| 1. |
- Forshamn, Henrik, 1968-
(author)
-
Tänka fritt är stort men tänka rätt är större Prolog : En självkritisk studie av juridisk metod i mötet med i tid och rum främmande juridik, med avseende på den rätta och den fria tankens vetenskapliga förutsättningar
- 2023
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- Denna avhandling utgör ett rättsvetenskapligt bidrag till historievetenskapens källkritik. Det handlar om att sätta fokus på vad som händer med förståelsen av det förflutna, när historieskrivningen hamnar i händerna på juristen och dennes juridiska metod, med andra ord, när en av dessa självskolade historiker, juristen, lämnar en avgränsad juridik för att ta sig an en i tiden, eller rummet, främmande juridik, som juristen rent faktiskt inte har studerat, i egenskap av just i tiden, och rummet, främmande, och, som man har anledning att misstänka, läses med ögon, inskolade i en av tid och rum avgränsad, och därmed betingad, juridik. Därmed aktualiseras ett juridiskt korrekt förvridningsmoment, vilket på ett principiellt plan måste ske utan hänsyn till den berörda ickejuridiska kunskapsarten, exempelvis historievetenskapen. En sådan historieskrivning väcker självklara frågor om tendens, men inte hos källan, utan hos juristen, i egenskap av självskolad historiker. När den skolade historikern därför har att förhålla sig källkritiskt till den historiskt självskolade historikerns juridiska historieskrivning, saknar han ofta källkritiskt språk för detta. Avhandlingen föreslår bruket av ordet självkritik, för att sätta namn på tendenskritiken av den oskolade och självutnämnde historikern. Det är i detta avseende, som avhandlingen utgör ett bidrag till historievetenskapens källkritik. Det rättsvetenskapliga bidraget till historievetenskapens källkritik förmedlar även en förståelse av relationen mellan juridisk och humanistisk kunskap. Den fråga som avhandlingen har måst ställa sig är, i vad mån rättshistoria kan sägas utgöra en enhetlig disciplin, givet de instanser som de facto företräds av dagens rättshistoriker. Den skillnad som utåt sett anmäler sig mellan historikerns och juristens rättshistoria måste därmed granskas, för att utröna i vad mån, om alls, det föreligger förutsättningar för ett meningsfullt vetenskapligt samtal dem emellan. Avhandlingen föreslår att juridisk och historisk rättshistoria, utåt sett sammanförda inom ämnet rättshistoria, utgår från skilda vetenskapssyner, metoder och källkritiker, varför de bör betraktas som skilda kunskapsarter samt utgåendes skilda vetenskapliga grunder.
|
|
| 2. |
- Gunnerstad, Annelie, et al.
(author)
-
Rättshistoria : ett ämne i tiden
- 2007
-
In: Enminnesskrift. - Stockholm : Peterson, Claes. - 9789197687508 ; , s. 176-192
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 3. |
- Lyles, Max, 1967-
(author)
-
A Call for Scientific Purity : Axel Hägerström's Critique of Legal Science
- 2006
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The subject matter of this study forms an analysis of Axel Hägerström’s (1868-1939) theories of law and legal science - ideas that were formative both for the Uppsala School and Scandinavian Legal Realism. By means of a close analysis of Hägerström’s epistemology and ontology, the general principles of his theory of science have been outlined, especially the marked stance of anti-metaphysics (anti-subjectivism), the logical notion of reality, and the application of conceptual analyses.In general, it is argued that Hägerström stressed the critical nature of the philosophical investigation in question, together with a proper and necessary consideration of its role in judging the formal correctness of conducted scientific analyses, rather than dwelling on material correctness.By separating the formal study of science from material, object-related sciences, it is shown in this study how, once carried over to object-related sciences, Hägerström’s analyses result in the dismissal of a number of ideas traditionally held to be true from the scientific discourse to the ideological – for example, the ideas of objective normative values and rights and duties.It is argued that Hägerström’s theories of law and legal science involve subjecting the fundamental principles of legal science (both natural law and legal positivism) to thorough scrutiny, resulting in several conclusions with regard to their respective scientific validities.In the final part of this thesis (Part VII) the author contextualizes the results of Hägerström’s works by means of an historical account of the various notions of legal science that have governed Western legal thought from Roman law up until the early 20th Century.In conclusion, it is asserted that the results of the conducted analyses of Hägerström’s theories imply the need for a reinterpretation of his ideas, and those of the Uppsala School.
|
|
| 4. |
- Lyles, Max, 1967
(author)
-
Christopher Jacob Boström och förvaltningen
- 2020
-
In: Den svenska förvaltningsmodellen. - Stockholm : Institutet för rättshistorisk forskning. - 0534-2724. - 9789186645144
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Lyles, Max, 1967
(author)
-
Juristprogrammet i framtiden – reflexioner över då, nu och sen
- 2017
-
In: in Nergelius, J. & Saf, C. (red.), (2017), Juristprogrammet vid Örebro universitet – Jubileumsskrift 10-årsjubileum. - Örebro : Örebro universitet. - 9789187789144 ; , s. 51-60
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
