| 1. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten : 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - : Aftonbladet. ; :2022-12-07
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vi, 1 620 forskare samt lärare vid universitet och högskolor, är eniga med de unga bakom Auroramålet: De drabbas och riskerar att drabbas allvarligt av klimatkrisen under sin livstid. De klimatåtgärder vi vidtar i närtid avgör deras framtid. Sverige måste ta ansvar och göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. I strid med Parisavtalet ökar utsläppen av växthusgaser i en takt som gör att 1,5-gradersmålet kan överskridas om några år. De globala effekterna blir allt mer synliga med ständiga temperaturrekord, smältande isar, havshöjning och extremväder som torka, förödande bränder och skyfall med enorma översvämningar, som i Pakistan nyligen. Försörjningen av befolkningen utsätts för allvarliga hot i många länder.Minskningen av den biologiska mångfalden är extrem. Klimatkrisen är enligt WHO det största hotet mot människors hälsa i hela världen och barn utgör en särskilt sårbar grupp. Med Sveriges nordliga läge sker uppvärmningen här dubbelt så fort som det globala genomsnittet. Det förskjuter utbredningsområden för växtlighet och sjukdomsbärande insekter och ökar förekomsten av extremväder såsom värmeböljor, skogsbränder och översvämningar samt av många olika sorters infektioner och allergier. När extremväder ökar, ökar även stressen och risken för mental ohälsa. Värmeböljor ökar risken för sjukdom och död hos sårbara grupper som äldre, små barn och personer med kroniska sjukdomar. De negativa effekterna på hälsan kommer att öka i takt med klimatkrisen och barn riskerar att drabbas av ackumulerade negativa hälsoeffekter under hela sina liv. Redan i dag är mer än hälften av unga mellan 12 och 18 år i Sverige ganska eller mycket oroliga för klimat och miljö. Detta är förståeligt när våra beslutsfattare inte gör vad som krävs.Den juridiska och moraliska grunden för arbetet mot klimatförändringarna är att varje land måste göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. Centralt i det internationella klimatramverket är att rika länder med höga historiska utsläpp, däribland Sverige, måste gå före resten av världen. Dessa länder måste också bidra till att finansiera klimatomställningen i länderna i det Globala Syd, som är minst ansvariga för klimatkrisen men drabbas hårdast. Denna rättviseprincip är tydlig i Parisavtalet och var en het diskussionsfråga under COP27 i Sharm el-Sheikh, men lyser med sin frånvaro i det svenska klimatarbetet. Sverige har satt mål för att minska sina utsläpp. Men de är helt otillräckliga: minskningstakten är för låg och målen tillåter samtidigt att åtgärder skjuts på framtiden. Dessutom exkluderas merparten av Sveriges utsläpp från de svenska nationella utsläppsmålen; bland annat utelämnas utsläpp som svensk konsumtion orsakar utanför Sveriges gränser, utsläpp från utrikes transporter och utsläpp från markanvändning och skogsbruk, exempelvis utsläpp från förbränning av biobränslen eller utsläpp från dikade våtmarker (Prop. 2016/17:146 s.25-28).Sverige saknar dessutom ett eget mål för att öka upptaget av växthusgaser genom utökat skydd och restaurering av ekosystem, något som krävs för att begränsa de värsta konsekvenserna av klimatkrisen (IPCC s.32). Trots dessa låga ambitioner misslyckas Sverige med att nå sina utsläppsmål, konstaterar både Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket. En klimatpolitik i linje med Parisavtalet kräver både att alla typer av växthusgasutsläpp minskar samtidigt som – inte i stället för – upptaget av växthusgaser maximeras: i dag misslyckas Sverige på bägge fronter.Slutsatsen är tydlig. Sverige vidtar inte de åtgärder som krävs för att skydda barns och ungdomars rättigheter enligt Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna. Detta medför allvarliga risker för liv och hälsa för unga generationer, människor i andra länder och särskilt utsatta grupper. Detta kan inte fortsätta. Därför ställer vi oss bakom Auroras krav att Sverige börjar göra sin rättvisa andel och omedelbart sätter igång ett omfattande och långtgående klimatarbete som vilar på vetenskaplig grund och sätter rättvisa i centrum.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Lövgren, Karin, et al.
(författare)
-
Advertising old(er) men : Swedish old(er) men reflect on "seeing themselves”
- 2022. - 1
-
Ingår i: Ageing and the Media. - Bristol : Policy Press. - 9781447362036 - 9781447362050 - 9781447362067 ; , s. 157-173
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Adverts tell a story and comprise images that old men encounter in their everyday 5 lives, and which provide popular scripts on ageing masculinity. This chapter focuses 6 on old men’s own understandings of advertising and their depictions of old men. 7 Focus group interviews with Swedish old men, aged between 65 and 92, were 8 conducted, with commercial adverts featuring old men used as visual prompts to 9 invite discussions on masculinity and ageing. The advertising shown reflects both 10 negative and overtly ageist images, and images of the so-called successfully ageing 11 old man; adverts appealing to identification and aspiration, adverts inciting laughter 12 and appreciation, and adverts creating a sense of resistance or rejection. Different 13 readings of the shown adverts emerged, which point to the polysemic nature of media 14 texts. The chapter discusses prominent themes from the transcribed and coded focus 15 group interviews, on embodied ageing, ageing in different stages of life, masculinity 16 and societal changes in terms of gender equality and the role and status of old men.
|
|
| 6. |
- Sandberg, Linn, 1983-
(författare)
-
Affirmative Old Age : the Ageing body and Feminist theories on Difference
- 2013
-
Ingår i: International Journal of Ageing and Later Life. - : Linköping University Electronic Press. - 1652-8670. ; 8:1, s. 11-40
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Discourses on old age and ageing are framed in narrow and binary ways, either as a decline narrative or through discourses of positive and successful ageing. The decline narrative, on the one hand, is highly centred on the decline of the ageing body as frail, leaky and unbounded, and on how old age is characterized by non-productivity, increasing passivity and dependency. Discourses on successful ageing, on the other hand, rely heavily on neo-liberal imperatives of activity, autonomy and responsibility. In successful ageing the specificities of ageing bodies are largely overlooked while the capacity of the old person to retain a youthful body, e.g. with the aid of sexuopharmaceuticals, is celebrated. This article argues for the need of a theorizing of old age that goes beyond the binaries of decline and success. Drawing on the work of feminist corpomaterialists Rosi Braidotti and Elisabeth Grosz, the article proposes affirmative old age as an alternative conceptualization of old age. As a theoretical project, affirmative old age aims to acknowledge the material specificities of the ageing body and is an attempt to theorize the ageing body in terms of difference but without understanding it as a body marked by decline, lack or negation.
|
|
| 7. |
- Sandberg, Linn, 1983-
(författare)
-
Ancient monuments, mature men and those popping amphetamine : researching the lives of older men
- 2007
-
Ingår i: NORMA : Nordic journal of masculinity studies. - 1890-2138. ; 2:2, s. 86-108
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Research attention on older men and masculinities has been relatively scant. What has been written on older men has, however, often lacked a feminist and critical perspective. This article outlines some of the previous research and suggests a turn to feminist and queer theory to grasp the complexity of older men-s lives more fully. A crucial issue is how old age both may be a source of power for men and may marginalise men. Drawing on interviews with two men aged 73 and 75, and theoretical insights from gender studies, the article discusses the themes of bodies, sexuality, maturity and older men-s construction of the self as autonomous and individual. Clearly, the lives of older men must be understood intersectionally whereby ability and disability play key roles. In conclusion, the article suggests a turn a way from an assimilationist approach to ageing and older people, and towards seeing the possibilities of norm-breaking by older men.
|
|
| 8. |
- Sandberg, Linn, 1983-
(författare)
-
Backward, Dumb and Violent Hillbillies? : Rural Geographies and Intersectional Studies on Intimate Partner Violence
- 2013
-
Ingår i: Affilia. - : Sage Publications. - 0886-1099 .- 1552-3020. ; 28:4, s. 350-365
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Urban and rural geographies should be further included in feminist intersectional research on intimate partner violence. The article reviews existing research on the challenges facing rural victims of IPV. This research makes visible the specific problems rurality imposes on victims of IPV. However, research on rural IPV risks being misused and subsequently reinforcing othering and stereotypes of rurality and rural inhabitants. The article suggests that researchers alternate between intra- and anti-categorical approaches. On the one hand rural victims of IPV should be analysed as a neglected point of intersection, and on the other the diversity of ruralities should be acknowledged.
|
|
| 9. |
- Sandberg, Linn, 1983-
(författare)
-
Being there for my grandchild : grandparents’ responses to their grandchildren’s exposure to domestic violence
- 2016
-
Ingår i: Child & Family Social Work. - : Wiley-Blackwell. - 1356-7500 .- 1365-2206. ; 21:2, s. 136-145
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Grandparents whose grandchildren are exposed to domestic violence are faced with some unique challenges in their grandparenting, which have thus far been little discussed in research. This paper discusses the narratives of 10 Swedish grandparents whose grandchildren have been exposed to violence towards their mother. The aim was to explore grandparents’ narrations of their responses in the face of violence, and their understanding of the role they play in their gran- dchildren’s social networks. Two significant responses are discussed: ‘being there’ and ‘acknowledging the independence and self- determination of the adult children’. Grandparents experienced these responses as contradictory and felt powerless when it came to their possibilities to protect their grandchildren. The paper suggests that grandparents could be a resource for domestic violence services, and social work practice needs to assess the roles of grandparents of children exposed to domestic violence. Social workers should con- sider the challenges these grandparents are facing and what support they may need in order to support their grandchildren.
|
|
| 10. |
|
|
