| 1. |
|
|
| 2. |
- Nikolajeva, Maria
(author)
-
I Selma Lagerlöfs värld
- 2006
-
In: Samlaren: Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning.
-
Review (other academic/artistic)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Nikolajeva, Maria
(author)
-
Word and Image
- 2006
-
In: Teaching Children’s Literature. - : Palgrave, London.
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Nikolajeva, Maria
(author)
-
Astrid Lindgren – famous and unknown
- 2007
-
In: Barnboken: Tidskrift för barnlitteraturforskning. - 0347-772X. ; :1-2
-
Journal article (other academic/artistic)
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Nikolajeva, Maria, et al.
(author)
-
Dynamics of picturebook communication
- 2006
-
In: Children’s Literature: Critical Concepts in Literary and Cultural Studies. - : Routledge, London. - 0415372283
-
Book chapter (peer-reviewed)
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
- Hellström, Martin
(author)
-
Förpackningens förvandlingar : Konsumtion och karneval i barnboken
- 2011
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Här studeras den massproducerade förpackningen som motiv inom ett flertal barnböcker, såsom Pippi Långstrump och Mio min Mio av Astrid Lindgren, Charlie and the Chocolate factory av Roald Dahl, In the Night Kitchen av Maurice Sendak, Korken flyger av Barbro Lindgren, samt ett flertal verk av Tove Jansson och Herge. I dessa verk ses förpackningen som den främsta symbolen för vårt konsumtionssamhälle. Detta samhälles konturer och sätt att fungera beskrivs i den teoretiska bakgrunden med främst Zygmunt Baumans studier av hur människan i hög grad är underställd kravet att konsumera och snabbt förpassa tingen till soptippen, vilket också påverkar de mänskliga relationerna. Men genom de verk som här studeras ses de slängda konsumtionstingen, förpackningarna, med nya funktioner och värden. De representerar något annat än den vara som den härbärgerar, eller skräpet då varan är förbrukad. Förpackningen förvandlas och upprättar därmed ett motstånd gentemot konsumtionssamhällets styrande principer. Skräpet förvägras vara skräp. Detta kan dels ses ha sarnhörighe.t med barnets egna lekar, men också med den karnevalstradition och de folkliga upptåg och omtolkningar av tingen och av de hierarkiska strukturer som Michail Bachtin beskriver. Slutsatsen som dras är att förpackningarna i materialet representerar ett annat sätt att leva gentemot konsumtionen, genom att ta hand om de slängda tingen, men också genom att se till det som finns och det värde det kan ges, istället för att eftersträva nya varor.
|
|
| 41. |
- Ahlin, Lena, et al.
(author)
-
Narrativ teknik och känsla i Hemingways "Hills Like White Elephants"
- 2021
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Denna presentation fokuserar på förhållandet mellan estetisk form och mottagarens känslor i Ernest Hemingways novell ”Hills Like White Elephants” (1927). Denna korta text använder sig av ett objektivt/dramatiskt berättarperspektiv och består nästan enbart av dialog mellan en man och en kvinna på en järnvägsstation mellan Barcelona och Madrid. I väntan på att tåget till Madrid ska komma sitter de i stationens bar och samtalar om den ”operation” som kvinnan ska genomgå vid resans slut. I den här presentationen belyser vi hur man genom några tolkningsstrategier kan bygga upp läsarens ”attunement” (Felski 2020) gentemot texten—och kanske till och med öppna upp för att läsaren till och med kan uppleva empati (Keen 2007). Som bland andra Maria Nikolajeva noterar verkar det som om att ju mer en läsare får veta om de fiktiva karaktärernas inre liv, desto större är sannolikheten att läsaren faktiskt blir känslomässigt engagerad i en text (81). Vi menar att Hemingways text, vars gestaltande av känslor kännetecknas av en minimalism som ställer stora krav på läsarens förmåga att tolka vad karaktärerna egentligen pratar om, till en början främst skapar en känsla av irritation och frustration hos läsaren. Denna känsla speglas också av textens karaktärer och kan förstås som ett uttryck för brist på agens; en slags ”ugly feeling” beskriven av Sianne Ngai (2007). Klassrumsarbete med denna text bör, föreslår vi, börja med en kort introduktion till kontexten, dvs modernismens typiska stil och stämningar, och därefter fokusera på miljön, speciellt betydelsen av ”tröskeln” (limen) som en plats kännetecknande en övergång från en geografisk och/eller social situation till en annan och där jaget kan destabiliseras och kan omformuleras (Turner 57; Kinsley 48). Vi föreslår även några konkreta klassrumsövningar med fokus på stil och ton för att komma åt textens känslouttryck.
|
|
| 42. |
-
Tema: Estetik och pedagogik : Theme: Aesthetics and Pedagogy
- 2022
-
In: Barnboken. - 0347-772X .- 2000-4389. ; 45
-
Other publication (other academic/artistic)abstract
- Aesthetics and Pedagogy in Nordic Children’s and Young Adult Literature – A Relationship in Transformation? ”All pedagogic art is bad art – and all good art is pedagogic” is one of Lennart Hellsing’s most cited statements about children’s literature (Tankar om barnlitteraturen, 1963). The phrasing is accurate and elegant, but the question is whether it is entirely fair to the specific terms of children’s literature? Children’s literature is often described in the form of opposite pairs such as literary and didactic, entertaining and educational, imaginative and instructing, existential and political (Weinreich, Children’s Literature – Art or Pedagogy, 2000). While these descriptions in many cases are justified, they risk making invisible the basic connection between aesthetics and pedagogy that characterises children’s literature. In recent years, research has attempted to bridge what is referred to as “the aesthetic-pedagogical divide” by considering the didactic orientation of children’s literature a part of its aesthetics (Beauvais, ”What's in ’the gap?’”, 2015; Nikolajeva, Barnbokens byggklossar, 2017). Theoretically innovative approaches on the field are especially prominent within research on the radical and political history of children’s literature (Reynolds, Radical Children's Literature, 2007; Mickenberg, Learning from the Left, 2005). The conflict between aesthetics and pedagogy permeates the history of children’s literature at least since the Romantic era (Kümmerling-Meibauer, ”Images of Childhood in Romantic Children’s Literature”, 2008). At this point a new view of literature, one which affirms imagination and emotion, takes hold at the same time as the more instructing children’s literature of the Enlightenment is criticized. Aesthetics and pedagogy are also polarized in the discussions of the role and function of contemporary children’s literature – they are set against each other and considered mutually exclusive. The polarity is particularly noticeable in the debates on children’s literature that flare up from time to time, where actors with pedagogical, political, and educational interests polemicize against defenders of the artistic autonomy of children’s culture. This theme in Barnboken: Journal of Children’s Literature Research wishes to stimulate research that aims to reconsider the relationship between aesthetics and pedagogy. We therefore welcome articles that examine the connections between aesthetics and pedagogy in Nordic children’s and young adult literature, as well as children’s culture in a broader sense, from different perspectives.
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
-
Barndomens klassiker
- 2004
-
Editorial collection (peer-reviewed)abstract
- Special feature issue on children’s literature with original contributions by Boel Westin, Maria Nikolajeva, Anna Rask, Barbara Knochenhauer, Lars Wolf, Elina Druker, Helena Magnusson, Gunnel Frid, Eva Söderberg, Conny Svensson and Sonja Svensson.
|
|
| 48. |
- Johansson, Maritha, et al.
(author)
-
Bildens roll i elevers meningsskapande om äldre litterära texter
- 2021
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Undersökningen genomförs inom ramen för våra tjänster och finansieras inte av externa medel.Studiens bakgrund och syfte:I kurs- respektive ämnesplaner för årskurs 7–9 respektive gymnasiet finns uttalat att eleverna i ämnet svenska ska få möta litterära texter från olika tider och kulturer (Lgr11/Lgy11). Ett sätt att arbeta med det innehållet är att eleverna får ta del av utvalda, många gånger kanoniserade, litterära textutdrag som finns i antologier. I flera av antologierna har texterna bildsatts med bilder som relaterar till den litterära texten på skilda sätt. Bilder till klassiska verk är av tradition inte i fokus i skolans litteraturundervisning, samtidigt som bilder får en allt större betydelse i ungdomars kommunikation. Syftet med denna studie är därför att undersöka om och i så fall hur elevers gemensamma meningsskapande om en äldre litterär text påverkas av hur bilder relaterats till den litterära texten. Äldre litterära texter är skrivna i och för en annan tid och både deras innehåll och form kan därför uppfattas som främmande för dagens elever. Den unga mottagarens förväntningshorisont (Jauβ, 1970) kolliderar med den äldre kanoniserade texten och i denna studie undersöker vi om mötet mellan moderna elever och äldre texter påverkas av hur texten bildsatts.Genomförande och resultat:I studien får elevgrupper samtala om ett utdrag ur Iliaden: Hektor och Andromakes avsked. Elevgrupperna tilldelas olika versioner av textutdraget där själva texten förblir densamma men där bilderna varieras. I den ena versionen har texten och bilden en symmetrisk relation – de förmedlar ett likartat innehåll (Nikolajeva, 2000). I den andra och tredje versionen kan bilderna och textens relation beskrivas som kompletterande (Nikolajeva, 2000), vilket innebär att bilderna – om än på skilda sätt – vidfogar texten ytterligare ett innehåll. I vår presentation kommer vi att redogöra för resultat från en studie som genomförts i en nionde klass. Bland annat framkommer av studien att eleverna knappt använder bilderna när de samtalar om texten, om de inte uppmanas att göra det, och att den version där text och bild har en symmetrisk relation verkar hämma elevernas eget skapande av inre bilder utifrån textens beskrivningar. Detta föranleder att det finns anledning att fundera vidare på hur läraren kan stödja elevernas meningsskapande genom att hjälpa eleverna att använda bilderna, vilken typ av bilder som kan underbygga elevers meningsskapande samt när i arbetet med och samtalet om en litterär text bild eller bilder bör presenteras för eleverna.Referenser:Jauβ, Hans Robert (1970). Literaturgeschichte als Provokation der Literaturwissenschaft. Suhrkamp.Nikolajeva, Maria (2000). Bilderbokens pusselbitar. Studentlitteratur.Skolverket (u.å.). Kursplan för svenska för grundskolan. Skolverket.seSkolverket (u.å.). Ämnesplan för svenska för gymnasiet. Skolverket.se
|
|
| 49. |
- Asklund, Jonas
(author)
-
Manulens makt : Novellers skildringar av möjliga framtider
- 2023
-
Conference paper (pop. science, debate, etc.)abstract
- Manulens makt. Novellers skildringar av möjliga framtider Till novellens genretypiska drag hör framställningen av en kris och en vändning, och då ofta i kombination med ett öppet slut. I den meningen ansluter sig berättelserna i Elin Nilssons novellsamlingar för barn i mellanåldern, Anrop från inre rymden (2017) respektive Världar under vatten (2020), till ett känt mönster. I mitt paper diskuteras de kritiska möjligheter som dessa genredrag erbjuder och som Nilsson utnyttjar i sin skildring av huvudpersonernas olika maktpositioner (Lykke 2005). I Nilssons berättelser rör sig den unga huvudpersonen i en omvärld präglad av en adult normativity (Nikolajeva 2010) och möter dess vagt antydda förväntningar på den egna framtiden vad gäller vänner, skola, kärlek och yrkesval. Samtidigt gestaltas i novellerna olika konflikter i huvudpersonernas liv, under vilka möjliga vägval gällande framtiden synliggörs. Ofta innebär den här upplevelsen av konflikt med omvärlden också en reell möjlighet för huvudpersonerna attröra sig i nya riktningar. För läsaren kan huvudpersonernas brytningar med etablerade sammanhang framstå som stunder av potentiell makt (Beauvais 2015), i den meningen att deras känslor av vrede, frustration och besvikelse tvingar dem att agera och staka ut en annan framtid. I mitt paper vill jag visa hur Nilssons noveller utmärks av en rad spänningar som kan göras didaktiskt intressanta. Åldersmässigt befinner sig huvudpersonerna till exempel i den ålder då de inte längre är barn men inte heller unga vuxna, vilket gör att de i existentiell mening ännu har möjlighet att ta ut nya riktningar för sina liv. I ett maktperspektiv är de på många sätt formade av sin omgivning men de står inför en framtid som de fortfarande kan göra till sin. I den meningen kan Nilssons noveller uppfattas som pleasurable (Beauvais 2015) under litteraturarbetet, eftersom huvudpersonerna – och läsaren med dem – står inför ett liv i rörelse. Beauvais, Clémentine (2015). The mighty child. Time and power in children´s literature. Amsterdam: John Benjamins Lykke, Nina (2005). Nya perspektiv på intersektionalitet. Problem och möjligheter. Kvinnovetenskaplig tidskrift 2005(2-3), s. 7-17 Nikolajeva, Maria (2010). Power, voice and subjectivity in literature for young readers. New York: Routledge. Nilsson, Elin (2017). Anrop från inre rymden. Stockholm: Alfabeta Nilsson, Elin (2020). Världar under vatten. Stockholm: Alfabeta
|
|
| 50. |
- Manderstedt, Lena, 1966-, et al.
(author)
-
Bildens status i läsarkommentarer på nätet : Narrativ interaktion i Jakob Wegelius Legenden om Sally Jones och Mördarens apa
- 2018
-
In: Barnboken. - : Svenska barnboksinstitutet. - 0347-772X .- 2000-4389. ; 41
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The award-winning novels Legenden om Sally Jones (2008; The Legend of Sally Jones, 2018) and Mördarens apa (2014; The Murderer’s Ape, 2017) written and illustrated by Jakob Wegelius present a thought-provoking interplay between verbal and visual narration. However, an online data collection of blog posts and online reviews reveals that readers discuss the verbal narration and intersectional themes in these novels, but often overlook the pictures.This study contributes to the discussion of narrative interaction by juxtaposing analyses of pictures in the novels and online comments by readers on these literary works. The material thus consists of comments by non-professional writers, and the degree and type of attention paid to narrative interaction in these comments is foregrounded. In order to examine the word/image interaction in Wegelius’ novels, Maria Nikolajeva and Carole Scott’s typology for interaction is used on a selection of images and, when possible, on readers’ responses to these novels.The results show that in the material, the verbal narration is privileged. Less than a third of the online material explicitly comments on the visual narration. Even fewer readers comment on the relationship between the verbal and the visual narration. The study presents potential explanations to the relative absence of comments on the visual narration in these literary works. A likely explanation is that the readers perceive the symmetrical and enhancing relation between the verbal and the visual narration, and, thus, the readers consider the visual narration redundant or an add-on. Therefore, the article highlights the continuous need for explicit training in visual literacy, as the interaction between words and images has a bearing on the narration.
|
|
