Skolledarskap och kön på 2000-talet. Betydelsebärande motstånd möterförändring

• Syftet med den här artikeln är att presentera och diskutera delar av datamaterial från ett forskningsprojekt med fokus på skolledarskap och kön. Studiens syfte är att undersöka den diskursiva konstruktionen av svenskt skolledarskap i ett könsperspektiv. I studien deltog fyra manliga och fyra kvinnliga skolledare samt nio kvinnliga och sju manliga lärare i svensk grundskola. Resultatet visade att när skolledare och lärare talar om betydelser inbäddade i begreppet skolledarskap har tre huvudsakliga subjektspositioner identifierats: supporter, chef och pedagogisk ledare. I en stor del av både skolledares och lärares tal positioneras skolledaren som supporter med innebörderna lyhördhet och tillgänglighet är dominerande. Jag har därför valt att diskutera innebörder och konsekvenser av supporterpositionen i den här artikeln. Studien visar inga betydande skillnader i de skolledande kvinnornas och männens konstruktioner av positionen supporter. Med andra ord verkar könsstereotyper inte vara styrande för deras tal. Däremot visar resultatet att könsdiskurser aktiveras i lärarnas konstruktion. Stereotypa föreställningar om hur kvinnor och män förväntas vara som ledare kommer till uttryck i lärarnas tal. Diskussionen reflekterar kring supporterpositionens dominerande ställning samt konsekvenser för ledarskapet. Vidare lyfts könsdiskursers betydelse för skolledarskapets utövande. 

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

Education

Pedagogik

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

art (ämneskategori)