| 1. |
- Fallqvist, Mikael, et al.
(författare)
-
Nucleation And Growth Of Cvd α-Al2O3 On TiXOY Template
- 2012
-
Ingår i: Surface & Coatings Technology. - : Elsevier. - 0257-8972 .- 1879-3347. ; 207, s. 254-261
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The microstructure, phase and chemical composition of TixOy templates used to nucleate α-Al2O3 on Ti(C,N) coated cemented carbide have been elucidated using scanning electron microscopy, X-ray diffraction, Auger electron spectroscopy and Time-of-Flight Secondary Ion Mass Spectrometry. Further, the adhesive strength of the α-Al2O3–TixOy–Ti(C,N) interfaces was investigated using scratch adhesion testing.The present study confirmed that the as-deposited template consisted of a Ti4O7 phase which during subsequent deposition of the Al2O3 layer transformed to a Ti3O5 phase and that the grown Al2O3 layer consisted of 100% α-Al2O3. Furthermore, the results showed that the lowest interfacial strength within the multilayer structure was exhibited by the Ti(C,N)–TixOy interface and that the transformation of Ti4O7 to Ti3O5 in the template resulted in formation of pores in the Ti(C,N)-template interface lowering the interfacial strength even more. The use of surface analysis techniques such as Auger electron spectroscopy and especially Time-of-Flight Secondary Ion Mass Spectrometry enabled trace element analyses using depth profiling to characterise the thin interfacial layers in detail.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 3. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Adner, Mikael, et al.
(författare)
-
Contractile endothelin-B (ETB) receptors in human small bronchi
- 1996
-
Ingår i: European Respiratory Journal. - : European Respiratory Society (ERS). - 1399-3003 .- 0903-1936. ; 9:2, s. 351-355
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Endothelins (ETs) are a family of novel regulatory peptides and various lines of evidence suggest an important role for ETs in regulating pulmonary function. Two receptors for endothelin, ETA and ETB, have been found in the human lung, and according to recent studies a non-ETA receptor seems to mediate the contraction of large sized human bronchi. Several studies have emphasized the importance of small bronchi in the pathogenesis of airway disease. In the present paper, improved methodology was used which enables in vitro studies of small human bronchi down to a diameter of 0.5-1.0 mm. Using the new methodology we have tried to further characterize this receptor. Small bronchi from the distal parts of the bronchial tree were obtained from pulmonary tissue removed from 15 patients with lung cancer. They were dissected and cut into ring segments, in which isometric tension was recorded. ET-1, ET-2 and ET-3 elicited strong concentration-dependent contractions of the human small bronchus. Basically, the three peptides were equipotent with about the same maximal response. Upon reapplication, they all showed the same tachyphylaxis pattern, reaching half the initial contraction. Comparative analysis of IRL 1620, a selective ETB receptor agonist, revealed that the effect of the ETB agonist was, in all respects, similar to the responses induced by the ETs. PD 145065, a combined ETA/ETB receptor antagonist competitively inhibited the contractions induced by IRL 1620, whereas FR139317, a selective ETA receptor antagonist, was without effect. In conclusion, the present study shows that accurate measurements can be made in vitro on small human bronchi and all present data are in favour of an ETB receptor mediating endothelin-induced contraction of human bronchi smaller than 1.0 mm.
|
|
| 7. |
- Ahlén, Anders, et al.
(författare)
-
Wireless IP - a new PCC project
- 1999
-
Ingår i: Proc. PCC Workshop, Lund, Sweden. ; , s. 100-101
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 8. |
- Backlund, Sandra, 1986-, et al.
(författare)
-
Energy efficiency potentials and energy management practices in Swedish firms
- 2012
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In order to improve energy efficiency and reach the EU:s 20-20-20 primary energy saving target, focus has mainly been on diffusion of technology. Previous studies have illustrated large untapped energy saving potentials from implementing energy management practices in firms. Energy management practices have large effects on energy utilization and also a short pay-back time. According to these studies, energy management practices also effect investment decisions and the outcome of investments in energy efficient technologies. This paper investigates to what extent energy management practices influence firms estimation of energy efficiency potentials. Further it investigates two Swedish policy programs that promote industrial energy management practices: The Programme For improving Energy efficiency in energy-intensive industry (PFE) and the energy audit program and whether these have increased energy management practices in Swedish firms. A multiple case study has been conducted in order to investigate energy practices in firms in different industrial sectors. Employment of energy management varies between firms. The firms estimate equal energy efficiency potentials from implementation of energy efficient technology as for energy management practices. In total the firms estimate energy efficiency potentials of 12 %. The study shows that firms that have participated in the programs work more actively with energy management. This can be illustrated by the fact that 75 % of the firms that have not participated in any of the programs lack a person responsible for energy management and 50 % also lack a long term energy strategy. For firms that have participated in the programs the corresponding figures are 30 % and 33 %. The results indicate an untapped potential of energy efficiency measures that could be reached through increased energy management in Swedish industries.
|
|
| 9. |
- Backlund, Sandra, 1986-, et al.
(författare)
-
Extending the Energy efficiency gap
- 2012
-
Ingår i: Energy Policy. - : Elsevier. - 0301-4215 .- 1873-6777. ; 51, s. 392-396
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In order to reach the EU: s 20–20–20 primary energy savings target, energy efficiency needs to increase. Previous research on energy use and energy efficiency has focused mainly on the diffusion of energy efficient technologies. The discrepancy between optimal and actual implementation of energy efficient technologies has been illustrated in numerous articles and is often referred to as the energy efficiency gap. However, efficient technologies are not the only ways to increase energy efficiency. Empirical studies have found that a cost-effective way to improve energy efficiency is to combine investments in energy-efficient technologies with continuous energy management practices. By including energy management into an estimated energy efficiency potential this paper introduces an extended energy efficiency gap, mainly in manufacturing industries and the commercial sector. The inclusion of energy management components in future energy policy will play an important role if the energy savings targets for 2020, and later 2050, are to be met in the EU.
|
|
| 10. |
- Behrenz, Lars, et al.
(författare)
-
Arbetsgivares perspektiv på subventionerade anställningar : en kartläggning
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trots en kraftig ökning av antalet subventionerade anställningar från mitten av 2000-talet är det ett stort antal arbetsgivare som inte använder sig av lönesubventioner. Denna rapport har försökt att kartlägga och analysera arbetsgivares perspektiv på lönekostnadssubventioner. När det gäller analyser som berör de arbetsgivare som använt sig av lönesubventioner är den viktigaste förklaringsfaktorn att man använt sig av subventioner tidigare. Våra intervjuer visar också att de arbetsgivare som använder sig av lönesubventioner ofta har ett socialt ansvarstagande. Ett av huvudresultaten med följande studie är att 95 procent av de som använder sig av subventioner är nöjda. Omfattningen i pengar och personens kvalifikationer var mest avgörande för anställningsbeslutet. Av de som inte använt sig av lönesubventioner är det 20 procent som inte känt till att möjligheten finns. Intervjuer med arbetsgivare utan erfarenhet av att anställa med lönesubventioner visar att de är skeptiska att hitta lämplig personal genom att anställa med lönesubventioner. När vi ställer en hypotetisk fråga till samtliga arbetsgivare om vad som skulle kunna få dem att anställa med en subvention framkommer möjligheten att få pröva aktuell person som den klart viktigaste faktorn. Utifrån våra resultat föreslår vi bl.a. att Arbetsförmedlingen, i ett försöksupplägg, ska ges möjlighet att agera bemanningsföretag och vi föreslår också att man ska genomföra en omfattande informationskampanj till arbetsgivare.
|
|
