energy, or material flows), three conflicting interpretations prevail concerning what happened before 1950. The 'great specialization' narrative argues that trade served to lighten pressure on the environment by redistributing environmental services from where they were abundant to where they were scarce. The 'great divergence' sees an exploitative transfer from poor countries to rich and powerful ones or an environmental load displacement from rich to poor. The 'great acceleration' dismisses flows as insignificant either way. We review long-term national studies and find an almost exclusive focus on developed countries, mostly European and especially the UK, where more systematic studies tend to support 'specialization' and/or 'acceleration'. By contrast, more qualitative studies on individual exports from developing countries often support 'divergence', but, since imports are excluded by design, this can never be demonstrated. We propose widening the geographical scope of long-term national studies beyond Europe and extending existing studies with bilateral trade, and suggest that 'developing country' trade be quantified according to existing methods of environmental accounting.
  •  
5.
  • Brolin, John, et al. (författare)
  • Global trade in the Anthropocene : A review of trends and direction of environmental factor flows during the Great Acceleration
  • 2022
  • Ingår i: The Anthropocene Review. - : SAGE Publications. - 2053-020X .- 2053-0196. ; 9:1, s. 71-110
  • Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
    • Global trade is a neglected topic in debates on the Anthropocene, but plays an implicit role in several suggested definitions of it. Trade’s role in shifting environmental burdens around the globe differed substantially between the Columbian Exchange (1492−1800), the Industrial Revolution (~1800−1950) and the Great Acceleration (post-1950). However, this systematic state-of-the-art review shows that the more than 350 global studies of trade-embedded environmental factors all centre on the Great Acceleration. An underlying concern here is whether environmental factor flows are to the economic and/or environmental benefit of all, a case of the rich exploiting the poor, or merely the inadvertent consequence of differences in environmental efficiency. We point out similarities in the trends and direction of flows between major world regions and between developed and developing countries. Factors such as land, virtual water, HANPP and eutrophying pollutants that are related to the organic economy (or direct biomass flows), primarily flow from regions where population density is low to where it is high, and are only secondarily affected by affluence. Indicators such as energy, airborne pollutant emissions and greenhouse gasses that are related to the mineral economy (fossil fuel, metal and mineral use) tend to flow from developing to developed countries, and are explained either by higher consumption rates or greater environmental efficiency in affluent countries, which has similar consequences for net flows. We weave the shifting trends and directions of flows during the Great Acceleration into a coherent story. Finally, returning to the period before the Great Acceleration, we argue the need for global studies of trade-embedded factor flows before 1950 to test ideas on the character and origins of the Anthropocene, and to accomplish this suggest either geographically extending quantitative long-term national and/or commodity studies, or environmentally extending recently compiled global monetary bilateral trade data for the pre-1950 period.
  •  
6.
  •  
7.
  •  
8.
  •  
9.
  •  
10.
  • Ejermo, Olof, et al. (författare)
  • Swedish business research productivity
  • 2011
  • Ingår i: Industrial and Corporate Change. - : Oxford University Press (OUP). - 0960-6491 .- 1464-3650. ; 20:4, s. 1081-1118
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Sweden experienced an increase in the ratio of granted patents to research and development spending (R&D) between 1989 and 1998, a period when R&D spending grew rapidly. The ratio of patents granted to R&D spending (research productivity) increased by 40% over the period, and the ratio of quality-adjusted patents to R&D exhibited an even more impressive increase of 60%. Sectors with especially high research productivity and quality-adjusted research productivity include low and medium technology manufacturing, chemicals and transportation. However, the growth in quality-adjusted research productivity was primarily generated by the high-tech pharmaceuticals and electronics industries. The service-based sectors experienced a significant increase in R&D spending over the period, but the research productivity decreased.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 94
Typ av publikation
tidskriftsartikel (36)
konferensbidrag (19)
bokkapitel (17)
annan publikation (11)
rapport (4)
forskningsöversikt (3)
visa fler...
doktorsavhandling (2)
samlingsverk (redaktörskap) (1)
bok (1)
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (51)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (30)
populärvet., debatt m.m. (13)
Författare/redaktör
Kander, Astrid (93)
Ejermo, Olof (15)
Jiborn, Magnus (14)
Warde, Paul (9)
Enflo, Kerstin (7)
Kulionis, Viktoras (7)
visa fler...
Lindmark, Magnus (6)
Baumert, Nicolai (4)
Torregrosa Hetland, ... (3)
Pihl, Håkan (3)
Taalbi, Josef (3)
Nielsen, Tobias (2)
Sörlin, Sverker (2)
Ljungberg, Jonas (2)
Henning, Martin (2)
Jakob, Michael (2)
Brolin, John (2)
Lundgren, Lars J (2)
Moran, Daniel (2)
Rubio, M (2)
Rubio, Mar (2)
JOHANSSON, I (1)
Johansson, B (1)
Mont, Oksana (1)
Nilsson, Annika (1)
Knaggård, Åsa (1)
Wickenberg, Per (1)
Malmaeus, Mikael (1)
Åhman, Max (1)
Karlsson, C. (1)
Wengström, Erik (1)
Andersson-Skog, Lena (1)
Broberg, Oskar (1)
Edvinsson, Rodney (1)
Kaijser, Arne (1)
Arens, Marlene (1)
Vogl, Valentin (1)
Ascensão, Fernando (1)
Klintman, Mikael (1)
Pettersson, Ronny (1)
van Asselt, Harro (1)
Björklund, Per (1)
Runefelt, Leif (1)
Lindmark, Magnus, Pr ... (1)
Steneroth Sillén, Ma ... (1)
Carlsson Kanyama, An ... (1)
Wiedmann, Thomas (1)
Moran, Daniel D. (1)
de Melo, Jaime (1)
Gales, Ben (1)
visa färre...
Lärosäte
Lunds universitet (88)
Göteborgs universitet (3)
Umeå universitet (3)
Kungliga Tekniska Högskolan (2)
Naturvårdsverket (1)
Chalmers tekniska högskola (1)
Språk
Engelska (73)
Svenska (21)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (91)
Naturvetenskap (7)
Humaniora (4)
Teknik (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy