Normkritisk granskning av övningsexempel på juristutbildningen i Göteborg

• Juridiska institutionen har genomfört en normkritisk granskning av juristutbildningen i Göteborg. Syftet med granskningen är att vara ett verktyg för att bidra till ökad kvalitet i utbildningen avseende mångfald, jämlikhet och inkludering. Granskningen har omfattat grundutbildningens övningsexempel och hur dessa förhåller sig till kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan tros¬uppfattning, funktionsförmåga, sexuell läggning, ålder samt klass/socioekonomisk tillhörighet. Projektet har använt sig av kvantitativ metod för att studera representation och framställning samt normkritisk och intersektionell teori för att analysera samband med samhällsnormer och maktstrukturer. I utbildningens övningsexempel är män, nordiska personer, vuxna personer samt personer i mellan och högre klass/socioekonomi överrepresenterade jämfört med befolkningen i Sverige. På motsvarande sätt är kvinnor, utomnordiska personer, unga och äldre personer samt personer i lägre klass/socioekonomi underrepresenterade. Det är genomgående samhällsgrupper som är strukturellt normativa och/eller över-ordnade som är överrepresenterade, medan samhällsgrupper som är strukturellt icke-normativa och/eller underordnade är underrepresenterade. Dessutom är kombinationerna utomnordiska kvinnor och kvinnor i högre klass/socioekonomi ytterligare underrepresenterade. Det visar att intersektionerna av kön, etnisk tillhörighet och klass/socioekonomi förstärker varandra. Andra samhällsgrupper förekommer endast marginellt. Det gäller transpersoner, religiösa personer, personer med funktionsnedsättning samt personer från länder utanför västvärlden, personer som är utsatta för rasism och personer som tillhör nationella minoriteter. Dessa strukturellt icke-normativa/underordnade samhällsgrupper är mer eller mindre osynliggjorda i utbildningens övningsexempel. Däremot förekommer homosexuella eller bisexuella personer i ungefär lika stor omfattning som i befolkningen. Det finns enskilda övningsexempel som vidmakthåller olika stereotyper och de som bryter stereotyper. Granskningen har dock kunnat visa att utbildningens övningsexempel som helhet framställer män som mer aktiva, som mer självständiga samt mer i offentlig sfär jämfört med kvinnor, vilket befäster traditionella könsroller. Samhällsgrupper som i högre grad framställs som negativa är män, utomnordiska personer, unga personer och personer i lägre klass/socioekonomi. Samtidigt framställs nordiska personer, vuxna personer samt personer i mellan och högre klass/socioekonomi oftare som neutrala eller positiva. Det är framförallt strukturellt normativa/överordnade samhällsgrupper som framställs i positioner med högre status och betydelse i samhället, förutom män som oftare framställs som negativa. Ett annat undantag är att utomnordiska personer, personer med funktionsnedsättning samt personer ur lägre klass/socioekonomi oftare innehar huvudroll. Det kan vara kopplat till att författarna av övningsexemplen i högre grad gör ett aktivt val när personer ur dessa samhällsgrupper tas med. Sammantaget bidrar representationen i utbildningens övningsexempel till att upprätthålla samhällsnormer och maktstrukturer som framställer ”vita” nordiska och sekulära vuxna (cis)män utan funktionsnedsättningar ur mellan och högre samhällsklasser som norm. Övningsexemplens framställningar bidrar å sin sida till att upprätthålla föreställningar om att män, nordiska personer, vuxna personer och personer i mellan och högre samhällsklasser har högre status och större betydelse. Det innebär att juristutbildningen brister i att spegla samhällets mångfald, i otillräcklig mån framställer olika samhällsgrupper jämlikt samt riskerar att exkludera olika grupper av juriststudenter. Eftersom det inte finns självklara lösningar på dessa komplexa problem diskuterar rapporten behovet av flera olika konkreta åtgärder. Projektet föreslår att juridiska institutionen i Göteborg som strukturella åtgärder antar tydliga målsättningar för mångfald, jämlikhet och inkludering i utbildningen, ger ämnesgrupper eller kursansvariga i uppdrag att diskutera och rapportera hur de förhåller sig till granskningens resultat och konkreta åtgärder inom deras ämnen, utvecklar incitament för lärarkollegiet att arbeta med dessa frågor, utvecklar strukturerna för att bjuda in och hantera kritik samt utvärderar åtgärderna och följer upp med återkommande granskningar.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Juridik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Law (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)