The construction site manager's impact on risk management performance

• Risk management in construction is traditionally based on the experience and individual judgements made by site managers, especially in smaller projects. The site managers in construction should also be regarded as key individuals, with a prevailing picture of being tough and possibly also risk prone in their behaviour .This study follows up a previous study by the researcher which found that the management system itself does not have such a large influence on the way risks are managed at a construction site. The construction site manager, as an individual, is regarded as having a greater impact on the project performance related to risk. The question raised in this study is therefore what individual impact the site managers have on the effects of risk management. To be able to answer this question, it is also important to determine the extent to which it is possible to measure the effects of risk management at construction site level. The results of this study present a model for measuring the effects of risk management on site and at individual level in a construction project, using specific indicators. These indicators are related to profit, safety, quality performance and predictability. Further, this model has been tested using authentic data from a construction company. These data do not reveal strong correlations between the chosen indicators and, as a result, reliance on profit is dominant. The individual impact on risk management performance focuses on two aspects of the character of an individual; personality and background information, such as education, age and experience. Personality traits measured by the PAPI test reveal three significant traits that correlate to economic performance on site. They are need for change, need to be forceful and social harmoniser. None of these traits was, however, found to be related to risk management performance. Moreover, the characteristic personality of construction site managers is compared with that of managers from the general labour market to see whether there are any significant differences that could help to explain the prevailing picture of the character of construction site managers. The most powerful difference is the trait of need for change, indicating that construction site managers are more conservative than other managers. In this comparison, it is not possible to assign attributes to site managers as being more risk prone than other managers. Instead, a picture emerges of individuals who focus on details, are keen on following routines and also have a work pace indicating stress tolerance. The conclusions from this study are that there are indicators that ought to work as indicators of risk management performance, but the amount of data required to find significant correlations needs to be vast. It is also concluded from this study that, due to the site managers' aversion to change, they remain at the less demanding rule-based level of problem solving instead of moving up to the more time-consuming, knowledge-based level of problem solving. It is also concluded that site managers from construction are not more risk prone than managers from the general labour market. The final conclusion is that the individual impact on the effects of risk management is fairly small. There are other issues, possibly related to organisational context, that have a greater impact.

• Riskhantering i byggprojekt förlitar sig av tradition på individers erfarenhet och personliga bedömningar gjorda i första hand av platschefer, särskilt i mindre projekt. Platschefer innehar en nyckelroll i byggföretagen och det är en förhärskande bild att de är tuffa killar som gärna agerar, ibland kanske väl riskfyllt. Den här studien utgår från de resultat och slutsatser som kom fram i den tidigare presenterade licentiatavhandlingen "Riskhantering i små byggprojekt", som visade att tilltron till verksamhetssystemen är begränsad när det gäller hur risker hanteras på projekt. Tilltron är desto större till den enskilde platschefens förmåga att använda sin erfarenhet och kompetens för att sköta riskhantering i projekt. Fokus för den här studien är därför att belysa den individuella påverkan som platschefen har på effekterna av riskhantering. För att kunna svara på den frågeställningen ingår även i studien att definiera hur man kan mäta effekter av riskhantering på arbetsplatsnivå. Ett av resultaten från den här studien är en modell, bestående av fyra olika grupper av indikatorer, som har tagits fram och testats med syfte att mäta effekter av riskhantering på individ- och arbetsplatsnivå. Dessa indikatorer är relaterade till ekonomiskt resultat, säkerhet, kvalitet och förutsägbarhet. Modellen har testats med verkliga data från ett byggföretag men det har inte varit möjligt att visa på tillräckligt signifikanta korrelationer mellan de indikatorer som modellen baseras på. Som en konsekvens har ekonomiskt resultat blivit den indikator som fått representera modellen och därmed även måttet på effekter av genomförd riskhantering. Individernas påverkan på riskhantering har delats upp i två olika delar, den ena är relaterad till personlighet och den andra till erfarenhet, ålder och utbildning. Personligheten har mätts genom personlighetstestet PAPI som beskriver individers personlighet i 20 olika skalor. För tre skalor identifierades signifikanta korrelationer med ekonomiskt resultat; behov av förändring, behov av att vara frispråkig och rollen att vara social och vänlig. Ingen av dessa skalor kan dock relateras till effekter av riskhantering. Vid jämförelsen mellan cheferna i normgruppen från övriga arbetsmarknaden och platschefsgruppen från det aktuella byggföretaget konstateras att den största skillnaden uppträder i behovet av förändring där platschefer från byggsektorn har ett mindre behov av omväxling och förändring. Detta kan tolkas som att de är mer konservativa än chefer från andra branscher. Vidare konstateras att det inte heller finns något som pekar på att platschefer från byggsektorn är mer riskbenägna än chefer från andra branscher, snarare motsatsen. Studien av platschefer från byggföretaget visar på individer som är mer uppmärksamma på detaljer, har behov av regler och riktlinjer och har ett arbetstempo som indikerar att de är mer stresståliga än chefer från övriga arbetsmarknaden. En av slutsatserna i den här studien är att det finns indikatorer som skulle kunna användas för att mäta effekter av riskhantering. För att hitta signifikanta korrelationer så krävs det däremot mer omfattande data än vad som varit tillgängligt i den här studien. En annan slutsats är platschefernas obenägenhet till förändring som innebär att stannar problemlösningen på arbetsplatserna till stor del kvar i det som kallas regelbaserad problemlösning istället för att nyttja den mer tidskrävande kunskapsbaserade nivån av problemlösning när så krävs. Det kan även konstateras att platschefer från byggföretag inte skiljer sig från chefer från övriga arbetsmarknaden när det gäller riskbenägenhet. Den sista slutsatsen är att i motsats till vad som antagits är påverkan från individerna på resultaten från riskhantering relativt liten. Det är andra aspekter, troligen relaterade till organisation och kultur, som tycks ha en större påverkan.

Ämnesord

TEKNIK OCH TEKNOLOGIER  -- Samhällsbyggnadsteknik -- Byggproduktion (hsv//swe)

ENGINEERING AND TECHNOLOGY  -- Civil Engineering -- Construction Management (hsv//eng)

Nyckelord

Byggproduktion

Construction Engineering and Management

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

dok (ämneskategori)