Skadefria cargo- och flygplanslastare - slutrapport

• SammanfattningArbetsmiljöprojektet Skadefria cargo- och flygplanslastare har utförts på uppdrag av Svenska Transportarbetareförbundet och Svenska Flygbranschen med syfte att kartlägga flygplanslastarnas arbetsförhållanden och att komma med förslag på förbättringsåtgärder för att minska belastningsrelaterade skador och sjukdomar i branschen.Projektledningsgruppen har bestått av fem personer: Eva Bergsten, ergonom, anställd av projektet; Erik Alphonse, projektledare, TYA; Reidar Pettersson, arbetsmiljökonsult, Arbetsmiljölotsen; Svend Erik Mathiassen, professor, Centrum för belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle; och Dan Holmberg, regionalt skyddsombud, Transportarbetareförbundet.Projektet som omfattade 14 bolag (11 handling, 3 cargo) på sex flygplatser (Arlanda, Malmö, Göteborg, Växjö, Skavsta och Arvidsjaur) startades våren 2010 och avslutades våren 2012, efter en inledande pilotstudie våren 2010 som finansierades av TYA. Inom projektet har 1 039 enkäter distribuerats med frågor om psykosociala arbetsförhållanden, upplevd arbetsbelastning, trötthet och besvär. Svarsfrekvensen var 72 procent. Heldagsmätningar av arbetsställningar för rygg och armar har genomförts på 5-6 lastare per flygplats samtidigt som lastarna filmats och fyllt i dagböcker. Fokusgrupper har intervjuats och data om till exempel sjukskrivningar och olyckstillbud har samlats in från företagen.Parallellt med den vetenskapliga delen har projektet haft en praktisk del med fyra arbetsgrupper bestående av representanter från både arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Grupperna har träffats två gånger per termin och jobbat inom områdena: I) fysisk belastning och arbetsskadestatistik, II) arbetsorganisation, schemaläggning och psykosocial arbetsmiljö, III) hjälpmedel och metoder samt IV) utbildning och utveckling.Våra resultat visar att besvärsfrekvenserna i muskler och leder är relativt höga. Det finns arbetsmoment i lastaryrket som är ogynnsamma och som ökar risken för besvär, framför allt i axlar/skuldra, rygg och handleder/händer. De arbetsuppgifter som en lastare har skiljer sig inte så mycket åt mellan de olika flygplatserna, men det finns betydande skillnader i hur ofta och hur länge uppgifterna förekommer. Vid vissa flygplatser är således flyglastararbetet mera varierat än vid andra, vilket förmodligen har en betydelse för risken att utveckla besvär.Överlag fanns det hjälpmedel för de mest belastande arbetsmomenten, men också brister i hur dessa används.Inom den psykosociala arbetsmiljön visade projektet på ett behov av att förbättra ledarskapet och lastarnas inflytande i planering och genomförande av det egna arbetet. Bättre feedback i form av stöd och uppmuntran från ledare efterfrågades också.Arbetsgrupperna, som löpande delgavs resultaten från den vetenskapliga kartläggningen, utvecklade i enlighet med projektets målsättning ett antal åtgärdsförslag, med stöd i kartläggningen. Förslagen, som presenteras i denna rapport, är av generell natur. Flera av förslagen omfattar ett flertal möjliga delåtgärder och initiativ, som naturligtvis måste anpassas för och prioriteras av det enskilda bolaget utifrån dess egna förutsättningar. Mot bakgrund av våra projektresultat vill vi dock generellt rekommendera samtliga bolag att lägga en viss prioritet på de psykosociala arbetsförhållandena i sitt förbättringsarbete. Det fanns även uppenbara möjligheter att förbättra den fysiska belastningsprofilen, särskilt genom att bredda arbetsinnehållet på vissa flygplatser, och genom en mera effektiv användning av tekniska hjälpmedel. Samtidigt är det viktigt att framhålla att lastaryrket även har många goda sidor i form av ett rörligt och spännande arbete med ett bra socialt klimat.Vår bedömning är att de förslag till förändringar i arbetsmiljö och arbetsvillkor som föreslås i denna rapport skulle leda till en bättre arbetsmiljö men sannolikt också kunna påverka effektiviteten i arbetet i positiv riktning.Projektet Skadefria cargo- och flygplanlastare är föremål för en avhandling vilket betyder att vidare analyser av insamlade data kommer att ske. Resultaten kommer framöver att publiceras i vetenskapliga tidsskrifter.

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)