SwePub
Tyck till om SwePub Sök här!
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

onr:"swepub:oai:lup.lub.lu.se:fe5ca898-8ce1-4d6a-a9ea-663ad726fab3"
 

Sökning: onr:"swepub:oai:lup.lub.lu.se:fe5ca898-8ce1-4d6a-a9ea-663ad726fab3" > PSI-PSYCHO SCHIZOPH...

PSI-PSYCHO SCHIZOPHRENIA IMAGING : Hjärnavbildning vid Schizofreni. Del 3. Magnetisk resonans och schizofreni

Persson, Bertil R (författare)
Lund University,Lunds universitet,Medicinsk strålningsfysik, Lund,Sektion V,Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund,Medicinska fakulteten,Medical Radiation Physics, Lund,Section V,Department of Clinical Sciences, Lund,Faculty of Medicine
Persson, Bertil RR (redaktör/utgivare)
 (creator_code:org_t)
2022
2022
Svenska.
Ingår i: Acta Scientiarum Lundensia. - 1651-5013. ; 2022, s. 0-61
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
Abstract Ämnesord
Stäng  
  • Denna tredje del av Hjärnavbildning vid Schizofreni sammanfattar olika metoder med magnet spinn resonans (MR) applicerade på Schizofreni patienter 1. Introduktion till MR2. Struktur-magnet resonans imaging sMRI3. MR-CSF cerebralt blodflödes imaging4. Funktionell-magnet resonans imaging MRI5. Diffusion Tensor Imaging DTI6. Magnetisk transfer Imaging MTI7. Magnet resonans spektrometri MRS8. Kombinerade metoderSture Forsén och Ragnar Hoffman presenterade år 1963 en magnetisk dubbel-resonans-metod tillämpbar på system där ett kärnspinn reversibelt överförs mellan två icke-ekvivalenta molekyler, från A till B, vilket utnyttjas i ” Magnetisk transfer Imaging MTI” (kap 3.6) (Forsen and Hoffman, 1963). Det kan vara värt att nämna att Sture Forsén är professor emeritus i fysikalisk kemi vid Lunds Universitet. Beskrivningen av utvecklingen inom de olika områdena av MR har emellertid blivit så omfattande att min ambition att beskriva den detaljerade historiska utvecklingen av de olika MR-metoderna kommer att preseteras efter hand . Därför kommer i del III endast som en sammanfattning av MR och Schizofreni. Struktur-magnet resonans imaging sMRI visar att förändrad gyrifiering verkar vara en signifikant robust markör för störningar i den tidiga neuronala utvecklingen vid Schizofreni. Ökningar av gyrifiering observerades i bilaterala insula, temporala polen och vänster orbitofrontal cortex.Även tjockleken av de frontala loberna återspeglar en patologisk process vid Schizofreni med minskad kortikal tjocklek i prefrontala cortex, precuneus och occipital cortex.Utvärdering av CSF flödesdynamik i akvedukten tillsammans med volymetriska sMRI undersökningar av hjärnan skulle ytterligare kunna förstärka kunskapen kring patofysiologin både i samband med diagnostik och behandlings uppföljning av patienter med Schizofreni. Ett flertal studier indikerar att patienter med Schizofreni har lägre MRI aktivitet i den dorsolaterala, prefrontala cortex(PFC), accumbenskärnan(ACC) och i thalamus mediodorsala kärnan. Däremot observeras ökning av aktiviteten inom andra PFC-områden, vilka skulle kunna vara kompenserande till sin natur.Resultaten tyder på att MRI-baserad klassificering återspeglar förändringar i diskreta neurala kretsar och kan vara ett användbart verktyg för att definiera undergrupper inom det kliniskt definierade syndromet Schizofreni. Dock finns ännu ingen konsensus om vilken (MRI metod som är bäst lämpad för klinisk användning. DTI studier av schizofrena patienterna visar lägre FA-värden än friska kontroller. FA-värdet för den främre delen av corpus callosum är negativt korrelerat med poängen på skalan för bedömning av negativa symtom . Lägre FA-värden i vänster och bilaterala superior longitudinella fasciculi (SLF) hos schizofrena patienterna än friska kontroller verkar vara specifika för Schizofreni med hörselhallucinationer(AVH). En negativ korrelation registrerades mellan genomsnittlig regional FA i höger anterior cingulum och PANSS-positiv symptompoäng. Den stora betydelsen av MTI är resultaten av dess kombination med DTI som visar sig kunna indikera högre extracellulära koncentrationer av fritt vatten, vilket indikerar förekomsten av neuroinflammation vid Schizofreni. 1H-MRS och Schizofreni visar signifikanta skillnader mellan kaudal och rostral NAA-koncentration i den del av de basala ganglierna som kallas accumbens ACC, hos patienter med Schizofreni men inte hos friska kontrollpersoner. Denna skillnad indikerar att neuronal densitet eller integritetsskillnader mellan ACC-subregioner kan vara karakteristiska för Schizofreni. Resultaten visar också att NAA-koncentrationerna är lägre i frontallob och talamus hos patienter med första episod psykos jämfört med kontroller vilket indikerar att Schizofreni är associerad med lägre neural metabolisk aktivitet. Resultaten av 1H-MRS studier tyder på att kolin ökar i både prefrontala och occipitala cortex under nyligen debuterade Schizofreni vilket indikerar tecken på neuroinflammation.

Ämnesord

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP  -- Klinisk medicin -- Radiologi och bildbehandling (hsv//swe)
MEDICAL AND HEALTH SCIENCES  -- Clinical Medicine -- Radiology, Nuclear Medicine and Medical Imaging (hsv//eng)

Nyckelord

Struktur-magnet resonans imaging
gyrifiering
sMRI
MR-CSF
akvedukten
cerebral blodflödes imaging
Funktionell-magnet resonans imaging
MRI
Diffusion Tensor Imaging
FA-värden
DTI
Magnetisk transfer Imaging
MTI
MRS
Magnet resonans Spektoskopi
NMR
Schizofreni

Publikations- och innehållstyp

kap (ämneskategori)
vet (ämneskategori)

Hitta via bibliotek

Till lärosätets databas

Hitta mer i SwePub

Av författaren/redakt...
Persson, Bertil ...
Persson, Bertil ...
Om ämnet
MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP
MEDICIN OCH HÄLS ...
och Klinisk medicin
och Radiologi och bi ...
Artiklar i publikationen
Acta Scientiarum ...
Av lärosätet
Lunds universitet

Sök utanför SwePub

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy