Gränsdragningar i det kommunala beslutsfattandet : Hur ledande förtroendevalda och ledande tjänstepersoner drar gränsen mellan beslut i kommunallagens mening och ren verkställighet.

• Sverige rankas som ett av världens mest decentraliserade länder. Utöver en förhållandevis stark självstyrelse ansvarar kommunerna för en rad tunga välfärdsområden som exempelvis skola, äldreomsorg och socialtjänst (Ladner et al. 2021). Sålunda fattas det dagligen en mängd beslut i kommunerna som har en direkt eller indirekt påverkan på dess invånare. Besluten fattas av de förtroendevalda, delegeras av de förtroendevalda till de anställda eller hanteras som så kallad ”ren verkställighet”.Till dags dato har tidigare forskning, om än i begränsad omfattning, bland annat fokuserat på besluten som är förbehållna de förtroendevalda och förtroendevaldas möjligheter att delegera sådana beslut till anställda (t.ex. Höök 2000; Höök 2020; SKL 2012). Däremot har mycket lite forskningsfokus riktats mot det som i kommunsektorn kallas ”ren verkställighet”, det vill säga de åtgärder som inte omfattas av det formella beslutsfattandet. Föreliggande uppsats handlar om hur gränsdragningen görs mellan vad som betraktas som ”beslut” respektive ”ren verkställighet”. Frågan är underutforskad. Detta är olyckligt sett till frågans vikt.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Statsvetenskap -- Statsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Political Science -- Political Science (hsv//eng)

Nyckelord

Kommunal verksamhet

Kommunallagarna

Sverige

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)