1.
2.
3.
4.
5.
Sandberg, Linn, et al.
(author)
Online political hostility
2022
In: Elgar Encyclopedia of Technology and Politics. - 9781800374256 - 9781800374263 ; , s. 244-247
Book chapter (peer-reviewed)
6.
7.
Miguel, Cristina, 1979
(author)
Beyond engineered intimacy: Navigating social media platforms to manage intimate relationships
2017
In: in Andreassen, R., Nebeling, M., Petersen, K. H., and Raun, T. (eds.) Mediated intimacies. Connectivities, relationalities and proximities.
Book chapter (peer-reviewed)
8.
Ljungberg, Jan, 1956
(author)
Sociala medier
2018
In: Digitalisering och styrning. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144117447 ; , s. 295-314
Book chapter (peer-reviewed)
9.
10.
Andersson, Ulrika, 1977
(author)
Journalistiken och organisationen
2015
In: Handbok i journalistikforskning - (red.) Michael Karlsson, Jesper Strömbäck. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144100777 ; , s. 133-150
Book chapter (peer-reviewed) abstract
Medieorganisationers verksamhet karakteriseras strävan att uppnå såväl journalistiska ideal och mål som affärsmässiga målsättningar. Det arbete som pågår präglas av dualism i termer av centralisering och decentralisering, rationalitet och intuitivitet respektive kreativitet och effektivitet. Begrepp som hybridföretag, både-och-företag och dualistiska organisationer har använts för att beskriva medier som organisationer, där verksamhetens skiftande karaktär bidrar till att organisationens delar präglas av olika slags strukturer och kulturer. Samtidigt som arbetet på redaktionen ställer krav på rutinisering och standardisering måste nyhetsorganisationens struktur också vara tillräckligt löst organiserad för att kunna hantera en till stora delar oförutsägbar omvärld. Att detaljstyra verksamheten från ledningshåll har ofta varit svårt, inte minst då delar av arbetet sker ute på fältet. Sedan mitten av 1990-talet har det dock skett stora förändringar vilka också har fått konsekvenser för organisationens styrning av det redaktionella arbetet. Följande kapitel syftar till att ge en översikt över relevanta teorier och internationell respektive svensk forskning om det redaktionella ledarskapet och hur detta har påverkats av förändrade villkor i organisationen och det omgivande samhället.