Handlingsnormer och rättskipning i det tidigmoderna Vadstena / Från mammas husmanskost till social ingenjörskonst -Debatten om fria skolmåltider under 1930- och 40-talet i Sverige

• Handlingsnormer och rättskipning i det tidigmoderna Vadstena Av Annika SandenSyftet med uppsatsen är att få en inblick i tidens mentalitet och stadsinvånarnas beteendemönster, men också i de ideföreställningar som styrde rådsturättens rättskipande verksamhet. Därför skall tidens normer studeras, både på det individuella och det mer principiella planet. Våldet ägnas därför särskild uppmärksamhet. Ärendena, anklagelserna och vittnesmålen i rätten bör i sig säga något om socialt liv och samtidens ideal. För att kunna beskriva tidens normer och rättstärikande utgår undersökningen från följande frågor:Vilka typer av våldsbrott förekom och vad säger dessa om det sociala regelverket i staden?Vilket rättstänkande kan utläsas ur rådsturättens verksamhet, dvs vilka principer grundade sig rättskipningen på?Om rättskipningen förändrades i takt med statsmaktens framväxt, hur såg förändringen i så fall ut?Forskningen visar att våldstrenden gick ner någon gång under 1600-talet. Skedde en förändring under de perioder som studeras? Hur stod i så fall våldsfrekvensen i relation till den politiska utvecklingen?Om våldsfrekvensen sjönk under undersökningsperiodema, var det i så fall en produkt av en civiliseringsprocess?Det faktiska tillvägagångssättet är ett beaktande av Vadstena stads äldsta tänkeböcker mellan år 1600 och 1610. Under denna tioårsperiod var rådsturätten fortfarande lokalt förankrad, men statsmaktens centraliseringsambitioner kan också vid det här laget ha satt spår i tänkeboken. Stadsinvånamas handlanden och rådsturättens agerande ses i uppsatsen som ett uttryck för deras värderingar och synsätt. Denna gemensamma dombok och minnesbok över Vadstena kan därför vittna om just gränsöverskridanden och om staden som socialt fenomen. Genom att studera de ärenden som tas upp och vilka handlingar som bestraffades antas det som ansågs inskränkande på ordningen och försörjningsmöjlighetema kunna utläsas. Tänkeboken rymmer en mängd ärenden där straff inte utdöms och där anklagelser inte bestyrks med  bevis. Brottmålen i tänkeboken är därför fler än de enskilda brotten. Det inressanta är emellertid vad som tas upp i tänkeboken, inte endast de antal begångna och bestraffade brott som registrerats.Under 1600-talet kom staten och kyrkan att utöva en större makt över individen. Den lokala rättskipningen fick en övervakare i den statliga Svea hovrätt. Det medeltida lokalsamhället rörde sig under 1600-talet sålunda mot ett mindre isolerat lokalsamhälle genom statens och kyrkans ökande kontroll. För att se vilka effekter detta fick på lokalplanet skall tänkeboken därför studeras igen, mellan 1623 ochl633. Den här perioden studeras genom ett otryckt manuskript som saknar sidnumreringar. Hänvisningarna i texten görs därför till det datum då ärendet var uppe i rådsturätten. Genom ett bakåtblickande står det klart att rättskipningen och våldstrenden förändrades under 1600-talets gång, men hur och när denna förändring skedde är inte helt klarlagt. Den senare perioden har därför valts för att studera hur förändringen gick till - dvs när den skedde.Det spelar naturligtvis roll om en särskild typ av brott skedde vid ett enstaka fall eller väldigt ofta. Statistiken är därför viktig, men också tolkningarna av denna. Empirin kommer kontinuerligt att varvas med analys för att slutligen passas in i en helhetsbild av våldstrenden och rättskipningen under de två perioderna. För att nå en bild av vad som egentligen skedde är metoden därför både kvantitativ och kvalitativ, men också hermeneutisk.

• Från mammas husmanskost till social ingenjörskonst : Debatten om fria skolmåltider under 1930- och 40-talet i Sverige Av Kent Waltersson"Det är uppenbart, att samhället och skolan här måste träda emellan och påtaga sig ett större ansvar än tidigare för barnens hälsa och allmänna kondition. { ... }Tillkomsten av skolmåltider är alltså motiverad ur synpunkten att stödja och underlätta hemmens arbete. Utvecklingen av kvinnoarbetet har också bland annat medfört, att åtskilligt, som hemmen tidigare haft att bestyra i fråga om barnens vård och uppfostran, numera överflyttats till skolan. Skolmåltiderna falla också på ett naturligt sätt in i raden av övriga socialpedagogiska åtgärder inom skolans ram { ... }, vilka äro de första uttrycken för den nya skola, som målmedvetet strävar efter att vara ett kraftcentrum i hälso- och socialvårdens tjänst". (SOU 1945:47. Betänkande om skolmåltiderna, s 102f).Citatet ovan är hämtat ur befolkningsutredningens betänkande om skolmåltider, som låg till grund för ett avgörande riksdagsbeslut om skolmåltiderna 1946, men frågan var aktuell under många decennier, både före och efter detta beslut.Samma år som riksdagsbeslutet strejkade skolbarnen i Göteborg. De hade reagerat mot maten som tillhandahölls vid folkskolestyrelsens fria skolmåltider, och vägrat äta korvkaka när den serverades utan lingonsylt, som de var vana vid hemifrån. Föreståndarinnan för skolmåltiderna i Göteborg hävdade att det var "höga vederbörande i Stockholm" som bestämt vad barnen skulle äta. Skolöverstyrelsen tillbakavisade kritiken och menade att de endast upprättat en typmatsedel som föreskrev en viss standard på maten.Femton år efter riksdagsbeslutet och strejken i Göteborg, hösten1961, behandlade kommunfullmäktige i Grästorp, en liten kommun på västgötaslätten, ett förslag till införande av fria skolmåltider för alla skolbarn. Något som inte var populärt hos alla. Det fanns de som varnade för en stor skattehöjning om förslaget blev verklighet. Men det fanns andra argument än de rent ekonomiska mot införandet av skolmåltider. Högermannen Carl-Gustav Andersson yttrade sig i debatten, med argumenten att "mor Annas köttbullar är bäst" och "mammas smörgåsar är de bästa". Man beslöt att inte igångsätta skolmåltidsverksarnheten höstterminen 1962, utan vänta till 1963. En annan högerman, Karl Svensson, reserverade sig med motiveringen att skolbespisningen "var av så stort humanitärt och socialt intresse att han ej kunde acceptera de avgivna nejrösterna".Skolmåltidsfrågan tillmättes således stor betydelse och rymmer flera olika teman: Hurvida fostran skulle ske hemma eller i skolan, innehållet i byggandet av en ny nation, möten mellan olika kulturer, relationen mellan centralt och lokalt. Texterna väcker sammantaget många frågor. Varför ville man göra måltiden till ett ansvar för samhället? Hur var det möjligt att föra över något så grundläggande som måltiden från familjen till skolan? I vilken samhällelig kontext utspelar sig dramat om skolmåltiderna?

Subject headings

HUMANIORA  -- Historia och arkeologi -- Historia (hsv//swe)

HUMANITIES  -- History and Archaeology -- History (hsv//eng)

Publication and Content Type

vet (subject category)

bok (subject category)