Segregation och växande klyftor : En longitudinell studie

• En utjämning av människors livschanser. Det har varit en bärande tanke i det svenska välfärdsbygget. I en marknadsekonomi som inte av sig själv ser till att utjämna klyftor kan välfärdsstaten hjälpa till att ge alla människor, oberoende av bakgrund, någorlunda likartade chanser den dag de tar steget ut i vuxenlivet och på egen hand ska ställas inför marknadens krav (Lindh, Malmberg, & Palme 2005). Den är en politik som tar sin början redan under fostertiden, med en mödravård som ska se till att de nyfödda ska ha en god hälsa. Och den fortsätter från förskoletiden ända fram till myndighetsdagen, och längre för dem som söker sig till högre utbildning. Huvuddelen av denna politik riktar sig direkt mot barnet och dess familj med hälsoinsatser, föräldraförsäkring, barnomsorg, undervisning, skolmåltider, socialförsäk- ringar, arbetslöshetsunderstöd, barnbidrag, försörjningsstöd, och även en arbetsmarknad med kollektivavtal och anställningstrygghet som ska ge inkomsttrygghet för vuxna individer, men därmed också inkomsttrygghet för deras barn. Vid sidan av denna individinriktade politik har välfärdsstaten också slagit vakt om uppväxtmiljön i en vidare bemärkelse. Även de bostadsområden där barn växer upp ska erbjuda stöd för deras utveckling till vuxna individer. Bostadsområden ska vara säkra och trygga, funktionella för lek, erbjuda närhet till förskola, skola och hälsovård samt kunna erbjuda fritidsaktiviteter. Bostadsområden ska dessutom föra med sig vuxna som kan vara goda förebilder och ett socialt stöd, varför t.ex. kriminalitet ska motverkas. Om man inom området socialpolitik till stöd för barns uppväxt i Sverige kommit långt i likvärdighet, så gäller inte detta förutsättningar knutna till barns och ungas geografiska hemvist, t.ex. i form av det egna bostadsområdet. Det framgår av tidigare forskning om barns och ungas geografiska kontext i Sverige att det skiljer sig stort i många avseenden (Andersson 2001).I detta kapitel belyser vi inkomstsegregation i Sverige, med särskilt fokus på fattiga områden och utrikes födda. Vi visar också vilka konsekvenser en uppväxt i fattiga områden får senare i livet vad gäller inkomst och utbildning. Vi undersöker även i vilken utsträckning unga, med och utan migrantbakgrund, bor kvar i fattiga områden som vuxna, och vilka faktorer som påverkar flyttningen bort från fattiga områden.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Social och ekonomisk geografi -- Kulturgeografi (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Social and Economic Geography -- Human Geography (hsv//eng)

Nyckelord

kulturgeografi

Human Geography

Publikations- och innehållstyp

ref (ämneskategori)

kap (ämneskategori)