| 1. |
- Dahlstedt, Magnus, 1975-, et al.
(author)
-
Folkbildning på svenska? : En studie av språkintroduktion för migranter i studieförbundet Sensus regi
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Människor har i alla tider migrerat. Rörlighet är historiskt sett regel snarare än undantag. En del människor migrerar för att söka jobb, andra för att följa sin stora kärlek. Men många har också tvingats fly från krig, naturkatastrofer, förföljelse och annan misär. Flykten är inte sällan kantad av svåra utmaningar. För en del blir flykten den sista resan. För andra slutar resan med plats på ett flyktingboende och lång väntan på asylbeslut. Asylprocessen är tärande. Livet står på paus. Medan vissa får beslut om att de får stanna tvingas andra återvända till de länder de flytt ifrån.Sverige 2019. Hösten 2015 hade Sverige den största invandringen sedan andra världskriget. Många människor sökte skydd från krig, förföljelse och mänskligt lidande. Välfärdssystemet sattes under press. Debattens vågor gick höga. Sverige byggde murar mot omvärlden. Migrationsverket som har uppdrag att erbjuda asylsökande en meningsfull vardag, fick allt mer uppenbara problem att fullfölja detta uppdrag. Det civila samhället mobiliserades runtom i landet till stöd för de nyanlända. Regeringen satsade stora riktade resurser till studieförbunden, som gavs i uppdrag att erbjuda asylsökande en introduktion till det svenska språket och det svenska samhället. Det är om just denna verksamhet som denna forskningsrapport handlar.Migration, lärande och social inkluderingDenna rapport har sitt ursprung i dels ett flerårigt samarbete mellan Bildnings-förbundet Östergötland och forskningsmiljön Vuxenpedagogik och folkbildning (där också Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning är förlagt) vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. Dels har studien sitt ursprung i lanseringen av forskningsprogrammet Migration, lärande och social inkludering, ett samarbete mellan de båda forskningsmiljöerna Vuxenpedagogik och folkbildning samt Socialt arbete, vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, båda vid Linköpings universitet.I forskningsprogrammet riktas intresset mot frågan om på vilket sätt olika sammanhang för vuxna och unga vuxnas studier i det svenska språket och om det svenska samhället bidrar till deras sociala inkludering. I forskningsprogrammet är det flera olika sammanhang som studeras: Studieförbundens verksamhet med Svenska från dag 1 och vardagssvenska, utbildning i svenska för invandrare och språkintroduktionsprogrammet på gymnasieskola och folkhögskola. Forskningsprogrammet har en longitudinell forskningsdesign. Vi vill å ena sidan studera Sensus verksamhet och övriga studiesammanhang var för sig, här och nu. Vad är det som händer? Hur bedrivs arbetet? Hur resonerar verksamhetsledare och cirkelledare om verksamheten och om deltagarna? Men vi vill framför allt rikta intresset mot deltagarna och den mening som de skapar kring sina studier, och hur detta meningsskapande kan relateras till deltagarnas historia, deras liv här och nu, men också till deras drömmar om framtiden. På så sätt vill vi alltså ge en ögonblicksbild av respektive verksamhet här och nu, och den roll som denna verksamhet spelar i migranternas liv i bredare bemärkelse.Men för att skapa en större förståelse för den roll som dessa verksamheter spelar för migranter i deras väg mot potentiell inkludering i det svenska samhället planerar vi dessutom att genomföra uppföljningsintervjuer med samma deltagare, både tre och sex år efter det att den första intervjun genomförts. Vid dessa intervjuer intresserar vi oss för hur deltagarna retrospektivt resonerar om sitt deltagande i till exempel Svenska från dag 1, och vilka andra studier, möten och händelser som tillskrivs värde i deras bana mot potentiell inkludering i det svenska samhället. Ambitionen är att nitialt, i de olika studiesammanhang intervjua sammanlagt 200 migranter. I dagsläget har totalt 150 migranter intervjuats.Forskningsprogrammets design gör det möjligt att skapa unik kunskap om migranters sociala inkluderingsbanor i det svenska samhället. Inte, som ofta är fallet, genom att med kvantifierbara mått mäta olika slags indikatorer på inkludering (etablering på arbetsmarknaden, löneutveckling med mera). Utan snarare genom att bidra med ”tjocka” berättelser och beskrivningar med grund i deltagarnas egna erfarenheter och meningsskapande. I slutskedet av programmet kommer resultat från de olika studiesammanhang som undersökts att jämföras med varandra. Tillskrivs något sammanhang större värde än något annat? I sådant fall, varför, och i vilka hänseenden? Det är vår förhoppning att den kunskap som forsknings-programmet bidrar med kommer att vara av stort värde inte bara för beslutsfattare och för de som arbetar med denna typ av verksamhet, utan även för de som faktiskt deltar i den.Finansiering och medverkanDen forskning som presenteras i denna rapport är samfinansierad av AMIF via Sensus och projekt #fokus, Bildningsförbundet Östergötland och Linköpings universitet. Ansvariga för arbetet, tillika det vidare forskningsprogram som denna rapport är del av, är professor Magnus Dahlstedt, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, och professor Andreas Fejes, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. De har designat studiens upplägg, ansvarat för etikprövning, samordning och bemanning, samt deltagit i bearbetning och analys av material och författande av denna rapport. Docent Sabine Gruber har ansvarat för data-insamlingen, och har tillsammans med Dahlstedt och Fejes genomfört bearbetning och analys av materialet och skrivit denna rapport.Magnus Dahlstedt, Andreas Fejes och Sabine GruberNorrköping och Linköping, 16 augusti 2019
|
|
| 2. |
- Fejes, Andreas, 1977-
(author)
-
Klosteröl : Om klosteröl, belgisk öl och öl i belgisk stil
- 2022. - 1
-
Book (pop. science, debate, etc.)abstract
- Munkar och nunnor har genom historien både bryggt och druckit öl, en tradition som lever vidare på klostren i Belgien. Boken handlar inte bara om munkar och nunnor och deras roll i utvecklingen av ölbryggarkonsten, utan här introduceras även en rad ölstilar som har sitt ursprung i Belgien och trappistkloster, klosterbryggerier och svenska bryggerier som lägger själ och hjärta i att brygga öl i belgisk stil. Dessutom bjuder författaren på råd för att brygga riktigt bra öl i belgisk stil hemma. Boken avslutas med tips på svenska pubar att besöka för den som vill ha en härlig upplevelse i det belgiska ölets tecken.
|
|
| 3. |
- Bolander, Eva, 1978-, et al.
(author)
-
Diskursanalys
- 2015. - 2
-
In: Handbok i kvalitativ analys. - Stockholm : Liber. - 9789147111657 ; , s. 90-114
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Detta är en oumbärlig handbok för dig som ska skriva en akademisk uppsats baserad på kvalitativ datainsamling som exempelvis kvalitativa intervjuer, detaljerade observationer av samtal, textdokument eller fältstudier. Här får du konkreta råd och en gedigen genomgång av grundläggande aspekter av kvalitativ forskning samt redskap för att analysera data. Boken redogör för olika former av kvalitativ analys och går därutöver även igenom forskarens roll, forskningsprocessen, metoder för datainsamling samt vilken metodansats som kan vara lämplig att välja.Läs merFörfattarna presenterar ett flertal betydelsefulla och etablerade ansatser inom kvalitativ forskning, där varje ansats beskrivs på ett sådant sätt att läsaren direkt ska kunna finna vägledning i hur han eller hon kan analysera sina data. Kapitlen tydliggör också vilka typer av forskningsfrågor som kan vara av intresse inom ramen för de specifika metoderna eller ansatserna. Därmed ger boken studenterna hjälp att både bättre förstå logiken bakom olika kvalitativa forskningsansatser och finna den eller de metoder som passar för just de frågor som de är intresserade av.Nio olika metodansatser presenteras ingående:grundad teori, hermeneutik, diskursanalys, fenomenologi, fenomenografi, textanalys, konversationsanalys, fältforskning, livsberättelser.Om författarnaBokens huvudredaktörer är Andreas Fejes, docent i pedagogik, och Robert Thornberg, fil.dr i pedagogik, vid Linköpings universitet.
|
|
| 4. |
- Bolander, Eva, 1978-, et al.
(author)
-
Diskursanalys
- 2019. - 3
-
In: handbok i kvalitativ analys. - Stockolm : Liber. - 9789147129706 ; , s. 91-115
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 5. |
- Colliander, Helena, Filosofie doktor, 1977-, et al.
(author)
-
Komvux i svenska för invandrare : Möjliggörande eller begränsande för social inkludering?
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Kommunerna är ansvariga för att erbjuda språkutbildning till migranter i behov av kunskaper i svenska. Komvux i svenska för invandrare (sfi) är en insats som över tid har tagit form både som formell språkutbildning och som en insats för att öka migranters möjligheter att försörja sig och delta i samhället och för kommuner att förse arbetsgivare med arbetskraft (Carlson, 2004; Lindberg & Sandwall, 2007; Rosén 2014). Ett grundläggande syfte i utbildningen är att eleverna ska utveckla språkkunskaper för deltagande i studie-, arbets-, vardags- och samhällsliv (Skolverket, 2018a). I denna rapport undersöker vi hur sfi organiseras på lokal nivå med fokus på om och i så fall på vilket sätt sfi kan bidra till migranters sociala inkludering. Följande forskningsfrågor ställs:Hur organiseras sfi för att bidra till migranters sociala inkludering?Hur beskriver migranter sitt deltagande i sfi och dess betydelse för social inkludering?Vilka deltagarbanor kan identifieras bland de migranter som deltar i sfi?På vilka sätt möjliggör eller begränsar sfi migranters sociala inkludering?I följande punkter sammanfattas rapportens centrala resultat.Båda kommuner som ingår i studien erbjuder plats på sfi för migranter som är i behov av språkutbildning inom den tid som regleras enlig lag. Vidare har de ett kursutbud som anpassas efter olika elevgruppers utbildningsbakgrund och de följer upp studieavbrott för att utveckla kunskap om hur dessa kan förebyggas. Kommunerna har även en, i nationell jämförelse, hög andel behöriga lärare.En utmaning i organiseringen av sfi handlar om hur kommunerna ska lyckas erbjuda en likvärdig utbildning till en heterogen elevgrupp. Detta då elevunderlaget varierar över tid både vad gäller storlek och elevernas förutsättningar och behov.Kommunernas mål och uppdrag med sfi är att öka migranters anställningsbarhet och därigenom tillgodose den lokala arbetsmarknadens behov av arbetskraft. I den meningen handlar social inkludering först och främst om försörjning och sysselsättning.Sfi-undervisningen fokuserar på ett funktionellt språkbruk och att utveckla elevernas kunskaper om och för deltagande i arbete och samhälle. På så sätt kan sfi potentiellt bidra till social inkludering. Undervisningen präglas även av en normativ ansats där lärarna föreskriver vad eleverna bör göra för att bli inkluderade i samhället. På så sätt osynliggörs elevernas erfarenheter och tankar.De nationella sfi-provens form och innehåll styr vilka kunskaper som värdesätts och ges utrymme i undervisningen. Godkända prov och betyg från sfi tillskrivs betydelse som en slags entrébiljett till fortsatt deltagande i studier och arbetsliv. Samtidigt fungerar sfi som ett hinder. Långdraget deltagande för att nå upp till kraven i sfi, och misslyckanden på prov hindrar elever från vidare deltagande i en rad samhälleliga sammanhang.Sfi beskrivs av migranterna som betydelsefullt för att utveckla språkkunskaper och kunskap om utbildning och arbetsliv i Sverige. För vissa elever fungerar läraren som vägvisare in i det svenska samhället. Inte sällan är läraren en av få personer med svenska som modersmål som migranterna möter i sin vardag. Vidare beskrivs sfi som ett socialt rum där det är möjligt att öva svenska i en trygg miljö, och få hjälp med att orientera sig i samhället och vardagslivet. I detta rum erbjuds dessutom möjligheter att skaffa vänner som delar erfarenhet av att migrera och att skapa ett liv i Sverige.Att lära sig språket och försörja sig själv är centrala inslag i migranternas deltagarbanor och i deras strävan att känna sig och erkännas som inkluderade i Sverige. Vidare är en god boendesituation och möjlighet att delta i meningsfulla sammanhang viktiga förutsättningar för att kunna vara del i samhället. Gemensamt för deltagarbanorna är att migranterna beskriver sig som aktiva när det gäller att ta sig vidare genom att lära sig svenska och visa att de vill bli del av samhället. Ett hinder i deras banor är avsaknaden av sociala sammanhang utanför sfi där det är möjligt att öva på svenska språket och skapa sociala kontakter med svensktalande.Sfi organiseras framför allt som en formell språkutbildning präglad av läroplan och nationella prov. Inom ramen för utbildningen framställs social inkludering ske främst genom kunskap i svenska språket och framgång i att erhålla anställning. Språket förs med andra ord fram som nyckeln till inkludering. En sådan framställning delas i stort av migranterna i vår studie. Samtidigt kan vi se hur migranterna i vår studie även lyfter fram boende, trygghet och social gemenskap som centrala förutsättningar för social inkludering. Språkutbildning är således inte den enda nyckeln in i det svenska samhället.
|
|
| 6. |
- Dahlstedt, Magnus, 1975-, et al.
(author)
-
Fritidsgården och utanförskapets kraft – viljan att förebilda
- 2018
-
In: Förortsdrömmar. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789176853542 ; , s. 127-138
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Som vi kunde se i föregående kapitel så utgör idrotten en av de domäner där unga kan utöva meningsfull fritidsaktivitet. Vi ska i detta kapitel rikta intresse mot en annan domän där unga kan utöva meningsfull fritidsaktivitet, nämligen fritidsgården. För båda dessa domäner finns sedan länge en stark tilltro till deras potential när det gäller att med den meningsfulla fritidens positiva kraft som medel åstadkomma förändring och inkludering, inte minst av unga i utanförskapets områden (Lindgren & Lundström 2008).Liksom i föregående kapitel belyser vi här hur exkluderingens olika risker i arbetet med att åstadkomma inkludering inte enbart utgör utmaningar och begränsningar, något ont som med olika medel ska överkommas. Exkluderingens risker kan även utgöra något produktivt – de möjliggör inte minst tillblivelsen av förebilden. Det är nämligen just till stor del tack vare fritidsledarnas förmåga att utgöra goda förebilder för de unga, som inkludering blir möjlig. Ovan finner vi en sekvens hämtad från ett reportage i Göteborgs-Posten. I reportaget iscensätts den unga förortstjejen Joan Amangs resa från utanför till innanför, från Göteborgsförorten Bergsjöns ”svåra hemförhållanden” till ”högskolan i Växjö”. I berättelsen gestaltas en förebildande praktik, där förortstjejens resa beskrivs som möjliggjord av de ”positiva förebilder” hon inspirerats av och följt – inte minst i egenskap av de fritidsledare som hon mötte under sin uppväxt.
|
|
| 7. |
- Fejes, Andreas, 1977-, et al.
(author)
-
Kvalitativ forskning och kvalitativ analys
- 2015. - 2
-
In: Handbok i kvalitativ analys. - Stockholm : Liber. - 9789147111657 ; , s. 13-43
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Detta är en oumbärlig handbok för dig som ska skriva en akademisk uppsats baserad på kvalitativ datainsamling som exempelvis kvalitativa intervjuer, detaljerade observationer av samtal, textdokument eller fältstudier. Här får du konkreta råd och en gedigen genomgång av grundläggande aspekter av kvalitativ forskning samt redskap för att analysera data. Boken redogör för olika former av kvalitativ analys och går därutöver även igenom forskarens roll, forskningsprocessen, metoder för datainsamling samt vilken metodansats som kan vara lämplig att välja.Författarna presenterar ett flertal betydelsefulla och etablerade ansatser inom kvalitativ forskning, där varje ansats beskrivs på ett sådant sätt att läsaren direkt ska kunna finna vägledning i hur han eller hon kan analysera sina data. Kapitlen tydliggör också vilka typer av forskningsfrågor som kan vara av intresse inom ramen för de specifika metoderna eller ansatserna. Därmed ger boken studenterna hjälp att både bättre förstå logiken bakom olika kvalitativa forskningsansatser och finna den eller de metoder som passar för just de frågor som de är intresserade av. Nio olika metodansatser presenteras ingående:grundad teori, hermeneutik, diskursanalys, fenomenologi, fenomenografi, textanalys, konversationsanalys, fältforskning, livsberättelser.
|
|
| 8. |
- Fejes, Andreas, 1977-, et al.
(author)
-
Kvalitativ forskning och kvalitativ analys
- 2019. - 3
-
In: handbok i kvalitativ analys. - Stockholm : Liber. - 9789147129706 ; , s. 16-43
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 9. |
- Rahm, Lina, 1973-
(author)
-
Educational imaginaries : a genealogy of the digital citizen
- 2019
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- This thesis makes use of a genealogical approach to map out and explainhow and why computers and citizenship have become so closely connected.It examines the historical continuities and disruptions, and the role thatpopular education has played in this interrelation. Drawing on previousresearch in the overlap between Swedish popular education history andhistorical computer politics, this thesis adds knowledge about howimaginaries of popular education, operating as silver bullet solutions toproblems with computerization, have had important functions as governingtools for at least 70 years. That is, Swedish popular education has since the1950s been imagined as a central solution to problems with computerization,but also to realize the societal potentials associated with computers.Specifically, this thesis makes two contributions: 1) Empirically, the thesisunearths archived, and in many ways forgotten, discourses around thehistorical enactment of the digital citizen, and the role of popular education,questioning assumptions that are taken for granted in current times; 2)Theoretically, the thesis proposes a conceptual model of educationalimaginaries, and specifically introduces the notion (and method) of‘problematizations’ into these imaginaries.
|
|
| 10. |
- Thornberg, Robert, 1968-, et al.
(author)
-
Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier
- 2015. - 2
-
In: Handbok i kvalitativ analys. - Stockholm : Liber. - 9789147111657 ; , s. 256-278
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Detta är en oumbärlig handbok för dig som ska skriva en akademisk uppsats baserad på kvalitativ datainsamling som exempelvis kvalitativa intervjuer, detaljerade observationer av samtal, textdokument eller fältstudier. Här får du konkreta råd och en gedigen genomgång av grundläggande aspekter av kvalitativ forskning samt redskap för att analysera data. Boken redogör för olika former av kvalitativ analys och går därutöver även igenom forskarens roll, forskningsprocessen, metoder för datainsamling samt vilken metodansats som kan vara lämplig att välja.Författarna presenterar ett flertal betydelsefulla och etablerade ansatser inom kvalitativ forskning, där varje ansats beskrivs på ett sådant sätt att läsaren direkt ska kunna finna vägledning i hur han eller hon kan analysera sina data. Kapitlen tydliggör också vilka typer av forskningsfrågor som kan vara av intresse inom ramen för de specifika metoderna eller ansatserna. Därmed ger boken studenterna hjälp att både bättre förstå logiken bakom olika kvalitativa forskningsansatser och finna den eller de metoder som passar för just de frågor som de är intresserade av.Nio olika metodansatser presenteras ingående:grundad teori, hermeneutik, diskursanalys, fenomenologi, fenomenografi, textanalys, konversationsanalys, fältforskning, livsberättelser.
|
|
