| 1. |
- Larsson, Anna
(författare)
-
Indikatorer för miljö- och hållbarhetsmål : Om konsten att mäta och utvärdera måluppfyllelse
- 2005
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- De svenska miljökvalitetsmålen är en av flera nationella strategier för att nå den övergripande visionen om hållbar utveckling. Indikatorer beskrivs allt oftare som ett attraktivt hjälpmedel för att operationalisera, implementera, följa upp och utvärdera visioner som hållbar utveckling. Detta gäller även för det svenska miljömålsarbetet där indikatorerna har fått en central roll.Den här rapporten syftar till att beskriva och reflektera över en del av den litteratur som skrivits om indikatorer och mätbarhet för att kunna identifiera nyckelområden där det kan vara intressant att gå vidare och studera frågan om mätbarhet.Tre områden har varit vägledande för arbetet med rapporten: (1) Definitionen av begreppet indikator, (2) Användningen av hållbarhetsindikatorer, samt (3) Förslag till fortsatta analyser av indikatorer, uppföljning och utvärdering. För att illustrera de teoretiska resonemangen ges empiriska exempel från datamaterial som samlats in med hjälp av fokusgrupper och djupintervjuer. Det empiriska materialet ingår i en studie som syftar till att identifiera och diskutera hanteringen av kommunikationshinder i samband med uppföljningen av det svenska miljömålsarbetet.När det gäller arbetet med indikatorer som ska spegla hållbar utveckling finns tre problem. För det första, vilka indikatorer ska man välja? Valet av mål, mätmetoder och indikatorer härstammar från politiska och normativa ställningstaganden om vad som är tekniskt möjligt att följa upp. Indikatorerna är bara en del av sanningen och därför bör man inkludera flera olika komponenter i uppföljningen och utvärderingen av målen. För det andra föreligger en risk att indikatorerna blir alltför generella. Det blir därför viktigt att fokusera på de underliggande faktorerna snarare än på själva indikatorn samt att ta i beaktande att olika indikatorer förändras olika snabbt. För det tredje begränsas implementeringen av indikatorset av bristen på data och de kostnader som det innebär att samla in, tolka och följa upp information.Vidare finns en tydlig konflikt mellan en önskan om en uppföljning och utvärdering som är konkret och lättöverskådlig och lätt att kommunicera, och på samma gång en utvärdering som täcker in fler aspekter av miljömålsprocessen än enbart utveckling av miljötillståndet.Slutsatsen är att det behövs en fördjupad diskussion bland aktörer som utvecklar och använder indikatorer kring den problematik och de begränsningar som är förknippade med sådana verktyg.
|
|
| 2. |
- Máñez Costa, Maria, et al.
(författare)
-
Co-production of Climate Services : A diversity of approaches and good practice from the ERA4CS projects (2017–2021)
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This guide presents a joint effort of projects funded under the European Research Area for Climate Services (ERA4CS) (http://www.jpi-climate.eu/ERA4CS), a co- funded action initiated by JPI Climate with co-funding by the European Union (Grant 690462), 15 national public Research Funding Organisations (RFOs), and 30 Research Performing Organisations (RPOs) from 18 European countries. This guide sets out to increase the understanding of different pathways, methods, and approaches to improve knowledge co-production of climate services with users as a value-added activity of the ERA4CS Programme.Reflecting on the experiences of 16 of the 26 projects funded under ERA4CS, this guide aims to define and recommend good practices for transdisciplinary knowledge co-production of climate services to researchers, users, funding agencies, and private sector service providers. Drawing on responses from ERA4CS project teams to a questionnaire and interviews, this guide maps the diversity of methods for stakeholder identification, involvement, and engagement. It also conducts an analysis of methods, tools, and mechanisms for engagement as well as evaluation of co-production processes.This guide presents and discusses good practice examples based on the review of the ERA4CS projects, identifying enablers and barriers for key elements in climate service co-production processes. These were: namely (i) Forms of Engagement; (ii) Entry Points for Engagement; and, (iii) Intensity of Involvement. It further outlines key ingredients to enhance the quality of co-producing climate services with users and stakeholders.Based on the analysis of the lessons learned from ERA4CS projects, as well as a review of key concepts in the recent literature on climate service co-production, we provide a set of recommendations for researchers, users, funders and private sector providers of climate services.
|
|
| 3. |
- Storbjörk, Sofie, 1974-, et al.
(författare)
-
Kommunerna och klimatomställningen : Lärdomar om klimatfrågans integrering i lokal policy och planering. En slutrapport från forskningsprojektet CLIPP
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport redovisar slutresultat från forskningsprojektet Climate Change Policy Integration in Local Policy and Planning (CLIPP), som har finansierats av forskningsrådet Formas (Dnr 242-2011-1599). Projektet har utformats, planerats och genomförts av Sofie Storbjörk och Mattias Hjerpe, Linköpings universitet, och Karolina Isaksson, Robert Hrelja och Hans Antonson, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Storbjörk och Hjerpe är verksamma vid Centrum för klimatpolitisk forskning och Tema miljöförändring vid Linköpings universitet. Isaksson, Antonson och Hrelja är verksamma vid enheten Mobilitet, aktörer och planering vid Statens Väg- och Transportforskningsinstitut. Författarna riktar ett tack till FORMAS för finansiellt stöd samt till de tre fallstudiekommunerna och intervjupersoner från offentlig och privat verksamhet som så generöst har delat med sig av tid och sina erfarenheter.
|
|
