| 1. |
|
|
| 2. |
- Geels, Antoon, 1946-, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2010
-
Ingår i: Sex - för Guds skull. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144059303 ; , s. 7-26
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Gorniok, Lukasz, et al.
(författare)
-
Editorial
- 2020
-
Ingår i: Nordisk judaistik - Scandinavian Jewish Studies. - : Nordisk judaistik/Scandinavian Jewish Studies. - 0348-1646 .- 2343-4929. ; 31:1, s. 1-6
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Hammarström, Per, 1960-
(författare)
-
Nationens styvbarn : Judisk samhällsintegration i några Norrlandsstäder 1870-1940
- 2007
-
Ingår i: Svensk kyrkotidning. - Stockholm : Carlsson Bokförlag. - 0346-2153. ; :51-52, s. 664-
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna avhandling är att undersöka vilken ekonomisk och social ställning den judiska minoriteten intog i det svenska samhället under perioden 1870 till 1940. Tidigare forskning har riktat stor uppmärksamhet mot rättsliga och politiska aspekter av den svenska judenhetens historia, mer sällan mot judarna och samhället i en bredare bemärkelse. Andra studier har lyft fram antisemitism på svensk mark utan att koppla fenomenet till en social nivå.Genom en undersökning av hur judiska invandrare, med ursprung i Östeuropa, successivt fogades in i några svenska lokalsamhällen, tar denna avhandling ett bredare grepp på frågan om judarna och samhället. Här undersöks hur den svenska judenheten integrerades i samhället efter det att emancipationen gett judarna fulla medborgerliga och politiska rättigheter. Judarnas ekonomiska och sociala ställning undersöks, liksom den sociala antisemitism som drabbade judarna. Studien rör sig i gränslandet mellan social- och kulturhistoria. Undersökningen visar att merparten av judarna i Sundsvall, en betydelsefull handelsstad i norra Sverige, fick sin försörjning genom en föga lönsam gårdfarihandel under början av undersökningsperioden. Sedan butiks- och grosshandelsrörelser började grundas inleddes en långsam socioekonomisk klättring. I takt med de ekonomiska framgångarna ökade judarnas sociala status, med engagemang i föreningslivet och lokalpolitiken. De framgångsrika familjerna tonade ner sin judiska identitet till förmån för en borgerlig och nationell kultur.Ungefär hälften av den judiska gruppen fick aldrig uppleva framgången utan förblev en marginaliserad grupp, med småhantverk eller gårdfarihandel som försörjningsbas. Det stora flertalet av denna underklass saknade svenskt medborgarskap. En social klyfta vidgades gentemot den judiska borgerligheten. Under hela undersökningsperioden var antisemitismen en kulturell kod i majoritetssamhället, oavsett integration och socioekonomisk framgång. Mycket tyder på att det sociala klimatet blev mer fientligt gentemot judarna efter 1920. Studien visar att nationalstaten Sverige lämnade litet utrymme för multikulturella strukturer. Judarna accepterades som nationens styvbarn men knappast som fullvärdiga svenskar.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Lindqvist, Maria
(författare)
-
Promised Soils : Senses of Place Among Yezidis in Dalarna and Sheikhan
- 2021
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This is an ethnographic study that focuses on Zahmanê Êzîdîa Li Dalarna, the Yezidi cemetery, in Borlänge. The Swedish town of Borlänge has one of the largest Yezidi diaspora communities in Western Europe; a majority emigrated from the Northern Iraqi region of Sheikhan during the 1990s and early 2000s. The overall aim of this project is to investigate how the Yezidi community in Borlänge puts Zahmanê Êzîdîa Li Dalarna into use, the meanings ascribed to the site by individual interviewees, and how these relate to ritual places and practices in Sheikhan.The empirical material stems from observations and interviews among members of three extended Yezidi families in Borlänge and in Sheikhan, and archival material from the Church of Sweden. Fieldwork in Sheikhan focused on the valley of Lalish and the cemetery sites in the Yezidi villages in Sheikhan. The empirical material is presented, analysed and discussed through a theoretical framework of place, creation and maintenance of social memory through ritual practice, and the concept of transfer of ritual.The empirical material reveals that salient ritual actions and elements from ceremonies in Lalish and the Yezidi villages in Sheikhan are transferred to Borlänge, and there put into use for ritual practices and for creating and maintaining a collective identity outside of Iraq.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Roos, Lena, 1966-
(författare)
-
Anglikanska kyrkan
- 2008
-
Ingår i: Religion i Sverige. - Stockholm : Dialogos. - 9789175041995 ; , s. 113-114
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
