| 1. |
- Tjernberg, Catharina, 1953-
(författare)
-
Specialpedagogik i skolvardagen : En studie med fokus på framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande
- 2011
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This is a praxis-oriented case study of written language activities in Forms 1–5 in the nine-year Swedish compulsory school. The emphasis is on pupils at risk of developing reading and writing disabilities. The aim of this study is to analyse the factors underlying successful reading and writing education and the pedagogical conditions promoting reflective didactic skills, focusing on the students’ development of reading and writing abilities. The praxis-oriented approach is expressed by means of working with classroom observations and reflective communication with the teachers. Four classes at the junior and intermediate levels of the nine-year compulsory Swedish school have been studied for two years. Both the schools and the teachers have been chosen strategically. Quantitative and qualitative data indicate that the selected schools have special qualifications. The teachers were chosen because they have proved particularly successful in developing reading and writing abilities of their pupils, including those with documented reading and writing disabilities. Reports from the National Swedish Agency for Education, as well as large international surveys, indicate that the consensus concerning reading and writing education achieved by science during the past decade has had very little impact on everyday classroom activities. One of the underlying questions is how research results are successfully implemented in everyday school work. The results show that the teachers use a wide variety of methods in response to the wide variety of students´ requirements. The lessons are characterized by intense activity on the part of both teacher and pupils, and of a high level of interactivity in communication, reading, writing and counting. A surprising pattern is that the teachers very consciously work with oral presentation in various topics and genres. This gives students with reading and writing difficulties an opportunity to succeed. The instruction is notable for being well-structured, with a balance between form and function, a high level of challenging tasks and visibilization of individual progress. The special needs education aspect of the instruction appears in the teachers’ abilities to arrange pedagogical situations in which a wide variety of abilities can be expressed and developed. The teachers show a positive belief in their students and strive to make them successful in a social context. This study indicates the importance of a solid theoretical background, enabling the teacher to identify the developmental stage the student is at and to adapt the instruction accordingly. Another important factor is the ability of the teacher to instantly see and grasp pedagogical opportunities and to interpret and utilize the diagnostic signals in the classroom. One important conclusion is that reading and writing education, in order to be successful, must be viewed in a context of language development as a whole, involving both its oral and its written aspects. This study also demonstrates that research results are perceived as more accessible and relevant by the teachers when the researchers’ focus is on applied pedagogics, allowing theory and practical applications to interact. This opens up the possibility of establishing and incorporating scientific theories on learning in everyday, practical school work.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Tjernberg, Catharina, et al.
(författare)
-
Inclusion in practice : a matter of school culture
- 2014
-
Ingår i: European Journal of Special Needs Education. - : Taylor & Francis. - 0885-6257 .- 1469-591X. ; 29:2, s. 247-256
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The main aim of this study was to find out how reading and writing education can work successfully in practice without being exclusive. The teachers preferred heterogenous groups and emphasised the importance of various teaching methods and approaches so as to be able to deal with student diversity. They had a good theoretical foundation and the ability to link-up their theoretical knowledge with what they learned from experience to create action-oriented knowledge. The importance of each student being challenged in the next development zone was stressed. The teachers’ positive belief in their students’ ability and their commitment to the pedagogical process were other central factors. The successful results of the teachers’ work showed the importance of mentorship, co-operation with colleagues and continuous pedagogical discussions, led by a researching teacher, so as to promote the teachers’ own reflective ability. This created an inclusive school culture in which all the students felt they were competent, valued and never excluded.
|
|
| 4. |
- Ek, Ulla, 1948-
(författare)
-
Specialpedagogik – en framtidsvy
- 2012
-
Ingår i: Barn med funktionshinder. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144071879 ; , s. 327-333
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Brodin, Jane, 1942-
(författare)
-
Att stimulera barns lärande med stöd av IKT
- 2010
-
Ingår i: Specialpedagogisk tidskrift - att undervisa. - Nyköping : Svenska Förbundet för Specialpedagogik. - 2000-429X. ; :1, s. 21-23
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barn med funktionsnedsättningar har ofta lyfts fram som vinnare när man talat om användning av IKT i skolan. Förväntningarna på vad IKT skulle medföra för elever i behov av särskilt stöd har varti stora både bland föräldrar och lärare. När den nya tekniken inroducerades antogs den kunna lösa många problem för barn med svårigheter av olika slag och därigenom bidra till att de bättre skulle kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan. Idag vet vi att det krävs mer än bara teknik.
|
|
| 7. |
- Helldin, Rolf, 1944-, et al.
(författare)
-
Specialpedagogiska nybyggare : En historisk antologi om organisation, funktionshinder och särskilt stöd under 1900-talet
- 2011
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Antologin innehåller texter om Karin Danell och Charlottendals skolhem, den första specialskola för elever med grav språkstörning (av Agneta Ahlin-Emilsson); om Alfhild Tamm, en pionjär inom läs- och skrivforskning (av Toura Hägnesten); om systrarna Runströms och Björsgårdens skol- och feriehem i Leksand (av Torsten Lundberg); om specialpedagogiska synsätt i läroplaner (av Gunilla Sandberg); om en skoldaghem i Mälardalen (av Elisabet Ekegren Johansson); om livet på en institution för personer med utvecklingsstörning (av Ingela Lindkvist Larsson)
|
|
| 8. |
- Herkner, Birgitta, 1951-, et al.
(författare)
-
Early identification or broken promises? : a comparison of literacy assessment performance in 112 Swedish third graders
- 2014
-
Ingår i: European Journal of Special Needs Education. - : Taylor & Francis Group. - 0885-6257 .- 1469-591X. ; 29:2, s. 237-246
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The national standardised literacy assessment (NSLA) for Swedish Language was introduced in 2009 as a grade-three compulsory assessment and includes the assessment of reading ability. It was introduced as a measure of relatively early identification of reading difficulties among nine-years old students. The primary objective of this study was to examine whether the NSLA is able to identify students with word decoding problems from a sample of third graders (N = 112; n = 57 girls; n = 55 boys) attending six schools in a Swedish municipality. Eleven students (10%) performed below the cut-off value for word decoding ability in students of this age group. Only three of these students were identified as not achieving the goals posed by the NSLA. In contrast, eight students with low word decoding ability managed to meet the NSLA requirements. Gender differences were observed, since all of the students who passed the NSLA, notwithstanding having low performance in WD, were boys. Although the NSLA was specifically introduced at this level to identify weakness in reading at an early stage, the results of this study indicate that approximately three quarters of students with poor word decoding ability may remain unidentified by the NSLA. These findings call into question the validity of the NSLA in recognising pupils in need of additional support in reading.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Westling Allodi, Mara, 1959-
(författare)
-
Det sociala klimatet : Den dolda sidan av skolan som lärandemiljö
- 2011
-
Ingår i: Psykisk hälsa. - Stockholm : Svenska föreningen för psykisk hälsovård (Sfph). - 0033-3212. ; :4, s. 58-65
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det sociala klimatet som uppstår i en grupp av elever i skolan kan upplevas med tydlighet när man befinner sig i en sådan grupp under en tid och observerar samspelssituationer mellan elever, mellan lärare och elever, och ser hur elever och vuxna uttrycker sig, tittar på och behandlar varandra, samt vilka aktiviteter som utspelar sig. Som observatör har jag upplevt en känsla av förtryck, meningslöshet och en önskan att fly, i vissa miljöer där de vuxna i stor utsträckning ägnar sig åt att tillrättavisa elever och där de aktiviteter som erbjuds inte fungerar. I vissa miljöer skapas även rädsla och osäkerhet när elever är rädda för att göra fel, för att bli kritiserade eller till och med hånade. I andra fall har jag blivit tagen av skolmiljöer som sjuder av glädje och hopp, där det finns tillit mellan vuxna och elever, och där elever utstrålar självförtroende och är engagerade i meningsfulla aktiviteter. I min erfarenhet är skillnaderna mellan dessa undervisningsmiljöer inte beroende på elevernas inneboende egenskaper, utan beror på den arbetsmiljö som i stor utsträckning kommer att skapas av lärarna över tid. Det sociala klimatet som uppstår i skolans lärandeaktiviteter är med andra ord även en indikator på pedagogisk kvalité, förutom att det påverkar deltagarnas välbefinnande, tillfredställelse och prestationer. Trots att dessa egenskaper av skolans miljöer verkar betydelsefulla, kan de tendera att bli bortglömda eller osynliggjorda, i synnerhet om vi förmås att tro att skolans verksamhet består huvudsakligen av en samling av administrativa och byråkratiska regel- och kontrollsystem. Betydelsen av dessa aspekter i skolans miljö har studerats och definierats med flera näraliggande begrepp som klassrumsklimat, skolklimat eller skolans organisatoriska klimat. Flera studier har visat att det finns skillnader mellan skolor och att det finns ett positivt samband mellan indikatorer av socialt klimat och elevernas välbefinnande och resultat. I denna artikel vill jag dra uppmärksamheten till de sociala, relationella och känslomässiga aspekter som bidrar till att skapa skolans sociala miljö och som definieras som skolans sociala klimat. Några egenskaper av det sociala klimatet presenteras som gör det till ett utomordentligt verktyg för att utveckla skolans verksamhet, i synnerhet om man vill skapa skolmiljöer som svarar mot elevernas behov och motverkar exkludering och utslagning. Erfarenheter från ett pågående forskningsprogram redovisas.
|
|
