| 21. |
- Bylander, Eric, Professor, 1973-
(författare)
-
Den datoriserade domaren
- 2019
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :1, s. 1-7
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artificiell intelligens (AI) kan uppfattas som ett hot mot framtiden för domarna och domstolarna. I den professorsinstallationsföreläsning som här återges i skriftlig form konstateras att frågan om vi bör ersätta den mänskliga domaren med en dömande maskin reser fundamentala frågor om domarrollen och dömandets natur. Till belysning av vad som kan tänkas vara möjligt och lämpligt lämnas en beskrivning av vägen fram till dagens teknikanvändning i de svenska domstolarna. Distinktionen mellan juridiken betraktad som å ena sidan en konst och å andra sidan en teknik identifieras som betydelsefull för studier av om det finns något unikt mänskligt i uppgiften att vara domare i domstol och vad detta i så fall kan tänkas bestå i.
|
|
| 22. |
- Bylander, Eric, 1973-
(författare)
-
Regeringsformens krav på alla rättegångars genomförande rättvist och inom skälig tid
- 2017
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 102:5-6, s. 370-398
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan år 2011 stadgas i 2 kap. 11 § 2 st. 1 p. regeringsformen: ”En rättegång ska genomföras rättvist och inom skälig tid.” Denna del av 2010 års revision av regeringsformen har, under de drygt sex år som gått sedan ikraftträdandet, avsatt förvånansvärt få spår och de som avsatts har inte följts upp i den utsträckning man kunnat förvänta sig. Här behandlas främst de möjligheter bestämmelsen har öppnat att göra gällande en rätt till en rättvis rättegång genomförd inom skälig tid – motsvarande Europakonventionens krav – även i fall då prövningen avser annat än civila rättigheter eller skyldigheter eller anklagelser om brott, så att konventionen inte är direkt tillämplig.
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Derlén, Mattias, 1976-, et al.
(författare)
-
Judiciell aktivism eller prejudikatbildning? : en empirisk granskning av Högsta domstolen
- 2016
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :2, s. 143-158
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett antal kommentatorer har hävdat att Högsta domstolen under senare år intagit en ny, friare roll i förhållande till lagstiftaren. Debatten har framförallt kommit att gälla ett antal enskilda och kontroversiella domar som enligt vissa debattörer kan beskrivas som ”judiciell aktivism”. Mot bakgrund av denna debatt och utifrån ett omfattande empiriskt material studerar vi hur Högsta domstolens verksamhet utvecklats över tid. Studien bekräftar att Högsta domstolen genomgått en omfattande förändring, men att det handlar om att domstolen under längre tid utvecklats till en tydligare och aktivare prejudikatinstans, snarare än ett plötsligt utslag av judiciell aktivism.
|
|
| 25. |
- Derlén, Mattias, 1976-, et al.
(författare)
-
Perspektiv på prejudikat : En empirisk undersökning av tingsrätternas bruk av Högsta domstolens rättspraxis i tvistemål
- 2019
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Stockholm. - 0039-6591. ; :8, s. 751-772
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Betydelsen av HD:s avgöranden som prejudikat har rönt allt större uppmärksamhet, främst med fokus på hur HD själv ser på sin rättspraxis. Denna artikel kompletterar diskussionen genom att undersöka tingsrätternas bruk av prejudikat. Artikeln visar att endast en relativt liten andel av HD:s avgöranden används aktivt i tingsrätterna och att överlappningen mellan de avgöranden som används av tingsrätterna och de som används av HD själv är ytterst begränsad. En möjlig förklaring är att HD i hög grad prövar frågor som mycket sällan uppkommer i tingsrätterna. Detta är inte nödvändigtvis problematiskt, men motiverar en diskussion om hur HD bäst kan leda rättstillämpningen.
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Frändberg, Åke
(författare)
-
Några tankar om naturrättsidéer och positivism : tillika en kritisk kommentar till vår tids missbruk av termerna "naturrätt" och "positivism"
- 2019
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - : Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :9, s. 849-859
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Det florerar i våra dagar en spridd användning av termerna ”naturrätt” och ”positivism”, som dels vilar på ett logiskt felslut och dels är ohederlig. I artikeln presenteras dessa uppfattningar och förklaras varför de lider av dessa båda defekter. Detta sker i relief mot en idéhistorisk exposé över de båda begreppens idéutveckling. Man kan skilja mellan två stadier i denna: (1) Den klassiska naturrättsläran och den klassiska positivismen samt (2) den moderna naturrättsläran och den moderna positivismen. Mot bakgrund av denna exposé behandlas sedan ovannämnda ”urartade” naturrättstanke och ”urartade” positivism.
|
|
| 30. |
|
|
