| 1. |
|
|
| 2. |
-
Human Population : Västerås 2020
- 2020
-
Konstnärligt arbete (refereegranskat)abstract
- I Human Population tar konstnären med en grupp deltagare på en guidad tur genom stadscentrum. Framför olika byggnader och på gator breder hon ut en stor genomskinlig byggplast på marken.Ett frottage (en gnuggbild) med pastellkrita växer fram och synliggör markens struktur. Samtidigt berättar Torell om tillgänglighet som en mänsklig rättighet. Om rösträtt och inkludering. Om asfalt mot vågiga betongplattor - inte för att de är dekorativa, utan för riktningarna de skapar för den som har nedsatt syn. (Katrin Ingelstedt/Västerås konstmuseum)
|
|
| 3. |
- Olsson, Gertrud
(författare)
-
Den lilla skalan i den stora – Kaklet i osmanska rum
- 2022
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den lilla skalan i den stora (2022) är ett forskningsprojekt om kakel som har mynnat ut i en bok. Mönster och ornament är något fundamentalt sedan tidernas begynnelse och återfinns i alla kulturer. Boken berättar om ornament, mönster och material, om form och teknik, och om de hantverkare som tillsammans arbetat fram de det osmanska rikets kakelklädda väggar. Kunnandet spreds och omformades i möten mellan olika kulturer när konstnärer och hantverkare flyttade till nya platser och uppdrag. Boken tar sin början i 1200-talets Konya (i nuvarande Turkiet), en central plats för kakeltillverkningen där applicering, teknik och formgivning följde seldjukdynastins stil. Under tidigt 1400-tal skedde en stilbrytning då osmanerna introducerade en persisk tradition för hur kakel kunde användas i arkitekturen. Därefter följer den lysande tidigosmanska kakelutvecklingen i Bursa under 1400-talet fram till höjdpunkten av kakelutsmyckningar i Istanbul under 1500- och 1600-talen – den högosmanska tiden. Ett kapitel tar upp det estetiska förhållningssättet under 1500-talet, medan ett avslutande kapitel är fokuserat på 1800-talet och en återblick till de tidigosmanska kakelrummen. I boken möts ornamentet, materialet samt berättelsen kring hantverkare, konstnärer och arkitekter som tillsammans arbetar fram de osmanska kakelklädda väggarna.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Fried, Alexandra, 1976, et al.
(författare)
-
Konsthistoriepodden, avsnitt 15: Andy Warhol, Marilyn Monroe
- 2021
-
Ingår i: Konsthistoriepodden. - : Acast. ; :15
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta poddavsnitt talar vi om Andy Warhols fyra serigrafier ”Marilyn Monroe” från 1967, som finns på Göteborgs konstmuseum. Vi berättar mer om varför popkonsten skiljer sig så mycket från annan konst i sitt uttryck och formspråk, och hur det massmediala konsumtionssamhället som växte fram efter andra världskriget inspirerade popkonstnärer som Andy Warhol. Det är en tid då det enorma bildflödet i det offentliga rummet, som vi är så vana vid nuförtiden, precis tar fart och då konstnärer använder sig av de återkommande bilderna från underhållningsindustrin och reklamer för att kommentera på samhället och för att utplåna skillnaderna medan populärkultur och finkultur. Medan Andy Warhol hade full fokus att visa Monroe som en säljbar produkt från underhållningsindustrin, ser vi i detta poddavsnitt människan bakom motivet och berättar mer om den oerhörda personliga tragedin som Warhol, nästan omgående efter hennes självmord 1962, exploaterade ytterligare.
|
|
| 8. |
- Fried, Alexandra, 1976, et al.
(författare)
-
Konsthistoriepodden, avsnitt 17: Lejon & Drake från Babylon
- 2021
-
Ingår i: Konsthistoriepodden. - : Acast. ; :17
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På Röhsska museet i Göteborg finns det två reliefer i glaserat tegel som har fångat vårt intresse. Den ena reliefen föreställer ett lejon, den andra föreställer en drake. Dessa härstammar från processionsvägen mot Ishtarporten i Babylon. Ishtarporten var en av åtta stadsportar och entré till staden Babylon och uppfördes mellan 604 och 562 före vår tideräkning. I Sverige är dessa två reliefer ensamma representanter för denna tidiga högkulturs konstnärliga uttryck. I poddavsnittet berättar vi om civilisationens vagga och de babyloniska gudarna Ishtar och Marduk som döljer sig bakom djursymboliken. Då dessa två reliefer härstammar från de tyska utgrävningarna i Babylon, alltså i nuvarande Irak, som ägde rum mellan 1899 och 1917 kommer vi berätta mer om utgrävningen av de små fragment och hur man arbetade för att rekonstruera Ishtarporten, processionsvägen och två fält två fält från fasaden av Nebukadnessar II:s tronsal. Dessa rekonstruktioner finns nuförtiden på Vorderasiatisches Museum som är inhyst i Pergamonmuseum på museiön mitt i Berlin. Vi kommer också berätta hur bygget av Pergamonmuseum kom att påverka rekonstruktionen av dess babyloniska byggnader och inte minst avyttringen av djurrelieferna. Hur och varför har de två babyloniska tegelrelieferna hamnat i Göteborg på Röhsska museet, där vi även nuförtiden kan beskåda dem? Det är en av många frågor vi ska ge svar på i vårt nyaste poddavsnitt!
|
|
| 9. |
- Herlitz, Alexandra, 1978, et al.
(författare)
-
Konsthistoriepodden, avsnitt 16: Lars Lerin, Fönster mot gården
- 2021
-
Ingår i: Konsthistoriepodden. - : Acast. ; :16
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta avsnitt pratar vi om det mest samtida konstverk i poddens historia hittills, nämligen Lars Lerins akvarellmålning ”Fönster mot gården” från 2009, som finns i Nordiska Akvarellmuseets samlingar. I podden pratar vi om Lerins motivvärld och arbetssätt, men även om akvarellmediets historia och traditioner samt föreställningar som förknippas med detta medium. Inte minst kontextualiserar vi målningen och dess motiv. Vi berättar bland annat om filmförlagan ”Fönstret åt gården” från 1954 och dess utgångspunkter som filmens regissör Alfred Hitchcock hittade i den amerikanska målaren Edward Hoppers konst och hans voyeuristiska motiv.
|
|
| 10. |
- Herlitz, Alexandra, 1978, et al.
(författare)
-
Konsthistoriepodden, avsnitt 20: Gustav Klimt, Adele Bloch-Bauer I
- 2021
-
Ingår i: Konsthistoriepodden. - : Acast. ; :20
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi ska prata om Gustav Klimts porträtt ”Adele Bloch-Bauer I” från 1907, som även kallas för “Goldene Adele”, alltså “gyllene Adele” på tyska och “The Lady in Gold” eller “The Woman in Gold” på engelska. Verket fanns länge på Österreichische Galerie Belvedere i Wien, men är nuförtiden en del av samlingarna på Neue Galerie i New York. Porträttet bjuder på en mängd fängslande historier som sträcker sig från den tiden då det skapades fram till vår egen tid. Det är en målning som exproprierades av nazisterna och som inte skulle lämnas tillbaka till den rättmätiga ägaren förrän en kvinna i Los Angeles stämde den österrikiska staten och det blev ett politiskt ärende. Det är ett porträtt som nuförtiden anses vara ett konstverk som symboliserar staden Wien och dess guldålder vid förra sekelskiftet, “Wiener Moderne”, samtidigt som det har blivit ett nationell ikon för den kulturella identiteten av hela landet Österrike. Detta blev uppenbart i och med den mediala uppmärksamheten, när man med en stor affischkampanj tog farväl av verket då det lämnade Österrike. Självklart kommer vi också prata om konstnären bakom verket och vad som kan ha inspirerat honom till den karaktäristiska stilen han utvecklade under sin ”gyllene period”. Vi ska inte heller undanhålla Klimts privatliv och att han skapade sig en persona som ”womanizer” i reformdräkt. Ryktena spred sig att han var naken under sin vida rock och alltid hade modeller i sin ateljé som han strulade med.
|
|
