Intersektionalitet och historievetenskap

• Artikeln är en introduktion till centrala debatter kring det vetenskapliga fältet för intersektionalitetsstudier, men också till de tre artiklar, skrivna av Maria Vallström, Rosemarie Fiebranz och Åsa-Karin Engstrand, som följer i detta nummer av Scandia. Jag tecknar här en bild över hur intersektionalitet som förhållningssätt har vuxit fram och belyser de ibland kritiska diskussioner som förts kring begreppet. Jag resonerar också kring de utmaningar som jag uppfattar att intersektionalitetsforskningen står inför. Jag argumenterar i denna artikel för att intersektionalitet för historikern kan utgöra en väg till fördjupade förståelser av de historiska sammanhangens komplexitet, och påminna om vikten av att undvika att determinera olika positioneringars inbördes ordning eller relationer. Vidare understryker jag det historiska perspektivets och de historiska studiernas relevans för att föra den intersektionella forskningen vidare i såväl teoretiskt som metodologiskt hänseende. Empiriska historiska studier kan, vilket de tre bidragen i detta nummer av Scandia illustrerar, visa hur de historiska sammanhangens komplexitet går utanför på förhand definierade och klart avskiljda kategorier, och därmed tydliggöra kategoriernas reducerande otillräcklighet. I studier av förflutna sammanhang tydliggörs, hävdar jag, maktdimensioners föränderliga och kontextbundna samspel. Utifrån de i numret ingående artiklarna diskuteras också de möjligheter som finns att genom muntlig historia undersöka hur maktfyllda positioneringar och historiska förändringsprocesser levs, upplevs och motstås.

• This article introduces the key debates that surround the discipline of intersectional studies, and also serves as an introduction to the articles by Maria Vallström, Rosemarie Fiebranz, and Åsa-Karin Engstrand published in this number of Scandia. I outline the emergence of intersectionality as an approach, and shed light on the occasionally critical discussions of the term, as well as outlining the challenges I believe intersectionality research will face in future. I argue in this article that intersectionality can offer historians a way to obtain a far greater understanding of the full complexities of a historical context, while it serves as a reminder of the importance of resisting the urge to decide the ordering of the various categorical distinctions or their relationships. By the same token, I underline the relevance of the historical perspective and historical studies to advances in intersectional research, both theoretical and methodological. As the three contributions published here illustrate, empirical historical studies can show how the complexity of a historical context transcends predefined, clearly distinguished categories, thereby revealing the categories’ reductive failings. I argue that it is in the study of past contexts that the dimension of power is fully revealed, with all its changeable and context-bound interplay. Drawing on all three articles, the opportunities presented by oral history to study how forceful positionalities and historical processes of change are lived, experienced, and resisted.

Nyckelord

intersectionality

history

historia

intersektionalitet

oral history

feminist theory

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

for (ämneskategori)