Etnicitet i ungdomsvården : Yrkesverksammas och ungdomarnas muntliga framställningar

• The aim of this study is to analyze when and how ethnicity is actualised through categorisations in Swedish youth-care, to attract attention to how these categorisations are indicated and point out how the narrators own ethnic identity is shaped and upheld through different markings. The report is based on 109 interviews conducted with different actors in the youth-care and my field-notes made in connection with the different meetings, spontaneous conversations before and after the interviews, and when visiting different institutions, work-places, etc. Ethnicity is used explicitly as well as implicitly, by the youths themselves and the professionals, in peer relations within each collective and between the collectives. Usually ethnicity is used as an explanation and as an instrument in the interaction, i.e. it is used to achieve different things or to emphasize or highlight a desirable image of people or problems at hand. The professionals use ethnicity to explain the youths actions, they also compare themselves to colleagues regarding who displays the greatest ethnic consideration or who knows most about ethnicity. Ethnicity then becomes a resource in presenting one-self: you present yourself as, for instance, “culturally competent” in relation to others. The youths also use ethnicity when they talk about the placing at various institutions, the social control at the institution, discrimination, love relations, etc. The life in the institution becomes ethnically charged in interviews with youngsters, but this perspective is not always shared by other actors. Treatments interpreted as ethnic discrimination by the youths are sometimes seen as self-inflicted by the staff, e.g. as a result of alleged inappropriate behaviour. Ethnicity is a contested marker in this context and thus a potential weapon in the interplay. This is specially highlighted through ethnically coloured profanity and name-calling which the youths experience as an instrument of humiliation. Sometimes ethnicity is portrayed as a resource, as an asset for the actors in the youth-care, providing tools for comprehending and implementing situations and projects. Things that are made comprehensible and are implemented (or said to have been implemented) often become problematic from the actors perspective. This happening doesn’t have to be a problem in itself, it rather clarifies how actors use ethnicity to demonstrate problems.

• I denna studie analyseras muntliga etnicitetsgestaltningar hos olika aktörer i ungdomsvården. Undersökningen uppmärksammar etniciteten när den uttrycks verbalt och icke-verbalt, hur den uttrycks samt i vilka situationer kategoriseringar synliggörs implicit eller explicit.Studiens syfte är: att analysera när och hur etnicitet aktualiseras genom kategoriseringar i ungdomsvården, att uppmärksamma hur dessa kategoriseringar markeras samt påvisa hur berättarens egna etniska identitet formas och upprätthålls genom olika markeringar.Rapporten bygger på 109 intervjuer som genomförts med olika aktörer i ungdomsvården samt de fältanteckningar jag fört i anslutning till de olika mötena, spontana samtal före och efter intervjuerna, och i anslutning till besöken på de olika institutionerna, arbetsplatserna, mm. Etnicitet används explicit såväl som implicit, såväl av ungdomarna själva som av de professionella, och i inbördes relationer inom respektive kollektiv samt mellan kollektiven. Vanligast används etniciteten som en förklaring och som ett verktyg i samspelet, d v s det används för att uppnå olika saker eller att betona eller framhäva en önskad bild. De professionella använder etniciteten när de förklarar ungdomars agerande, de jämför sig även med kollegor i termer av vem som visar störst etnisk hänsyn eller vem som kan mest om etnicitet. Etniciteten bildar här en arena för självpresentation: man framställer sig som ”kulturellt kompetent” i relation till andra. Ungdomarna använder också etnicitet när de skall berätta om: placeringar, den sociala kontrollen på institutionen, diskriminering, kärleksrelationer, mm. Institutionslivet blir på så sätt etniskt laddat men denna definition delas inte alltid av andra aktörer. Det bemötande som ungdomar tolkar som etnisk diskriminering kan personalen anse vara självförvållat, t ex på grund av påstådd misskötsamhet. Etnicitet är en omstridd markör i detta sammanhang och därmed ett potentiellt vapen i samspelet. Detta tydliggörs särskilt genom etniskt färgade svordomar och tilltal vilka ungdomarna upplever som ett instrument för nedvärdering. Ibland framställs etnicitet som en resurs, en tillgång för aktörer i ungdomsvården för att begripliggöra och genomföra olika situationer och projekt. Det som görs begripligt och genomförs (eller sägs ha genomförts) blir inte sällan problematiskt ur aktörernas synvinkel. Att detta sker behöver inte ses som något problematiskt i sig, snarare tydliggör det hur aktörer använder etnicitet för att synliggöra problem.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Sociologi -- Sociologi (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Sociology -- Sociology (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Pedagogiskt arbete (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Educational Work (hsv//eng)

Nyckelord

självpresentation

etnisk identitet

jämförelse

förklaring

diskriminering

resurs

nedvärdering

sociology

sociologi

etnicitet

etnicitetsgestaltning

ungdomsvård

kategorisering

Missbruks- och beroendevård

Substance Abuse Treatment

Special Education

Specialpedagogik

Work Life Studies

Arbetlivsvetenskap

Professionsstudier

Studies of Professions

Socialt arbete

Social Work

Social Psychology

Socialpsykologi

Sociology

Sociologi

Publikations- och innehållstyp

ref (ämneskategori)

rap (ämneskategori)