SwePub
Tyck till om SwePub Sök här!
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

WFRF:(Agrell Beata 1944 )
 

Sökning: WFRF:(Agrell Beata 1944 ) > Berättande som till...

Berättande som tilltal – teori, estetik eller praktik?

Agrell, Beata, 1944 (författare)
Gothenburg University,Göteborgs universitet,Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion,Department of Literature, History of Ideas, and Religion
 (creator_code:org_t)
2012
2012
Svenska.
Ingår i: Paper till ämneskonferensen ”Teorins ställning i litteraturvetenskapen” 22-23 mars 2012.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
Abstract Ämnesord
Stäng  
  • Vi frågar efter en ny teoretisk självförståelse, men vad skall vi då mena med teori? Rent åskådande och begrundan (etym. grek. theoria)? Eller systematisering och förklaring (naturvetenskaplig def.)? Utifrån den problematiken vill jag pröva några föreställningar – eller kanske fördomar? – om vad vår disciplin behöver just nu. Å ena sidan: Teori har inget egenvärde. Teori är, om man så vill, ett nödvändigt ont. Teorin kan stå i vägen för själva undersökningen – som när den lägger sig som en bromskloss i kapitel ett och sedan inte återkommer; som när den fungerar som ögonbin-del i stället för glasögon; som när den genererar ett fikonspråk att dölja de efterforskade sakerna i snarare än synliggöra dem. Å andra sidan: Teori behövs; den är också ett nödvändigt gott. Teori kan hjälpa oss att se och att tänka, klart och djupt. Teori som skådande, som vid ett paradigmskifte. Men efter skådandet, när ett nytt paradigm slagit rot, så kommer antingen ordningen, syste-met, förklaringen (strukturalismen och alla varianter den förde med sig). Eller också kommer förskjutningarna, differenserna, avdriften (poststrukturalismen och alla varian-ter den förde med sig). För att inte tala om alla mellanformer, bastarder, där ordning och avdrift korsas. Men vad slags teori behöver vi just nu? Ämnet har breddats; våra forskningsobjekt har mångfaldigats; den alfabetiska och bokligt bundna litteraturen har i mångas ögon blivit obsolet. För att studera allt detta nya behöver vi många olika teorier, olika glasögon, som också håller på att konstrueras. Men något gammalt står kvar, ett uråldrigt behov vi ännu vågar tala om utan att skämmas: berättelsen. Det är fortfarande berättelser i olika former som lockar. Och vad gör berättelser så åtråvärda? Kanske varken historien eller berättelsen som sådana, utan det mänskliga tilltal som möter i själva berättandet, sådant det vecklar ut sig under läsandets gång. Vad är det i så fall för ett tilltal, och hur utfors-kas det? Vad teorin beträffar skulle jag vilja pröva en mix av retorik, genreteori, recep-tionsteori och så ytterligare något som jag ännu inte vet. Men om det handlar mitt paper.

Ämnesord

HUMANIORA  -- Annan humaniora -- Övrig annan humaniora (hsv//swe)
HUMANITIES  -- Other Humanities -- Other Humanities not elsewhere specified (hsv//eng)
HUMANIORA  -- Annan humaniora -- Kulturstudier (hsv//swe)
HUMANITIES  -- Other Humanities -- Cultural Studies (hsv//eng)
HUMANIORA  -- Språk och litteratur -- Litteraturvetenskap (hsv//swe)
HUMANITIES  -- Languages and Literature -- General Literary Studies (hsv//eng)

Nyckelord

theory
narrative
Dialogue
gerard genette
evolution criticism of
indirect communication
narrating act

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)
kon (ämneskategori)

Till lärosätets databas

Hitta mer i SwePub

Av författaren/redakt...
Agrell, Beata, 1 ...
Om ämnet
HUMANIORA
HUMANIORA
och Annan humaniora
och Övrig annan huma ...
HUMANIORA
HUMANIORA
och Annan humaniora
och Kulturstudier
HUMANIORA
HUMANIORA
och Språk och litter ...
och Litteraturvetens ...
Artiklar i publikationen
Av lärosätet
Göteborgs universitet

Sök utanför SwePub

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy