Några, ena eller ∅? : Obestämda artiklar i plurala, beskrivande predikativer

• Svenska singulara predikativa nominalfraser kan uppträda med eller utan obestämda artikel. Artikeln en används typiskt när predikativen beskriver subjektet medan ∅ används när predikativen klassificerar det, exempelvis genom att tillskriva det en yrkestillhörighet. Även artikeln någon uppträder i beskrivande predikativer, men framför allt i icke-affirmativa satser(Teleman et al. 1999). I plurala beskrivande predikativer är artikelbruket mer varierat. Oavsett om satsen affirmativ eller inte kan några, ∅ och ena användas, den sista framför allt i värderande nominalfraser i informella kontexter (se Collberg & Agebjörn 2022). Vad som styr valet mellan dessa tre är oklart.Föreliggande experimentella studie bidrar till att fylla denna kunskapslucka genom att besvara följande forskningsfråga: Hur påverkas acceptabilitetsbedömningar av deklarativa affirmativahuvudsatser med plurala beskrivande predikativer av (i) valet av artikel, (ii) nominalfrasens position i satsen samt (iii) nominalfrasens lexikala innehåll? Nästan 600 förstaspråkstalare av svenska bedömde tolv meningar med plurala predikativer, hälften positivt och hälften negativt värderande. Varje mening förekom i sex versioner, så att varje artikel, inkluderat ∅, uppträdde både pre- och postverbalt. Dessa versioner fördelades över sex listor så att samtliga deltagare fick bedöma en mening av varje typ utan att någon fick bedöma flera versioner av samma mening. Faktorerna artikel (några/ena/∅), position (preverbal/postverbal) och värdering(positiv/negativ), samt interaktionerna mellan dessa, inkluderades i en regressionsmodell som predicerar acceptabilitetsbedömningarna.Analysen visar att artikeln några bedömdes som signifikant sämre än både ena och ∅, medanskillnaden mellan ena och ∅ var obefintlig. Preverbala predikativer bedömdes generellt som sämre är postverbala, och denna negativa effekt av topikalisering var signifikant större för några än för ena och ∅, medan skillnaden mellan de två senare återigen var obefintlig.Dessutom bedömdes de positiva predikativerna generellt som sämre än de negativa, och denna effekt var signifikant större för ena än för ∅ och signifikant större för ∅ än för några. Sammantaget indikerar dessa resultat att ena eller ∅, snarare än några, är det omarkerade valet av artikel i plurala beskrivande predikativer. Sämst fungerar alltså några i preverbala negativt värderande predikativer. Valet mellan ena och ∅ styrs i sin tur av huruvida nominalfrasen är positivt eller negativt värderande. Slutligen tyder interaktionerna mellan artikel och position på att valet av artikel även påverkas av nominalfrasens informationsstrukturella status.

Ämnesord

HUMANIORA  -- Språk och litteratur -- Studier av enskilda språk (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Languages and Literature -- Specific Languages (hsv//eng)

Nyckelord

Specific Languages

Studier av enskilda språk

Publikations- och innehållstyp

ref (ämneskategori)

kon (ämneskategori)