Försoning : ur ett vårdvetenskapligt perspektiv

• Avhandlingens övergripande syfte var att ur ett vårdvetenskapligt perspektiv belysa försoningens innebörder i förhållande till människans hälsa och lidande. Valet av perspektiv grundar sig på vårdvetenskapens ställningstaganden i relation till hälsa och lidande. De grundantaganden som varit forskningens utgångspunkt är att hälsa är mer än frånvaro av sjukdom, att hälsa innebär helhet och helighet, att lidande är en oskiljaktig del av livet samt att lidande och hälsa utgör varandras förutsättningar. Valet av perspektiv grundar sig dessutom på den kliniska vårdvetenskapens tankar om grundforskning vilken har som sin övergripande uppgift att forma ideal för vårdandet. Grundforskning inom klinisk vårdvetenskap syftar i första hand till utveckling av kunskap kring hälsa, lidande och vårdande samt förståelse för dessa fenomen i den kliniska situationen. Föreliggande forsknings övergripande frågeställningen var: Vad är försoningens innebörder? Denna frågeställning följdes av: Vad är försoning relaterat till hälsa och lidande? Forskningen har genomförts via fyra delstudier som alla skiftat gällande material och metod. Den övergripande metodologin har haft sin utgångspunkt i hermeneutik inspirerad av Paul Ricoeur. Den första delstudien är en metasyntes av aktuell forskning som berört försoning, medan den andra delstudien utgörs av en begreppsanalys av ordböcker. Delstudie tre består av skönlitterära texter som lyfter fram innebörder av försoning. Tolkningsprocessen i den tredje delstudien har följt en fenomenologisk hermeneutik riktning. Den fjärde delstudien är empirisk och utgår från berättelser om försoning. Dessa försoningsberättelser, från åtta kvinnor med personliga erfarenhet av sorg, har tolkats med utgångspunkt i en hermeneutisk narrativ ansats. Slutligen har en stillbild skapats utifrån förståelsen så som den framträder framför texten då avhandlingens olika delstudier gått i dialektik med varandra samt med tolkningsramen. Stillbilden utgör en belysning av försoningens innebörder i förhållande till människans hälsa och lidande. I denna visuella stillbild framträder två olika former av innebörder; De yttre formerna av försoningens innebörder belyser försoningens gestaltning och position i förhållande till hälsa och lidande. Försoning innehar en progressiv form som innebär en övergång från upplevelse av delar till helhet men också en helande process mellan dåtid och nutid samt utgör därmed en länk till framtiden. De inre formerna av försoningens innebörder belyser människans inre förhållande till hälsa och lidande. Försoningens innebörd kan ses som ett förenande genom härbärgerande av motsatser som tidigare varit skilda och omöjliga att rymma inom människan i en heterogens syntes.

• The main aim of the research was to, from a caring perspective, lighten up the meaning of reconciliation in relation to the human health and suffering. The perspective is based on caring science standpoints related to health and suffering. Main standpoints for the research are that health is more than absence of illness, that health meaning is wholeness and holiness, that suffering is an inseparable part of life and that suffering and health are each other’s prerequisites. The choice of perspective is also based on the clinical caring science thoughts of base research that has its main task to form ideals for caring. Base research in clinical caring science aim in the first instance to the development of knowledge around health, suffering, caring and understanding of these phenomena in clinical settings. The overarching research questions were:   That is the meaning of reconciliation? which was followed by: What is reconciliation related to health and suffering? The thesis is built around four sub-studies that all have differences in relation to material and methods. The overall methodological approach has its standpoint in hermeneutics inspired by Paul Ricoeur. The first sub-study is a meta-synthesis of current research that touches on reconciliation. While the second sub-study is a concept analysis of Swedish dictionaries. The third sub-study consists of fiction texts that lighten the meaning of reconciliation. The process of interpretation in the third sub-study has followed the direction of phenomenological hermeneutics. Fourth sub-study is empiric and focus narratives about reconciliation. These reconciliation narratives, told by eight women with experience of grief, has been interpreted with a hermeneutic narrative approach. Finally a frozen picture has been created from the understanding in front of the text when the different sub-studies of the thesis have met dialectically with the theoretical assumptions. The picture involves a clarification of the meaning of reconciliation in relation to the human health and suffering. In the picture two forms of meaning appears; The outer forms of the meaning of reconciliation illustrating its shape and position in relation to health and suffering. Reconciliation has a progressive form that means a changeover from an experience of parents to an experience of wholeness but also a whole creating process between past, present and builds a link to the future. The inner forms of the meaning of reconciliation elucidate the inner relation to health and suffering. The meaning of reconciliation can be seen as a merge who shelter contrasts that earlier has been separated and impossible to reconcile in human as a heterogenic synthesis.

Ämnesord

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP  -- Hälsovetenskap -- Omvårdnad (hsv//swe)

MEDICAL AND HEALTH SCIENCES  -- Health Sciences -- Nursing (hsv//eng)

Nyckelord

reconciliation

health

suffering

narratives

hermeneutic

caring science

försoning

hälsa

lidande

berättelser

hermeneutik

vårdvetenska

Caring sciences

Vårdvetenskap

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

dok (ämneskategori)