Besvärligt kunskapande i högskolepedagogik : Difficult knowledge production in higher education pedagogy

• I detta samtal bjuder vi in till ett utbyte av erfarenheter och tankar om hur vi som pedagoger kan arbeta med kunskap som på ett mer grundläggande plan är utmanande för studenterna. Med utmanande menar vi i detta sammanhang inte att kunskapen är tekniskt svår eller komplex utan att den ger studenten skäl att ifrågasätta tidigare positioner. Ett ifrågasättande som direkt eller i förlängningen berör inte bara det ämne som är fokus för undervisningen utan studentens självbild, samhällssyn, ideologi mm. Vi talar om en typ av transformativ kunskap som på något plan är irreversibel (den enskilde studenten kan inte gå tillbaka till en position som förelåg kunskapandet) och vilken inte sällan kan ge upphov till ilska, irritation, och frustration hos studenter. Snarare än att få en ’lösning’ når studenten ett tillstånd av kunskapande som genererar nya frågor. Temat knyter an till det som Perkins benämnt ”troublesome learning” (Perkins 1999). Vi (Stendahl och Arvidsson) har båda från olika håll och med olika pedagogiska verktyg medvetet arbetet med besvärligt kunskapande i högskolepedagogiska situationer. Stendahl i sitt arbete med tröskelbegrepp (Meyer, Land 2003, 2005; Stendahl, Swedrup, Åberg 2021) och Arvidsson i sitt pedagogiska arbete i akademisk handledning med ’den analytiska situationen’ utifrån psykoanalytisk teori och praktik (Owler 1999, Arvidsson 2023). Vi initierar samtal om det pedagogiska värdet av att medvetet arbeta med pedagogik som kan ge upphov till fundamentala perspektivskiften. Referenser Arvidsson, M. 2023. Pedagogy for the Psycho/Analytical Situation in PhD Supervision: A Framework for Practice. Working Paper, Högskolepedagogisk konferens, Göteborgs universitet, 2023 (see även GUP). Meyer, Jan H. F. and Land, Ray. 2003. Threshold concepts and troublesome knowledge: Linkages to ways of thinking and practicing within the disciplines. In Chris Rust (ed.). Improving Student Learning: Theory and Practice—Ten Years On. Oxford: Oxford Centre for Staff and Learning Development, 412–24. Meyer, Jan H. F. and Land, Ray. 2005. Threshold concepts and troublesome knowledge (2): Epistemological considerations and a conceptual framework for teaching and learning. Higher Education 49 (3): 373–88. Owler, Kathryn. 1999. ‘Transference and PhD pedagogy,’ Southern Review, 32 (1): 132–48, https://search.informit.org/doi/10.3316/ielapa.200007349 Perkins, David. 1999. The many faces of constructivism. Educational Leadership 57 (3): 6–11 Stendahl, Sara, Otto Swedrup, Karin Åberg, (2021) The Gothenburg Law Clinic and the Use of Threshold Concepts in Clinical Legal Education, in NJOLAS,Vol. 04, no 03 (2021), pp1-21, https://doi.org/10.36368/njolas.v4i03.196

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Juridik -- Juridik och samhälle (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Law -- Law and Society (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Juridik -- Juridik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Law -- Law (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Juridik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Law (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Pedagogik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Pedagogy (hsv//eng)

Nyckelord

högskolepedagogik

besvärligt kunskapande

tröskelbegrepp

clinical legal education

doktorandhandledning

psykoanalys

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kon (ämneskategori)