Politisk maktlära under förmodern tid

• Artikeln diskuterar den gränsdragning mellan det moderna och det förmoderna som sker med hjälp av olika faktorer, däribland tid, rum, sociala strukturer, politiska och ekonomiska system, världsbilder etc. Artikeln ställer frågan om det verkligen finns vattentäta skott mellan det förmoderna och det moderna så att det inte går att finna några som helst parallella tanketraditioner och handlingsmönster mellan olika tidsepoker och världsdelar. I det politiska tänkandets idéhistoria, närmare bestämt inom området politisk maktlära, finner man analoga tanketraditioner som kommer till uttryck i furstespeglar i vitt skilda kulturer, civilisationer och tidsperioder. Det har funnits likartade föreställningar om hur maktställningen bäst bör skötas för att härskarmakten skulle behålla sin maktposition under en längre tid. Genom att jämföra furstespeglar från 300-talet f.Kr. i Indien, 1100-talet e.Kr. i det islamiska riket och 1500-talet e.Kr. i det kristna Europa visar artikeln ett märkbart samspel mellan en del trögrörliga strukturer, tanketraditioner, mentaliteter och värdemönster över tid och rum som omhuldar och anknyter till ungefär samma typer av normer och värderingar. Det gäller framför allt maktlärans mest grundläggande premiss, nämligen att det skall vara möjligt för härskarmakten att bryta mot lagar och konventioner, religiösa påbud och förbud samt etiska och moraliska koder när omständigheterna kräver det.

Ämnesord

HUMANIORA  -- Filosofi, etik och religion -- Idé- och lärdomshistoria (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Philosophy, Ethics and Religion -- History of Ideas (hsv//eng)

Nyckelord

Förmodernitet

Politisk maktlära

Maktlära

furstespeglar

Pancatantra

al-Ghazali

Nasihat al-muluk

Råd för konungar

Machiavelli

Il Principe

Fursten

History and philosophy subjects

Historisk-filosofiska ämnen

History of science and ideas

Idé- o lärdomshistoria

idé- och lärdomshistoria

History Of Sciences and Ideas

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kap (ämneskategori)