Frihet, frivillighet och styrning : Elevers friutrymme i fritidshem

• I skenet av de policyförändringar som skett det senaste decenniet kan det svenska fritidshemmet sägas befinna sig i en omorienteringsfas där frågor kan ställas kring hur morgondagens fritidshem ska gestaltas och där olika värden kan komma i konflikt med varandra (Elvstrand & Lago, 2020). En central spänning handlar om i vilken utsträckning fritidshemmet ska vara en utbildningsinstitution som präglas av valfrihet, friutrymme och lärare som följer och stödjer snarare än leder elever eller en verksamhet som präglas av lärarledd undervisning och en starkt inramad och styrd fritidshemstid för elever. På detta sätt diskuteras ibland fritidshemmets undervisning där två motpoler målas upp som de vägar som fritidshemmets personal har att välja på. I framställningen kopplas det förra ofta samman med en fritidspedagogisk tradition och det senare med senaste årens – eller årtiondenas – styrning av fritidshemmet (Elvstrand & Lago, 2020). Frågan knyter också an till fritidshemmets uppdrag. Det finns en komplexitet i  att fritidshemmet ska [LSL1] erbjuda möjligheter till en meningsfull fritid, vilket kan förstås som en subjektiv upplevelse, samtidigt som fritidshemmet är en målstyrd utbildningsverksamhet där elevers lärande står i fokus.I detta kapitel tar vi avstamp i denna spänning genom att utgå från ett aktörsperspektiv, främst barns – eller elevers – perspektiv. I de berättelser vi har tagit del av när vi i olika studier lyssnat på hur elever uppfattar fritidshemmet kan vi se att det finns två viktiga aspekter som lyfts fram. Den första handlar om att ett centralt värde i fritidshemmet är den sociala gemenskapen. Det vill säga att elever beskriver fritidshemmet i termer av en plats där det ska finnas utrymme för lek och för att få vara med kompisar. Den andra aspekten handlar om vikten av att som elev ha möjlighet att få vara delaktig i att förfoga över sin eftermiddag i fritidshemmet. Båda dessa aspekter i fritidshemmet, sociala relationer och elevers delaktighet går att relatera till fritidshemmets pedagogiska tradition, som har varit starkt influerad av socialpedagogik, där en betoning ligger på gruppen, sociala relationer och att elever ska ha möjlighet att påverka fritidshemmets verksamhet (Dahl, 2014; Gustafsson Nyckel, 2020).

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Didaktik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Didactics (hsv//eng)

Nyckelord

Fritid; Frivillig; Obligatorisk; Sociala relationer

Elevperspektiv

Fritidshem

Fritidspedagogik

Fritidsverksamhet

Didaktik

Sverige

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kap (ämneskategori)